Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040

En snabb strukturomvandling
Produktionen av mat är en helt central aspekt på hållbar utveckling. Det betalas stora jordbruksstöd till lantbrukare, stöd till jordbruket står för ca 40% av EU:s budget. Ändå är lantbrukens nutida strukturomvandling väldigt lite utforskad och till stor del okänd. I Sverige, liksom i Europa som helhet, svarar lantbrukare mot motstridiga signaler från politiken och marknaden. En snabb omvandling äger rum. Vissa försöker konkurrera på världsmarknaden med stora volymer och hög produktivitet. Andra producerar exklusiv mat för en marknad med specifika krav på maten; hantverksmässig kvalitet, ekologisk profil, lokal produktion och hög djurvälfärd är några exempel. Vilka ben väljer lantbrukare stå på för att möta konsumenters efterfrågan?

Komplex bild
Tidigare undersökningar visar att jordbruksstöden svarar för 45% av de svenska böndernas nettoinkomst efter skatt. Även sidoinkomster från annan verksamhet än jordbruk spelar en viktig roll för jordbrukets omvandling. Lantbrukare är ofta mångsysslare med inkomster från bl a jord- och skogbruk, entreprenad, turism och andra tjänster. Hur ser lantbrukares försörjningssituation ut idag och vad tror de kommer att vara lönsamt i framtiden?

Hur kommer jordbruket att se ut om några år?
Samtidigt som jordbruksstöden och marknaden ställer vissa krav och utmaningar för lantbruken så reser de globala klimat- och miljöutmaningarna också frågor om den svenska matproduktionens framtid. Kommer den svenska odlingsmarken att värderas högre i framtiden när efterfrågan på mark förväntas öka? Kommer försämrade odlingsförutsättningar i andra länder på grund av klimatförändringar göra det mer lönsamt att bedriva jordbruk i Sverige? Globala utmaningar adderar ytterligare osäkerhet till lantbrukarnas situation. Vi ser en komplex situation med många förändringar som utspelar sig i olika tids- och rumsskalor.

Intervjuer och statistik
Syftet med projektet är att förstå hur lantbrukare uppfattar och förhåller sig till förändrade förutsättningar i omvärlden samt hur de facto anpassar sig till förändringar i politik och marknader. Fokus läggs på EU:s gemensamma jordbrukspolitik samt hur den egna gårdens historia och naturförutsättningar sätter gränser för lantbrukarens handlingsutrymme. Frågorna kommer att behandlas i en intervjustudie men också genom att analysera den statistik som finns i olika myndigheters databaser. Genom att kombinera djupintervjuer med statistik över markanvändningens förändring kan vi analysera vad strukturomvandlingen resulterar i och samtidigt nå en djupare förståelse för de begränsningar och möjligheter som lantbrukare möter, deras kunskap och de perspektiv de har samt hur de ser på sitt eget handlingsutrymme. De empiriska studierna genomförs i Uppsala län, men resultaten kommer att jämföras med situationen i Sverige i övrigt, samt på andra platser i världen. Projektet bidrar därmed med metodutveckling som har relevans för framtida samhällsvetenskaplig lantbruksforskning.

Projektet kommer att slutrapporteras under 2016.