Hampfrökaka som hönsfoder

Uppgifterna är hämtade från Formas hemsida, om du vill läsa mer kan du själv söka i Formas projektdatabas, avancerad sökning. Detta projekt har diarienr: 2007-1653

Namn: Wall, Helena 
Värdhögskola/Institution: Sveriges Lantbruksuniversitet - Husdjurens utfodring och vård (HUV)
Ämnesområde: Husdjurens utfodring och vård

Projekttitel (sv): Hampfrökaka som proteinråvara i ekologisk fjäderfäproduktion

Projekttitel (eng): Hempseed (Cannabis sativa) as a nutritional resource in organic poultry production

Beviljat (SEK): 1 750 000

Beskrivning: Sedan nya sorter av hampa med låga halter av narkotiska föreningar kommit på marknaden är odling av sådana sorter sedan 2003 tillåten i Sverige. Hampa är en gammal kulturväxt som lämpar sig väl att odla i vårt klimat. Dess egenskaper och mångsidiga användningsområde (olja, protein, fibrer, textilier) gör den speciellt intressant i ekologisk odling, där framförallt oljerika sorter som biprodukt ger en proteinrik kaka (HFK) efter att olja pressats ur mekaniskt. Kravet på att alla (100 %) foderråvaror som används i ekologiska foderblandningar fr o m 2012 skall vara godkända enligt KRAV:s regler gör det viktigt att finna sådana proteinkällor med en kvalitet som motsvarar fjäderfänas behova. Vi ämnar undersöka hampfrökaka ur denna synvinkel. Vi kommer att använda både värphöns och slaktkycklingar. Värphönsstudien går över en hel produktionsperiod från 20 till ca 76 veckors ålder med höns som hålls under ekologiskt jämförbara former. HFK jämförs med sojamjöl och/eller potatisprotein. Produktion, djurhälsa och äggens kvalitet studeras och utvärderas. Då HFK också innehåller en hel del fett som är förhållandevis rikt på omega-3 fettsyror kommer vi att kontrollera innhållet av dessa i äggfettet.

Studierna med slaktkycklingar gäller också produktionsfaktorer, men här kommer vi även att studera inverkan på tarmfloran, då HFK uppges innehålla substanser med antibakteriella och antioxidativa egenskaper som är intressanta att studera som naturliga alternativ till foderantibiotika och koccidiostatika. Detta är av stort intresse också vad gäller konventionell kycklinguppfödning. Det saknas också uppgifter om hur HFK till fjäderfä ska värderas från energi- och smältbarhetssynpunkt varför detta också är en del av studierna med slaktkycklingar.

Resultaten från dessa studier kommer att vara klara före, och ha betydelse för, övergången till kravet på 100 % KRAV-godkända foderråvaror som träder i kraft 2012.

Målgrupper är "ekologiska" ägg- och kycklingproducenter samt växtodlare. Intresset för mera hemmaproducerade foder har också på senare år ökat hos konventionella kycklinguppfödare. Hampans eventuella betydelse för tarmhälsan kan ha stor betydelse för hela kycklingnäringen både i Sverige och utomlands. Planerade "snabba" kommunikationsvägar är via internet www.livsmedelssverige.org/hona, www.livsmedelssverige.org/kyckling, www.ekoweb.nu, www.hampekraft.se och www.hampa.net, vidare tidskriften Fjäderfä och SLU-Fakta liksom presentationer på konferenser och seminarier inom landet och internationellt. På sikt sker också sedvanlig publicering i någon relevant refereegranskad vetenskaplig tidskrift.