Växtnäring till ekologisk odling i livscykelperspektiv

Uppgifterna är hämtade från Formas hemsida, om du vill läsa mer kan du själv söka i Formas projektdatabas, avancerad sökning. Detta projekt har diarienr: 2007-1683

Namn: Jönsson, Håkan 
Värdhögskola/Institution: Sveriges Lantbruksuniversitet - Energi och teknik
Ämnesområde: Miljöteknik

Projekttitel (sv): Var bör ekologisk odling hämta växtnäring? – resurs- och miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv

Projekttitel (eng): Supplying organic farming with plant nutrients - resource and environmental aspects in a life cycle perspective

Beviljat (SEK): 3 405 000 

Beskrivning: Sverige har högt satta nationella mål för ekologisk produktion. År 2010 ska 20 procent av jordbruksmarken vara ekologiskt certifierad och den offentliga konsumtionen ska uppgå till 25 procent. En ökad omfattning av den ekologiska produktionen innebär ökade flöden av växtnäring från det ekologiska lantbruket. För att bevara markens bördighet måste den växtnäring som lämnar gården genom avsaluprodukter eller genom förluster till luft och vatten ersättas. Ett flertal gödslingsalternativ finns tillgängliga för att försörja ekologiskt lantbruk med extern växtnäring, men kunskapen om deras miljöpåverkan är bristande. För en fortsatt förbättring av ekologisk produktion behöver miljöaspekter kopplat till användningen av gödselmedel med olika ursprung utvärderas.

Syftet med projektet är att analysera och jämföra resurs- och miljöaspekter av växtnäringsprodukter i ekologisk produktion ur ett livscykelperspektiv. Ett stort urval av såväl nu tillåtna som ej tillåtna gödselmedel kommer att utvärderas, t ex gröngödsling, processad och färsk gödsel, kött- och benmjöl, råfosfat/apatit, hygieniserad humanurin, rötat organiskt avfall, samt mineralgödsel som jämförelse. Metodiken är baserad på LCA (livscykelanalys). LCA är en etablerad metod för att analysera resurs- och miljöpåverkan av produkter och aktiviteter. I en LCA beaktas processer från ”vaggan till graven”, det vill säga från råvaruuttag över användning till avfallshantering. Miljöpåverkan sammanställs i så kallade effektkategorier; bidrag till växthuseffekt, försurning och försurning. Resursanvändningen inkluderar användningen av bland annat råolja, naturgas, kol, apatit och uran. Flödet av växtnäringsämnen och tungmetaller sammanställs i projektet i en substansflödesanalys. Särskilt fokus i projektet ligger på markanvändningen, och olika alternativa användningsområden för ”friställd” areal som inte behövs för till exempel odling av gröngödsling om kväve kan tillföras på annat sätt ska analyseras. Studien fokuserar på gårdar med störst behov av extern växtnäring, d.v.s. ekologiska gårdar specialiserade på avsaluproduktion av vegetabilieprodukter och baseras på en fullständig växtföljd på två svenska gårdar. I en livscykelanalys kan man till exempel jämföra användningen av inköpt konventionell stallgödsel som behandlats på olika sätt med olika avfallsbaserade gödselmedel. I livscykelanalysen beaktas skillnader som uppkommer beroende på hantering. Om avfallsbaserade gödselmedel används inom jordbruket kommer någon annan hantering att ersättas. Dessa skillnader i hanteringsprocesser tas hänsyn till genom att utvidga systemgränsen.

Genom att studera användningen av gödselmedel med olika ursprung kan man dra slutsatser om vilka gödselmedel som bäst lämpar sig om man vill minimera miljöpåverkan och resursanvändningen. Denna kunskap kan användas när regelverket för ekologisk produktion revideras och för kompletterande märkningar av produkters miljöpåverkan. Informationen om hur odlingens miljöpåverkan kan minskas kan även användas av såväl enskilda lantbrukare som livsmedelsindustrin.

Projektgruppen består av en docent, en nyligen disputerad forskare och en doktorand. Därtill kommer en referensgrupp att tillsättas bestående av experter inom ekologisk produktion och LCA.

Resultatet från projektet kommer att kommuniceras ut till berörda aktörer genom seminarier och genom föredrag på såväl nationella som internationella konferenser och seminarier. Populärvetenskapliga artiklar som riktar sig till en bred krets av intressenter kommer att publiceras. Tänkbara tidningar eller skriftserier där resultat kan publiceras är Land, Ekologisk lantbruk, Forskningsnytt om ekologisk landbruk i Norden och SLU:s faktablad.