SLU-nyhet

Future Forests Week: Kräver klimatfrågan ett fjärde samhällskontrakt?

Publicerad: 24 februari 2016

Kommer klimathotet att ena olika intressen så att de når en samsyn om skogen – kan hotet till och med leda till ett nytt ”samhällskontrakt”? Det var en av frågorna som panelen diskuterade vid slutdebatten på Future Forests klimatdag på KSLA.

Idéhistorikern Erland Mårald lade grunden till paneldiskussionen med en historisk betraktelse av de sociala kontrakt som har präglat synen på skogen under 1900-talet. Ett socialt kontrakt (samhällskontrakt) är en mer eller mindre oskriven överenskommelse som styrs av både lagar och den allmänna debatten. Kontraktet ska tjäna "allmänhetens bästa" och vara en motvikt till "allas krig mot alla".

Det rådande kontraktet, det tredje i ordningen enligt Mårald, präglas av likställda miljö- och produktionsmål, men också av frihet under ansvar och marknadsstyrning. Men, kontraktet börjar knaka i fogarna. Miljörörelsen ställer inte längre upp, och dessutom har klimatet seglat in som en ny och kanske övergripande dimension. Ser vi ett nytt samhällskontrakt runt hörnet, undrade Erland?

Panelen bestod av engagerade politiker och tyckare från miljöpartiet, centerpartiet och socialdemokraterna, samt representanter för flera av dem som äger svensk skog, nämligen Svenska kyrkan, Mellanskog och Sveaskog. Det blev en livlig diskussion med snabba frågor från debattledaren Sverker Olofsson.

Samsyn om att klimatet är viktigt

Det rådde en förkrossande samsyn om att klimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten, och en fråga som alla har ansvar för att lösa. Debattledaren lyckades dock locka fram en del nyanser i engagemanget. Skogsbrukets representanter tryckte på att klimatet är en överordnad fråga - klarar vi inte klimatmålet, klarar vi inte heller mångfalden eller välfärden. Klimatfrågan är något vi kan samlas runt, och därifrån kan vi bygga vidare med nya mål.

Politikerna hade olika hjärtefrågor. Klimatmålet får absolut inte krocka med miljömålen (mp), sysselsättning är också ett viktigt mål (c), och hela Sverige måste leva (s). Kyrkan lyfte fram de globala aspekterna och rättvisetankarna, att vi i västvärlden har ett ansvar att gå före.

Bruka ja, men också bevara

En fråga som flera föredrag under dagen berört var om skogen ska brukas eller bevaras. Forskarnas beräkningar hade visat att aktivt brukad skog där trä ersätter fossila bränslen, cement och stål är gynnsamt för klimatet. Vad tyckte då panelen om att bruka eller bevara? Det kom inga entydiga svar, även om debatten lutade över mot ett mer aktivt skogsbruk än idag. Men, som miljöpartiet framhöll är det viktigt med avvägningar – var gör den brukade och den bevarade skogen störst nytta? Det går förmodligen inte att maximera både klimatnyttan och nyttan för mångfalden samtidigt.

Debatten gav intrycket av att aktörerna ser klimatfrågan som ett gemensamt uppdrag. Som (s) påpekade så var konflikterna i frågan större för bara något år sedan.

Kolutsläppen måste ner

Röster från publiken lyfte upp att klimatet inte självklart blir bättre för att vi eldar biobränslen i stället för fossil energi. Det viktigaste är ju att minska de totala utsläppen. Här finns lösningarna i ekonomiska styrmedel som koldioxidbeskattning, men också i konsumentmakt. Hur ska marknad och konsumenter fås att efterfråga mer trä i byggnation eller biobränslen i stället för sopor i värmeanläggningarna? Vi måste utbilda människor, var en av politikernas svar.

Vem ska styra?

I en debatt med politiker och representanter för både stora och små skogsägare är det naturligt att frågan om vem som ska styra kommer upp. Politiker kan och bör ge tydliga och långsiktiga spelregler för energimarknaden tyckte skogsbruket, men besluten om skogsskötseln ska fattas av skogsägaren. De många små skogsägarna borgar för mångfald, riskspridning och resiliens, framhöll Mellanskogs representant. Hon såg också EU-krav och byråkrati kring biobränslen som ett hot.

Behöver vi då ett nytt samhällskontrakt? Ja, klimatfrågan kommer förmodligen att tvinga fram det, där var panelen ganska överens. Men hur och vem som ska bestämma innehållet, den frågan väntar på svar.

TEXT OCH FOTO: Mats Hannerz

Fakta:

 Henrik Grape, Svenska Kyrkan. Foto Mats Hannerz
 "Vi måste få någon att prata för naturen". Henrik Grape, Svenska kyrkan.

Isak From, Socialdemokraterna. Foto: Mats Hannerz
”Forskningen måste ge oss tydligare riktlinjer som kan vägleda oss politiker.”. Isak From, Socialdemokraterna.

Lise Nordin, Miljöpartiet. Foto: Mats Hannerz
"Vi måste sätta rätt pris på koldioxidutsläppen." Lise Nordin, Miljöpartiet.

Marie Wickberg, Mellanskog. Foto: Mats Hannerz
"Vi skjuter oss i foten om vi begränsar brukandet av skogen." Marie Wickberg, Mellanskog.

Olof Johansson, Sveaskog. Foto: Mats Hannerz
"Klimatfrågan är något vi alla kan samlas runt." Olof Johansson, Sveaskog.

Peter Helander, Centerpartiet. Foto: Mats Hannerz
"Det nordiska skogsbruket måste få en tydligare röst i Bryssel." Peter Helander, centerpartiet.


Kontaktinformation
Sidansvarig: olof.bergvall@slu.se