Direkta och indirekta effekter av klimatförändringar: konsekvenser för naturvårdsstrategier och policy

Senast ändrad: 20 augusti 2019

Den nuvarande naturvården är inriktad på att bevara den nuvarande biologiska mångfalden eller att restaurera den till ett historiskt tillstånd. Framtida naturvårdsstrategier behöver anpassas till klimatförändringar, eftersom de inte bara påverkar hoten mot den biologiska mångfalden, utan också möjligheten att bibehålla och restaurera ekosystem, samt framtidens markanvändning. Vi skall syntetisera kunskap (inom ekologi och statsvetenskap) som behövs för att anpassa naturvården till klimatförändringar genom att systematiskt sammanställa kunskap från vetenskaplig litteratur och experter och analysera policydokument. Vi inkluderar både direkta och indirekta effekter i jordbrukslandskap och skog. Vi skall inrikta oss på förhållandena i Sverige, men dra nytta av studier från hela världen.

Naturvårdsstrategierna som vi tar i beaktande är knutna till landskapets rumsliga struktur och sammansättning. Vi tror att klimatförändringar påverkar det relativa utfallet av dessa strategier, eftersom olika åtgärder kommer att bli mer eller mindre viktiga för att kompensera för negativa effekter och klimatförändringar kan påverka olika åtgärders effektivitet. Dessutom kommer det att bli viktigare att underlätta för spridning till nya områden och att undvika invasiva arter. Vi drar slutsatser om vilka förändringar av naturvårdsstrategierna som behövs, sammanfattar och diskuterar vilka policyinstrument som kan användas för att uppnå sådana. Projektet beslutades av Formas under hösten 2017 och finansieras helt och hållet av Formas. Det kommer att starta 2018 och avslutas 2019.

Projektet leds av professor Thomas Ranius, SLU.

Sidansvarig: annika.mossing@slu.se