Framtidsvision:<BR> Starkare brukare för hållbart skogsbruk

Detta är en vision framtagen med utgångspunkt från naturvårds- och miljöintressen. För att läsa mer om hur visionen tagits fram ladda ner dokumentet nedan. Illustration: Fredrik Saarkoppel

Brev från framtiden

Idag, år 2054, har vi insett att det är brukarna av skogen, inte politikerna, som bäst kan avgöra hur skogen bör skötas. Vi är väl medvetna om att de sociala värden som skogen bidrar med måste få kosta och därför har vi ett väl fungerande ersättningsystem för skogsägarna med långsiktiga avtal som ger dem en rimlig ersättning för t.ex. upprättandet och skötseln av för allmänheten särskilt rekreationsanpassade skogar. Borta är de pekpinnar som myndigheterna och skogsbruket så ofta levererade förut, idag skapar vi istället förutsättningar för markägarna att förvalta skogen efter sin egen målbild. Man är stolt över att vara skogsägare och det finns en tro på framtiden och på att man kan möta de förändringar som kommer med hjälp av lokal kunskap, utbildning, behovsinriktad forskning och utveckling samt långsiktigt ansvar för övergripande beslut bland politiker och myndigheter.

Skogen ägs idag ofta av små och lokalt baserade företag, som väljer trädslag efter intresse och behov och vars företag ger en avkastning som stannar i bygden och som även ger sysselsättning där. Möjligheten att avsätta viss skogsmark för näringsverksamhet såsom skogsodling där man underlättar för besökaren att plocka olika grödor, vandra eller utöva annan verksamhet, och att kunna ta betalt för tillträde till dessa marker, ger god avkastning åt många. Genom att utveckla de tjänster och produkter som skogen kan ge samt att lära ut dessa kunskaper har idag de flesta skogsägare i vårt land en uthållig ekonomisk förvaltning av sina företag. En produkt som har lanserats framgångsrikt är "skogskött" som kommer från djur som gått på skogsbete. Inga utländska bolag äger skogsmark i Sverige och kommersiell användning av skogsmarken av andra än brukarna tillåts inte utan avtal.

Forskningsresultat sprids i vårt samhälle av forskarna och tas tillvara på ett effektivt sätt, hos exempelvis myndigheter, EU och brukare. Forskningen utnyttjar lokal kunskap och presenterar sina resultat på svenska för brukarna. Exempel på forskning som har satt avtryck i lokal praxis är kunskap om brukande och bevarande i samklang samt om de många sätt skogen kan ge ekonomiskt värde. Skogen fyller en viktig plats i utbildningen på olika nivåer och varje skola har en skolskog på minst en hektar vilket lett till att alla har ett naturligt förhållande till skogen. Det har lagt grunden för den aktiva diskussion om skogen och dess användning som förs bland allmänheten. Alternativa utbildningar finns för exempelvis jägmästare och skogsentreprenörer med ett stort fokus på den mångfald av tjänster som skogen kan tillhandahålla. Den goda utbildningen hos markägare och nyttjare har också lett till en god förståelse för skogen som ekosystem och de värden som finns i det.

Det finns en livskraftig förädlingsindustri i Sverige som tillvaratar den mångfald olika produkter som skogsbruket ger, mycket tack vare den utveckling och forskning som har visat på en mångfald av möjligheter till ekonomiskt utbyte från skogen. Då de allra flesta hus byggs av trä och annat naturligt material idag är värdet av den svenska skogsproduktexporten betydande. Skogen bidrar också med råvaror till både textil-och kemisk industri. En verksamhet som är vanlig är lokal produktion av biodiesel och el från skogsråvara men också turismförtetagande med exempelvis friluftsliv, jakt- och fiske. Många internationella turister kommer för att njuta av den svenska "vildmarken" och de vägleds ofta av en app som informerar dem om allemansrätten på valfritt språk. Sammantaget leder nya och gamla möjligheter till utkomst till att skogen ger ett ekonomiskt värde som ger underlag för en god skötsel. Skogen bidrar också till en hållbar energiomställning, exempelvis genom ett regionalt anpassat biobränsleuttag. Det är attraktivt att arbeta inom skogssektorn och här har bättre utbildning för dem som utför arbete i skogen samt de nya skogsmaskinerna bidragit. Det finns en förståelse för att skogen är en dynamisk process vilket innebär att förändringar accepteras och att man tar hänsyn till den naturliga förändringsprocessen i skogen. I skogen går nyttjanderätten före allemansrätten i vissa fall, t.ex. under den tid djuren har ungar eller under jakten. Allmänheten respekterar skogen vilket märks bland annat genom att markslitaget minskat eftersom terrängkörningslagen följs. Människor uppskattar att ha nära till skogen för naturupplevelser som fågelsång, bär- och svampplockning. En annan kvalitet som ökar intresset för skogen är att alla kulturvärden i skogslandskapet är inventerade, registrerade och tillgängliggjorda genom att de finns markerade på kartor.

Ett resultat av att skogsbruket idag drivs efter skogsägarnas intressen är att skogen uppvisar stor variation med löv-och blandskog, varierande ålder på träden och många olika arter. Askåterföring sker numera problemfritt på de ytor där det behövs. Föryngring sker med inhemska träslag och man anpassar sig till effekterna av klimatförändringen. Försiktighetsprincipen tillämpas för att inte skada sociala värden, biologisk mångfald och vattendrag. Det innebär att man tar stor hänsyn till marken: avverkningen sker skonsamt mot både mark och vegetation med de nya maskiner som har utvecklats vilket innebär att det inte finns några kör- eller markskador efter avverkningarna. Markberedning sker i begränsad omfattning och ingen stubbrytning sker. Man tar hänsyn till turism och friluftsliv vid avverkning och bevarar bland annat stigar och gamla skogsvägar. Den hållbara inriktningen inom skogsbruket innebär att det inte uppstår några miljökostnader från denna näring.

Det skonsamma skogsbruket, som har blivit resultatet av brukarnas goda kunskap, samhällets incitament och tjänste-och produktutvecklingen innebär att alla skogslevande arter idag har livskraftiga populationer. Genom att tillämpa försiktighetsprincipen sköts skogsbruket så att växt- och djurlivet inte påverkas negativt och vattenkvaliteten i skogen bevaras. Skogarna tillåts ha en naturlig vattenregim men som vid särskilda behov kan regleras med stort hänsynstagande och det finns ett extensivt nätverk (en infrastruktur) av områden med orörd eller försiktigt skött skog längs vattnen. Strandzoner med skog vid sjöar och vattendrag hanteras varsamt och med hänsyn och man har också restaurerat alla flottledningsrensade vattendrag för att skapa gynnsamma miljöer för t.ex. fiskar. Skogsbruket är viltanpassat vilket till exempel innebär att det finns viltvänliga skogsbryn, fält- och buskskikt och man tar hänsyn till viltets föryngringsperioder vid skogliga åtgärder. Det finns en förståelse för klövviltets betydelse för den biologiska mångfalden.

Läs mer om hur visionen tagits fram här.