Sanna Black-Samuelsson: “Vi är beroende av samarbete med forskningen”
Senast ändrad: 21 februari 2014
I Sverige ansvar Jordbruksverket för växtskyddslagstiftningen och gränskontrollerna vid import av skogsodlingsmaterial. Skogsstyrelsens roll är i första hand övervakning och rådgivning för att förebygga, hantera och begränsa utbrotten. Med skogsvårdslagens hjälp kan Skogsstyrelsen också besluta om skyddsåtgärder vid insektsutbrott. Alla beslut måste vila på kunskap.
Hur ska vi skydda våra skogar mot nya sjukdomar och skadegörare utifrån? Sanna Black-Samuelsson är Skogsstyrelsens expert på skogsgenetik och handel med skogsodlingsmaterial. Och just handeln är en riskfaktor, både svampsjukdomar och skadeinsekter har förts in i nya områden med levande plantor. Till och med frön kan vara bärare av svampsjukdomar.
– När det dyker upp nya skadegörare måste vi snabbt samla in tillgänglig information och samtidigt söka nya svar där det saknas kunskap. Där är vi beroende av samarbetet med forskarna, säger Sanna Black-Samuelsson, som själv har en forskarbakgrund från SLU.
Ett exempel på snabba åtgärder var när barrskogsnunnan härjade i östra Skåne i slutet av 1990-talet. Skogsstyrelsens insektsexpert Gunnar Isacsson tog då kontakt med SLU och kunde sedan gå ut med råd om metoder för inventering, skadeprognos och bekämpning. Med biologisk bekämpning kunde nunneangreppen stoppas och tallen räddas.
Att snabba åtgärder ger resultat visades också när askskottsjukan dök upp i Storbritannien under 2012. Myndigheterna reagerade snabbt och reglerade handeln, och kunde stoppa en mer explosionsartad spridning. I Sverige har Skogsstyrelsen också agerat mot askskottsjukan. I en rapport från i somras sammanfattas myndighetens rekommendationer till skogsägare. Bland annat uppmärksammades en nationell insamling av resistenta askar.
Globalisering, klimatförändringar och handel innebär alltid en risk för nya sjukdomar och skadegörare. Tallvednematoden är exempel på en art som skulle kunna ställa till mycket skada i vårt land, och därför är den också omgiven av strikta importregler. Men det finns också en mängd ”laglösa kryp”, som Sanna Black-Samuelsson kallar den stora mängd insekter som inte omfattas av nationella eller EU-regler. Lärkborren, björkstekeln och lilla granbarkborren är exempel på potentiella skadegörare där det behövs mer kunskap.
Sanna Black-Samuelsson har följt Future Forests forskning med stort intresse, och lyfter inte minst fram den tvärvetenskapliga studien om främmande trädslag. Den ser hon som ett paradexempel på hur naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning tillsammans sammanställer fakta som kan användas som en grund för myndigheternas rådgivning och beslut.
– Vi behövde en ordentlig genomlysning av främmande trädslag, både om de positiva effekter de kan ha, och de risker de innebär. Rapporten från Future Forests är därför mycket värdefull, säger hon.
Future Forests är ett tidsbegränsat projekt. Sanna Black Samuelsson hade gärna sett en långsiktig verksamhet för övervakning och kunskapsuppbyggnad om svampar och skadeinsekter.
– Det behövs en stabil finansiering. Jag hoppas att det fortsätter att vara ett prioriterat forskningsfält, avslutar hon.
Text: Mats Hannerz