Generell hänsyn i hyggesfritt skogsbruk

Senast ändrad: 19 april 2022
Mossig skog med stubbar. Foto.

Hyggesfria metoder förespråkas eftersom de anses bra för biologisk mångfald. Ett problem är dock att hyggesfria metoder också leder till att mängden död ved och gamla träd blir liten och det krävs därför miljöhänsyn också i hyggesfria bestånd. I detta projekt tar vi reda på hur hänsyn bäst bör utformas i hyggesfria bestånd.

Hyggesfria metoder har på senare tid fått stor uppmärksamhet i Sverige och kunskap om hur sådana metoder ska implementeras för att ge både ekonomiskt utbyte och vara till nytta för biologisk mångfald efterfrågas av skogsägare, tjänstepersoner och praktiker och finns på den politiska agendan både nationellt och internationellt.

Hyggesfritt ses av vissa avnämare som ett mer miljöanpassat alternativ än traditionellt trakthyggesbruk. Dock innebär hyggesfritt skogsbruk liknande problem för den biologiska mångfalden som trakthyggesbruk eftersom träden skördas innan de hunnit utveckla karaktärer viktiga för den biologiska mångfalden vilket i sin tur innebär att mängden död ved kommer att vara liten.

Hur bör generell hänsyn i hyggesfritt skogsbruk utformas?

Den generella hänsynen ska likna den vid trakthyggesbruk och inkluderar anpassning till hänsynskrävande biotoper, sparande av naturvärdesträd och trädgrupper eller evighetsträd, skapande av högstubbar samt kantzoner mot vattendrag. Effekten av hänsyn i hyggesfria bestånd kan förväntas skilja sig från effekten på hyggen till exempel, eftersom de sparade och skapade substraten kommer att vara skuggade till större del.

Det saknas dock en vetenskaplig sammanställning av vilka dessa effekter är och hur generell hänsyn i hyggesfritt skogsbruk bör utformas för att gynna den biologiska mångfalden på bästa sätt och bidra till grön infrastruktur samtidigt som den är rationell att planera och genomföra i praktiskt skogsbruk. Vilka metoder och åtgärder som är lämpligast kan också skilja mellan olika skogstyper, till exempel mellan boreal barrskog och ädellövskog i tempererade områden.

Kompetens bland rådgivare och entreprenörer behövs

För att hyggesfria metoder ska kunna implementeras i större utsträckning än idag krävs också att det finns kompetens bland såväl rådgivare som entreprenörer. Idag är det oklart hur denna kompetens ser ut och vilka kompetenshöjande åtgärder som kan krävas för att möta en ökad efterfrågan från skogsägare.

Syftet med detta projekt är att sammanställa den kunskap som finns om hänsyn i hyggesfritt skogsbruk samt kartlägga kunskapsnivån hos rådgivare och praktiska utförare. Vi kommer att fokusera på följande frågor:

  1. Hur kan naturvårdsåtgärder inom hyggesfritt skogsbruk utformas för att vara effektiva från ett skogsbruksperspektiv?
  2. Vilken generell hänsyn är nödvändig och gynnsam ur ett art- och habitatperspektiv?
  3. Vilka är utförarna och hur är kunskapsläget bland rådgivare och utförare kring metoder och hänsyn? (utförare=konsulter/rådgivare + praktiska utförare)

Fakta:

Projektperiod: 2022
Projektledare: Therese Löfroth, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
Deltagare i projektet:
Therese Löfroth, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
Jörg Brunet, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU
Line Djupström, Skogforsk
Samarbetspartners: SLU, Skogforsk, Umeå universitet
Finansiering: Future Forests