Mikronäringshushållning i ekologiska system

Uppgifterna är hämtade från Formas hemsida, om du vill läsa mer kan du själv söka i Formas projektdatabas, avancerad sökning. Detta projekt har diarienr: 2007-1636

Namn: Öborn, Ingrid 
Värdhögskola/Institution: Sveriges Lantbruksuniversitet - Markvetenskap
Ämnesområde: Markkemi, Jordbruksväxtodling, Husdjurens utfodring och vård

Projekttitel (sv): Mikronäringshushållning i ekologiska system: Hur kan vi nyttja lokala och platsspecifika förutsättningar för hållbar växt- och djurproduktion med hög produktkvalitet?

Projekttitel (eng): Micronutrient management strategies in organic systems: How to utilize local and site specific resources for sustainable crop and animal production of high quality products?

Beviljat (SEK): 7 995 000

Beskrivning: Mikronäringshushållning i ekologiska system: Hur kan vi nyttja lokala och platsspecifika förutsättningar för hållbar växt- och djurproduktion med hög produktkvalitet?

Efterfrågan på ekologiska produkter har ökat kraftigt under senare år och politiska beslut pekar mot en fortsatt ökning av ekologisk produktion och konsumption i Sverige. Dessutom kan ett ökat intresse för klimat- och miljöfrågor förväntas öka efterfrågan på lokala produkter. För att stödja en fortsatt utveckling och expansion av den ekologiska produktionen finns ett stort behov av att fokusera på produktkvalitet och hur man kan säkerställa och styra kvaliteten på ekologiskt producerat foder och mat. Detta projektet vill bidra till att skapa kunskap om hur man kan optimera mikronäringsinnehållet och balansen mellan olika ämnen i ekologiska produkter. Med mikronäringsämnen menar vi här ämnen som i små mängder är livsnödvändiga för växter och/eller djur, t ex Co, Cu, Fe, Mo, Mn, Ni, Se och Zn. Det som främst styr växternas upptag av mikronäringsämnen är markens naturliga innehåll av dessa ämnen (tillsammans med mullhalt, pH etc). Dessutom finns det skillnader mellan olika grödor och deras förmåga att ta upp och lagra dessa ämnen.

Vi vill undersöka olika sätt att utveckla hållbara strategier för lokal näringsförsörjning i ekologiska system. Möjligheten att nyttja platsspecifika förutsättningar t ex jordarnas egenskaper och berggrundens kemiska sammansättning för odling av traditionella och nya fodergrödor som kan bidra till att täcka spårämnesbehovet hos idisslare. Detta kommer att studeras tillsammans med möjligheterna att nyttja lokala resurser som näringskällor vilket ofta förutsätter lokal samverkan för att långsiktigt kunna garantera och optimera (mikro)näringsförsörjningen i den ekologiska produktionen.

Nationella data från miljöövervakningen av åkermark och grödor kommer att användas för att välja ut områden och jordar med olika egenskaper och modermaterial och med olika förutsättningar att leverera mikronäringsämnen till växter. Vi kommer att använda långliggande odlingssystem och gödslingsförsök i Sverige och Skottland för att undersöka betydelsen av plats, odlingsåtgärder och gröda för växternas mikronäringsupptag. Dessutom kommer studier att göras på ekologiska gårdar. Fältstudierna kompletteras av kontrollerade försök i kärl med olika jordar där olika traditionella och potentiella foderarter testas i renbestånd och i samodling. Grödor och foderblandningar kommer att utvärderas ur fodersynpunkt. Markmineralogiska, kemiska och biologiska studier kommer att göras på utvalda jordar för att förstå i vilken form mikronäringsämnena förekommer i olika jordar, hur de äe bundna och hur deras växttillänglighet påverkas av klimat, odlingsåtgärder och olika kemiska och biologiska markprocesser. Gröd och markstudier kommer att ske i nära samarbete mellan forskare och doktorander och samma försök kommer att utnyttjas.

Mikronäringsbalanser kommer att upprättas för olika regioner (bl a luftnedafall är en viktig tillförselkälla) och olika ekologiska produktionsinriktingar för att se vilka ämnen som riskerar att anrikas respektive utarmas med nuvarande stategier för utfodring, gödsling mm. Detta skall användas för att få fram ett underlag för hur olika möjliga lokala samarbetsalternativ skulle kunna se ut (t ex samverkan växtodlingsgård-mjölkgård, äggproducent-grönsaksodlare) och vad det skulle betyda för den långsiktiga försörjningen av näringsämnen, särskilt mikronäringsämnen. Provtagning och analyser av olika in- och utflöden av olika produkter av särskild betydelse för ekologisk produktion kommer att provtas och analysera och resultaten samlas i en databas och användas för mer precisa näringsbalansberäkningar. Lokala resurser (näringskällor) som kan användas till foder eller gödsel kommer att identifieras i samarbete med rådgivare, lantbrukare och andra lokala aktörer. Fokusgrupper kommer att bildas för att diskutera möjligheter att etablera lokala samarbetsavtal och nätverk för mer effektiv och långsiktig näringshushållning. Detta skulle kunna vara en grund för högre grad av specialisering inom den ekologiska produktionen med bibehållen eller bättre möjlighet till bra växtföljder och näringscirkulation.