Synergi mellan biologisk kontroll och växtföljd

Uppgifterna är hämtade från Formas hemsida, om du vill läsa mer kan du själv söka i Formas projektdatabas, avancerad sökning. Detta projekt har diarienr: 2007-1627

Namn: Rämert, Birgitta 
Värdhögskola/Institution: Sveriges Lantbruksuniversitet - Växtskyddsbiologi
Ämnesområde: Etologi och beteendeekologi, Zoofysiologi, Växt- och skogsskydd

Projekttitel (sv): Förbättrat skydd mot skadeinsekter genom nyttjande av synergieffekter mellan biologisk kontroll och styrd växtföljd

Projekttitel (eng): Utilization of synergies between enhanced biological control through selective biodiversity and targeted crop rotation

Beviljat (SEK): 3 890 000

Beskrivning: Odlingssäkerheten anses idag vara för låg för att nya odlare ska våga börja odla ekologiska grönsaker och för att dagens ekologiska odlare ska våga utöka sin odling. Skadegörare är i dagsläget ett av de största problemen. I detta projekt vill vi utveckla ett odlingssystem som ger förutsättningar att öka och sedan bibehålla höga populationer av naturliga fiender inom gården och samtidigt genom en styrd växtföljd bryta skadegörarnas populationsutveckling. Detta skapar en god synergieffekt för reglering av skadegörarpopulationer, ökad produktionssäkerhet och förbättrad ekonomi för grönsaksodlarna. För att uppföröka och bibehålla höga populationer av naturliga fiender behövs ostörda miljöer i odlingslandskapet, som ger dem god tillgång på föda, övervintrings- och viloplatser. Naturliga fiender kan då reglera våra vanligaste skadegörarnas effektivt och minskar dess skadeverkan på de odlade grödorna.

Parasitstekeln Trybliographa rapae (Hymenoptera:Figitidae) är en viktig naturlig fiende till skadegörare inom släktet Delia, som innefattar t.ex. lilla kålflugan (D. radicum), lökflugan (D. antiqua) och borststjälkflugan (D. platura) som angriper bönor. Parasitstekeln lägger sina ägg i flugornas larver i jorden och från dessa utvecklas sedan en parasitstekel istället för en fluga. Vuxna T. rapae är beroende av tillgänglig nektar av hög kvalitet och viloplatser. Tyvärr saknas detta oftast i dagens jordbrukslandskap. Med ökad tillgänglighet av nektar kan livsbetingelserna för parasitsteklar och deras förmåga att parasitera skadegörare förbättras markant. Biologisk kontroll av platsbundna naturliga fiender har alltid varit mest framgångsrik i perenna odlingssystem.

Genom att efterlikna ett perent odlingssystem för parasitstekeln T. rapae med en växtföljd bestående av kål, lök och bönor ges parasitstekeln kontinuerlig tillgång till sitt värddjur Delia spp. över åren. Samtidigt som skadedjurspopulationerna årligen störs genom att en ny gröda odlas där skadeinsekterna (Delia sp.) inte kan föröka sig. Grönsakskulturerna samodlas med perenna blomsterremsor som blir en god nektarkälla till parasitstekeln. Dessa blomsterremsor kommer även att fungera som övervintringsplatser till andra naturliga fiender av skadegöraren som t ex äggätande predatorer. Växterna i dessa blomsterremsor bör vara rika på nektar som parasitstekeln kan nyttja i mycket högre grad än skadegöraren och därmed undvika en uppförökning av skadeinsekter. Urvalet av växter kommer att baseras på försök där parasitstekelns attraktion till färg och doft utvärderas i beteende- och elektrofysiologiska försök. Sockersammansättningen och nektarkvaliténs effekt på stekelns livslängd och fertilitet kommer också att analyseras. Studien kommer att kombinera kunskap från tillämpad forskning inom biologisk kontroll med kunskap från kemisk ekologi. Projektet kommer att omfatta försök i laboratorium och i fält. Den kunskap som vi kan tillgodogöra oss inom projektet kommer att vara mycket värdefull när biologiska kontrollprogram skall utformas för andra odlingssystem och skadegörare.