Framtidsvision: Starkare styrning för hållbart skogsbruk
Under 2014 genomförde FOI på uppdrag av Future Forests ett antal visionsworkshopar om den önskvärda framtida svenska skogen. Syftet är att få fram framtidsbilder med hjälp av olika intressentgrupper samt att diskutera hur vägen till denna önskvärda framtid skulle kunna se ut. I ett senare skede inom projektet skall de olika framtidsbilderna jämföras.
Detta är en vision framtagen med utgångspunkt från rekreation och lokal utveckling. För att läsa mer om hur visionen tagits fram, ladda ner dokumentet nedan. Illustration: Fredrik Saarkoppel
Brev från framtiden
Idag, år 2054, tillämpas "den nya svenska skogsmodellen" som bygger på en skogspolitik som innebär att allt skogsbruk verkligen bedrivs med hänsyn till skogens alla olika värden. Den nya politiken innebär att stor hänsyn tas till sociala och biologiska värden vid skogsskötsel. Exempelvis ställer intrångsbegränsningen krav på att en större andel av arealen måste bevaras vid stora avverkningar om där finns höga naturvärden eller höga sociala värden. Nya regler innebär också att en extern och oberoende miljökonsekvensanalys krävs vid en inmutning av skogsmark för exempelvis gruvdrift och att tillräckliga avsättningar görs till eftervård. Totalt sett finns det bland alla aktörer en tro på framtiden och på att man kan möta de förändringar som kommer med hjälp av politik och regelverk.
Sverige är pådrivande på EU-nivå beträffande skogliga frågor och har till och med fått EU att anamma den nya svenska skogsmodellen i sin strategi. Det svenska nationella skogsprogrammet är nu väletablerat och landskapskonventionen är väl implementerad.
Även om staten tar ett övergripande ansvar för skogspolitiken så bygger besluten på dialog och samverkan mellan myndigheter, markägare och andra nyttjare. Det finns effektiva forum och metoder för dialog mellan olika perspektiv som är etablerade lokalt, regionalt och nationellt. Det har bland annat inneburit mer lokalt inflytande på det storskaliga skogsbruket jämfört med hur det var förr. I vårt samhälle kan idag olika intressenter samverka för att prioritera och hitta accepterade avvägningar mellan olika ekosystemtjänster.
En stor del av skogsbruket sker idag med alternativa skogsbruksmetoder såsom kontinuitetsskogsbruk. Trakthyggesbruket har utvecklats till ökad småskalighet, lokalförädling och hänsyn till sociala och biologiska värden. Blandskog i varierad i ålder är vanlig med många arter och förhållandevis mycket lövträd, anpassat till regional förhållanden. Askåterföring sker numera problemfritt på de ytor där det behövs. Föryngring sker med inhemska träslag och man anpassar nyttjandet till klimatförändringen. Försiktighetsprincipen tillämpas för att inte skada sociala värden, biologisk mångfald och vattendrag. Det innebär att man tar stor hänsyn till marken: Avverkningen sker skonsamt mot både mark och vegetation med de nya maskiner som har utvecklats vilket innebär att det inte finns några kör- eller markskador efter avverkningarna. Markberedning sker i begränsad omfattning och ingen stubbrytning sker. Man tar hänsyn till turism och friluftsliv vid avverkning och bevarar bland annat stigar och leder.
Det finns en livskraftig förädlingsindustri i Sverige som tillvaratar den mångfald olika produkter som skogsbruket ger, mycket tack vare den utveckling och forskning som har visat på en mångfald av möjligheter till ekonomiskt utbyte från skogen. En verksamhet som är allmän är turism där exempelvis natur-, jakt- och fisketurism är vanligt. Många internationella turister kommer för att njuta av den svenska "vildmarken". Sammantaget leder nya och traditionella möjligheter till utkomst till att skogen har ett ekonomiskt värde som ger underlag för en god skötsel. Skogen bidrar också till en hållbar energiomställning, exempelvis genom ett regionalt anpassat biobränsleuttag. Det är attraktivt att arbeta inom skogssektorn och här har relevant utbildning för dem som utför arbete i skogen samt de nya skogsmaskinerna bidragit. Den hållbara inriktningen i samhället innebär att varje näring, så även skogsbruket, betalar sina egna miljökostnader.
Skogen ses i allt större utsträckning som något som har ett egenvärde, inte något som bara har en nytta som egendom eller för förbrukning. Människor uppskattar att ha nära till skogen för naturupplevelser som fågelsång och bär- och svampplockning. Det finns också en insikt om skogens betydelse för folkhälsan och för att underlätta för människor att komma ut i skogen är tillgängligheten hög. Allemansrätten gäller och utövas i kontinuerligt samråd med markanvändningen och skogen respekteras, vilket märks exempelvis genom att markslitaget har minskat genom att terrängkörningslagen följs. En annan kvalitet som ökar intresset för skogen är att alla kulturvärden i skogslandskapet är inventerade och registrerade och tillgängliggjorda genom att de finns markerade.
Det skonsamma skogsbruket innebär att alla inhemska skogslevande arter idag har livskraftiga populationer. Genom att tillämpa försiktighetsprincipen sköts skogsbruket så att växt- och djurlivet inte påverkas negativt och vattenkvaliteten i skogen bevaras. Skogsbruket sker så att urlakning och växtnäringsförluster är marginella. Skogarna tillåts ha en naturlig vattenregim och det finns ett extensivt nätverk, en infrastruktur, av områden med orörd eller försiktigt skött skog längs vattnen. Strandzoner vid sjöar och vattendrag har ett fungerande skydd och man har också restaurerat alla flottledningsrensade vattendrag, för att skapa gynnsamma miljöer för t.ex. fiskar. Skogsbruket är viltanpassat vilket till exempel innebär att det finns viltvänliga skogsbryn, fält- och buskskikt och man tar hänsyn till viltets föryngringsperioder vid skogliga åtgärder. Det finns en förståelse för klövviltets betydelse för den biologiska mångfalden.
Forskningsresultat sprids av forskarna och tas tillvara på ett effektivt sätt, hos exempelvis beslutsfattare, myndigheter, EU och brukare. Forskningen utnyttjar lokal kunskap och presenterar sina resultat på svenska för brukarna. Exempel på forskning som har satt avtryck i lokal praxis är kunskap om brukande och bevarande i samklang. Skogen fyller en viktig plats i utbildningen på olika nivåer och varje skola har en skolskog på minst en hektar vilket lett till att alla har ett naturligt förhållande till skogen. Det har lagt grunden för den aktiva i diskussion om skogen och dess användning som förs bland allmänheten, liksom de regelbundna folkbildningskampanjer som genomförs. Alternativa utbildningar finns för exempelvis jägmästare med ett stort fokus på den mångfald av tjänster som skogen kan tillhandahålla. Den goda utbildningen hos markägare och nyttjare har också lett till en god förståelse för skogen som ekosystem och de värden som finns i det. Vi har en samsyn mellan olika intressenter om att det råder delad rådighet om hur skogen ska nyttjas.