Ur SLU:s kunskapsbank

Modellering av risker för nya arter i ett förändrat klimat

Senast ändrad: 15 november 2018

Ett varmare och fuktigare klimat öppnar för möjligheten att nya, främmande arter av patogena svampar etablerar sig i Sverige. Skadesvampar som tidigare begränsats av kalla vintrar riskerar att sprida sig norrut när temperaturen höjs. Future Forests har använt en bioklimatisk modell för att studera den framtida etableringen av några nya arter i Sverige. Phytophthora ramorum och Sphaeropsis sapinea är två patogener som gynnas av ett förändrat klimat.

kartor ekoklimatiskt index Sphaeorpsis sapinea

Ekoklimatiskt index för Sphaeropsis sapinea, som orsakar Diplodia-sjuka på tall, simulerad med CLIMEX baserad på data för perioden 1960-1990 (vänster) och för emissionsscenario A1B under perioden 2055-2085 (höger). Mörkt rött indikerar optimala klimatförhållanden, ljusare rött gynnsamt klimat och vitt marginellt gynnsamt klimat. Grönt indikerar ogynnsamt klimat och innebär att klimatet inte tillåter en etablering av arten inom detta område.

Vi studerade den framtida potentiella etableringen av skadesvampar i svensk skog med en bioklimatisk utbredningsmodell vid namn CLIMEX. Modellen tar hänsyn till de enskilda arternas specifika respons på klimatet. Med hjälp av dessa beräknas sannolikheten för att en art ska kunna överleva på en viss plats med ett visst klimat. I korthet så kombinerar CLIMEX en arts tillväxt med begränsningar på grund av stress, och beräknar ett så kallat ekoklimatiskt Index (EI). I vår studie utnyttjade vi CLIMEX för att modellera tre främmande patogener med potential att orsaka stora skador i skog (Boberg 2012).

Olika scenarion för olika arter

Phytophthora ramorum är en patogen algsvamp som kan angripa en lång rad olika växter. P. ramorum är etablerad i Europa och har bland annat orsakat ett stort utbrott på japansk lärk i Storbritannien. I Sverige har P. ramorum upptäckts vid enstaka tillfällen på exempelvis impor­terad Rhododendron. P. ramorum gynnas av ett fuktigt och varmt klimat och modellen visar att det i nuläget främst är längs med västkusten samt i de västra delarna av Sverige som förhållandena är optimala och gynnsamma. I ett framtida klimat ökar det område som har ett gynnsamt klimat för arten. I de nordligaste delarna av landet blir förhållandena inte optimala även om möjligheten finns att arten kan etablera en population även här.

Mycosphaerella pini (rödbandsjuka) och Sphaeropsis sapinea (Diplodia-sjuka) angriper båda tall. De är allvarliga skadegörare i tallplantager, särskilt på södra halvklotet. Sedan början på 1990-talet har skaderapporterna ökat även på norra halvklotet. Mycosphaerella pini gynnas likt P. ramorum av varm och fuktig väderlek, och modellen visar att redan dagens klimat är optimalt i stora delar av landet. Med ett framtida klimat blir dock förhållanden marginellt gynnsammare för svampen i de norra delarna av landet. 

För S. sapinea är effekterna av klimatförändringarna större. Modellen visar att under normalperioden 1960-1990 var klimatet ogynnsamt för svampen i större delen av Sverige. I framtidsscenarierna ökar området där klimatet möjliggör en etablering, men i norra Sverige är fortsatt etablering inte möjlig Det är först under tidsperioden 2055-2085 som det finns platser där förhållandena är gynnsamma, och då endast längs med östkusten. 

Det finns dock en begränsning i att använda en modell som CLIMEX, som främst utgår från klimatvariabler. Modellen ger bara en grov uppskattning av en arts potentiella utbredning eftersom de flesta arter också begränsas av andra faktorer, tex värdträdets utbredning. Dessutom betyder inte en etablering av en ny patogen att skadorna måste öka.

Skadans omfattning beror alltid på samspelet mellan patogen och träd. Klimatets effekt på träden kommer också att ha en avgörande betydelse för omfattningen av skador i framtiden. Vi behöver därför förbättra vår kunskap om hur förändringar i klimatet påverkar denna interaktion.

Referens

Boberg, J. 2012. Simulering av potentiell etablering av skadesvampar i svensk skog. Bilaga 6 till rapport 2012:10 Vässa växtskyddet för framtidens klimat -Hur vi förebygger och hanterar ökade problem i ett förändrat klimat. Jordbruksverket.

/ Text Johanna Boberg och Jan Stenlid

Artikeln är ett utdrag ur Future Forests Rapport 2013:5


Kontaktinformation
Sidansvarig: annika.mossing@slu.se