Future Forests tar tempen på klimatet
Senast ändrad: 27 januari 2020
Klimatförändringen är en av de stora framtidsfrågorna för skogsbruket. Det var därför naturligt att många forskningsinsatser i Future Forests fas 1 riktades mot hur förändringarna kan mötas. Här har vi samlat ett urval artiklar från serien Future Forests Rapport som belyser klimatfrågan ur olika vinklar.
Aktivt skogsbruk ger störst klimatnytta
Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial som betong och aluminium gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. Det visar analyser som publicerats i tidskriften Forests.
Nytt klimat - ny skogsskötsel
En ökad tillväxt för de flesta trädslag men också risk för mer skador. Det kan komma att kräva en anpassad skogsskötsel, kortare omloppstid, ändrade gallringsrutiner och byte av trädslag. Det skriver Johan Bergh.
Douglasgranen - en vinnare i nytt klimat?
Den nordamerikanska douglasgranen kan få en viktig roll när det sydsvenska klimatet blir varmare. Det skriver Kristina Wallertz och Cecilia Malmqvist om.
Rimliga förväntningar på skogens roll
Skogen lyfts fram i debatten om energiomställningen. Det finns fortfarande en stor potential att ta ut mer skogsbränsle, men samtidigt en stor osäkerhet i beräkningarna av vilka konsekvenserna är för marken. Frågan om skogsbränslets "kolskuld" är också brinnande, och det gäller därför att ha rimliga förväntningar på vad skogen kan bidra med. Det skriver Gustaf Egnell.
Introducera nya trädslag försiktigt
Det finns alltid en ekologisk risk med nya trädslag som måste vägas mot deras potential till hög virkesproduktion. Christer Björkman med kollegor har analyserat fyra nya trädslag.
Invasiva arter är en risk
Ett varmare klimat och ökad global handel ökar risken att nya skadegörare och sjukdomar sprider sig. Maartje Klapwijk och hennes kollegor beskriver invasionens olika steg och möjliga motåtgärder.
Skador eller inte - teorier kan ge svar
Leder ett varmare klimat automatiskt till mer skador på skogen? Christer Björkman och Maartje Klapwijk beskriver hur ekologisk teori kan användas för att modellera skadegörares effekter.
Tallstekeln kan stoppas av varmare klimat
Den röda tallstekeln förknoppas normalt med varmt och torrt väder, men med ännu varmare klimat kan den paradoxalt nog missgynnas. Det beror på att stekellarverna inte tycker om för höga temperaturer. Det skriver Ida Kollberg.
Historiska data lär oss om framtiden
Tidsserier med väder och skadedata ger oss verktyg för att förutsäga skador av insektsangrepp i framtiden. Det skriver Maartje Klapwijk.
Nya svampar kan sprida sig
Varmt och fuktigt klimat kan gynna nya främmande svamparter. Johanna Boberg och Jan Stenlid skriver om en modellering av två svamparter som kan få fäste i Sverige.
Olika klimatstrategier i olika länder
En jämförelse mellan olika EU-länder visar att de har väldigt olika skogsstrategier för att möta klimatförändringen. Medan en del vill gynna inhemska trädslag och låta skogen utvecklas naturligt, tror andra på nya trädslag och ett mer aktivt skogsbruk. Det skriver Carina Keskitalo.
Snåriga regelverk när naturvärden ska skyddas
Carina Keskitalo och Maria Pettersson har gått igenom de svenska regelverken kring skydd av natur. De konstaterar att det finns många regler och aktörer, och det behövs en bättre samordning för att möta den påverkan som kommer av ett förändrat klimat.
Från tilltro till osäkerhet
En historisk vandring i den svenska skogsdebatten ger en intressant bakgrund till dagens diskussion. Här ger Erland Mårald och Erik Westholm en översikt från 1850-talets första stapplande skogsindustrialisering till dagens debatt om hur klimatet ska mötas. Idag finns olika spår beroende på om man är pessimist eller optimist.
Dialog nödvändig för komplexa konflikter
Nya trädslag som ett verktyg för att möta ett varmare klimat är en het fråga. Intressen står mot varandra, och det är nödvändigt med en dialog för att alla röster ska bli hörda. Det här skriver Erland Mårald och Ola Rosvall om efter erfarenheter från ett dialogprojekt i södra Sverige.
Synen på nya trädslag varierar så in i Norden
Erland Mårald och Fredrick Backman har analyserat regelverken och debatterna kring nya trädslag i de nordiska länderna. Sverige sticker ut med sin stora satsning på contortatall, Danmark med en stor andel utländska trädslag, medan Finland förlitar sig på sina inhemska arter. Svartlistning av arter och debatt om skog eller inte är andra intressanta spår i den nordiska debatten.
Globala trender påverkar den svenska skogen
Klimatet och energiförsörjningen är två globala frågor med stor betydelse för det svenska skogsbruket. Det kräver nya samarbeten - globalt och mellan olika sektorer. Det skriver Karin Beland Lindahl och Erik Westholm.
Sverige sticker ut i energiomställningen
Den svenska energiomställningen tlll mer fjärrvärme och förnybara bränslen gick mycket snabbt i ett internationellt perspektiv. En förklaring finns i vår välfärdsmodell och upparbetade institutioner. Om det skriver Erik Westholm och Karin Beland Lindahl.
Olika synsätt ger olika framtidslösningar
Hur ska vi möta framtiden med ett förändrat klimat och energibrist? Kan vi förlita oss på tekniken och fortsätta tillväxten, eller behöver vi ställa om radikalt och dra ner på takten? Karin Beland Lindahl och Erik Westholm har intervjuat olika aktörer och identifierat grupper med olika synsätt.
/ sammanställt av Mats Hannerz