Biodiversitet och ekosystemtjänster i ekologisk produktion

Senast ändrad: 05 september 2011

Biodiversitet och ekosystemtjänster efter övergång till ekologisk produktion

Uppgifterna är hämtade från Formas hemsida, om du vill läsa mer kan du själv söka i Formas projektdatabas, avancerad sökning. Detta projekt har diarienr: 2007-1674

Namn: Bengtsson, Jan 
Värdhögskola/Institution: Sveriges Lantbruksuniversitet - Ekologi
Ämnesområde: Terrestrisk ekologi, Natur- och landskapsvård

Projekttitel (sv): Biodiversitet och ekosystemtjänster efter övergång till ekologisk produktion

Projekttitel (eng): Biodiversity and ecosystem services after transitions to organic production

Beviljat (SEK): 4 575 000

Beskrivning: Ekologisk odling - jordbruk utan bekämpningsmedel och konstgödsel - anses ofta vara bra för miljön och den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Därför har bidrag till eko-odling blivit av flera miljöstöd i jordbruket. Dessa stöd, som delvis är gemensamma för hela EU, har de senaste åren på olika sätt ifrågasatts av politiker, ekonomer och forskare. En kritik har varit att de inte utvärderats på ett bra sätt, och att de ofta inte leder till de önskade resultaten. När det gäller ekologisk odling vet vi emellertid från bl.a. våra undersökningar att den jämfört med konventionell odling oftast ökar den biologiska mångfalden. Effekten varierar dock mellan olika organismgrupper och beror på det omgivande landskapet. Exempelvis ökar ekologisk odling mångfalden av fjärilar i det ensartade slättlandskapet i Skåne, medan det inte är någon större skillnad mellan ekologiska och konventionella gårdar i mosaikartade landskap i Skånes mellanbygder eller i Mälardalen. Ekologisk odling bidrar alltså ofta, men inte alltid, till miljömålen Ett rikt jordbrukslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

I våra tidigare undersökningar har vi studerat effekten av ekologisk odling utefter landskapsgradienter från intensivt uppodlade till mosaik-landskap. Med denna design har vi dock inte kunnat kontrollera en tredje faktor, nämligen hur lång tid som gått sedan omställningen från konventionell till ekologisk odling (och dessutom finns det gårdar som aldrig har skötts högintensivt och konventionellt). Av flera anledningar kan detta spela stor roll för den biologiska mångfalden. Det är känt att många organismer reagerar långsamt på förändringar i jordbrukslandskapet, kanske med en tidsfördröjning på upp till tiotals år. Den kvalitetsförbättring av miljön på en gård som ekologisk odling innebär tar flera år att bygga upp, och det är sedan inte säkert att alla organismer kan svara direkt på den förbättrade miljön. Många arter har svårt att sprida sig till platser som ligger på längre avstånd från kolonisationskällor. Dessa källor är ofta naturbiotoper i landskapet som i många intensivt uppodlade jordbruksområden har försvunnit. Det kan också vara eko-gårdar i grannskapet. Olika organismgrupper med olika spridningsförmåga och olika krav på landskapets utseende förväntas alltså reagera olika på omställningen till ekologisk odling. Exempelvis anses ofta växter och markdjur vara mer svårspridda än en del insekter som humlor, fjärilar och en del grupper av spindlar - för att inte tala om fåglar!

I vårt projekt ska vi studera just hur snabbt olika organismgrupper reagerar på omställningen till ekologisk odling, och hur detta beror på det omgivande landskapet - hur mycket småbiotoper och hur mycket eko-odling det redan finns i omgivningen. Vi ska koppla våra studier till de senaste årens nya teorier inom landskapsekologin och hur arters förekomst och samspel med varandra beror på hur landskapet ser ut - den s.k. meta-samhälls-ekologin. Vi kommer också att studera vad som händer när ekologiska gårdar blir konventionella, för att se hur snabbt denna förmodade minskning i mångfalden sker.

Mångfalden hos olika organismgrupper bidrar till de ekosystemtjänster som jordbruket och samhället är beroende av. För alla jordbrukare, men speciellt om man som ekobonde vill odla utan bekämpningsmedel, är det viktigt att ha en god biologisk kontroll av skadegörare och många pollinerare på sin gård. Våra studier i tidigare samarbetsprojekt har gett viktiga insikter om hur både enskilda gårdars skötsel och det omgivande landskapet påverkar den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster den bidrar till. Vårt planerade projekt kommer att ge viktiga kunskaper både på kortare och längre sikt. Det ger bättre underlag när eko-odling som jordbruksstöd ska utvärderas och utvecklas. Det ger kunskap om hur man effektivt kan restaurera mångfalden i mer utarmade odlingslandskap. Och genom att studera hur mångfalden och några viktiga ekosystemtjänster kan gynnas bidrar vi med grundläggande kunskaper för utformandet av uthålliga jordbrukssystem i framtiden.

Såväl inom- som populärvetenskapliga artiklar ska skrivas i projektet. Vi ska anordna en workshop med jordbruksnärings-representanter för att diskutera hur våra resultat kan användas i framtiden, och om det finns frågor som behöver studeras mer i samband med detta. Vi tror att såväl jordbrukare som miljöintresserad allmänhet och politiker är mycket intresserade av de resultat vi kan erhålla i projektet.

 


Kontaktinformation
Sidansvarig: Pelle.Fredriksson@cul.slu.se