Framtidsvision: <BR>Ökad avkastning för ett klimatsmart samhälle

Detta är en vision framtagen med utgångspunkt från skogsbruk och energi. För att läsa mer om hur visionen tagits fram ladda ner dokumentet nedan. Illustration: Fredrik Saarkoppel

Brev från framtiden

Idag, år 2054, är skogen och dess värdekedja en av de mest betydelsefulla hörnpelarna i Sveriges ekonomi. Skogens resurser är en värdefull tillgång och bidrar på många sätt till vårt klimatsmarta samhälle. Den svenska skogspolitiken baseras på frihet under ansvar, myndigheterna styr inte på detaljnivå och politikerna har en helhetssyn på skogen. De statliga regleringarna är inte större än nödvändigt och EU-kommissionen har lyckats med arbetet att förenkla sina regler. Den marknadsdrivna skogcertifieringen är utformad så att den möjliggör ett varierat skogsbruk för alla typer av skogsägare, och dessa nyttjar sin skog, mark och vatten på många olika sätt, är lyhörda och tar hänsyn till människor och miljö. Markanvändningen är differentierad, vilket till exempel innebär att delar av skogen kan brukas intensivt medan andra delar brukas med speciell hänsyn.

Att Sverige satsade stora resurser på forskning och utveckling inom skogsnäringen de senaste decennierna innebär att vi idag har goda kunskaper om hur vi kan optimera användningen av skogen. Den snabba utvecklingen av informationsteknologi har gjort att skogsägarna nu i alla lägen har bra beslutsunderlag för hur de kan sköta sina fastigheter. Med ett knapptryck får de fram information om vad som växer var, hur gamla träden är, var det finns kulturminnen och var det finns hänsynskrävande arter. Med hjälp av moderna beslutstödsverktyg kan skogsägarna också se vilka skogspartier som bör gallras, vilka som bör avverkas och hur av-verkningen bör ske, samt hur markens produktionsförmåga på bästa sätt tas till vara. Den nya tekniken används även av andra skogsintressenter som ett hjälpmedel för kontroll, rådgivning och service, och av exempelvis jägare och turismföretagare.

En rad andra åtgärder har också bidragit till att förändra skogsbruket. Exempelvis har en mål-medveten satsning genomförts för att ta fram högkvalitativa snabbväxande träd i 6:e och 7:e generationerna av förädlad gran, tall, asp och björk. Viltstammarna har anpassats efter fodertillgången, vilket innebär att viltstammen är stor i vissa områden och liten i andra. Arronderingen setts över för att möjliggöra ett effektivare skogsbruk. Detta, tillsammans med teknikutvecklingen och effektiviseringen vid plantering, röjning, gallring, slutavverkning och transporter har stärkt lönsamheten för skogsägaren och skogsägandet. Sammantaget innebär alla dessa åtgärder att produktionen av förnybar råvara har ökat kraftigt jämfört med för 40 år sedan och att det finns ett lönsamt skogsbruk i hela landet. Totalt ligger nu Sveriges virkes-produktion på 150 miljoner kubikmeter per år. Sveriges många lönsamma industrier använder skogsråvaran och det finns en väl fungerande virkesmarknad, med exempelvis virkesbörser, i anslutning till dessa. Vi har dessutom ett utbyggt bilvägnät som hanterar 90 ton och ett järnvägsnät med hög kapacitet och bra terminaler som gjort det både praktiskt och ekonomiskt möjligt att transportera råvaran mellan skogen och industrin.

Förädlingsgraden på det som produceras har ökat, motsvarande en fyrdubbling av det ekonomiska värdet jämfört med år 2014. Integrationen mellan industrier och bioraffinaderier är stor vilket underlättat produktionen av kemikalier, textila material, biokompositer, drivmedel och annan grön kemi. Produkterna från den svenska skogen ersätter de resurskrävande produkter som var så vanliga i början av 2000-talet. Det har exempelvis blivit en norm att bygga hus i trä snarare än i betong och stål. Sammantaget innebär detta att skogen på många sätt bidrar till en mer hållbar och miljövänlig konsumtion i Sverige samt till klimatsmarta exportprodukter. De fossila bränslena är utfasade och ersatta av biomassa från de svenska skogarna. Biodrivmedel och el, från bland annat vindkraft i skogen, står för den största ökningen. Torven har ökat sin status i och med att den nu accepteras som ett långsamt förnybart biobränsle och används i många kraftvärmeverk. Dikad torvmark ses som en resurs och tas tillvara och vi har även insett värdet för den biologiska mångfalden av efterbehandlade torvmarker. Det finns många vindkraftverk i skogen och den skogsbaserade vindkraften står för en betydande del av Sveriges elproduktion. De flesta städer använder värme och el producerad med skogsråvara och biokraftproduktionen uppgår till 40 TWh/år. Produktionen av vindkraft och torv sker i samarbete med skogsbruket.

Tack vare den goda lönsamheten i skogsbruket och effektivisering av naturvården så har vi råd att göra investeringar som borgar för ett hållbart skogsbruk. De miljömässiga och sociala värdena i skogen är mycket viktiga och alla tillgångar brukas med ansvar. Det råder en väl diskuterad och accepterad balans mellan produktion, sociala värden och miljö. I Sverige görs en stor insats för att minska klimatförändringarna genom att utnyttja skogen för att binda koldioxid och genom att ersätta fossila bränslen och klimatpåverkande material med biomassa. De fossila utsläppen i samband med avverkning och skogstransporter har dessutom halverats sedan början av 2000-talet. Som ett led i klimatarbetet återförs också biobränsleaska till skogen i största möjliga mån. Alla åtgärder baseras på den väl underbyggda och väl förankrade kunskap som tagits fram om hur skogen bäst utnyttjas för att ge klimatnytta. Det finns numera också en brett accepterad uttolkning av "the Polluter Pays Principle" som skogsbruket tillämpar för sina miljökostnader. I gengäld får skogsbruket betalt av samhället för att upprätthålla önskvärda ekosystemtjänster. De nationella miljömålen har setts över och blivit mer funktionella. Vi uppfyller i stort alla de miljömål som Sverige satt upp, och då avvägningar mellan miljömålen måste göras finns det väl accepterade verktyg att tillgå. Vi har en frisk och stormfast skog, där trädbildande sälg och rönn är en naturlig del, och kan fortsatt dricka vattnet var som helst i våra skogar.

Alla svenskar har i dag en relation till och ett engagemang för skogen. För många yngre beror det på den skolskog som varje grundskola har; en speciellt utpekad skog i vilka delar av undervisningen bedrivs. Inte bara skogsägare och de som arbetar i skogen, utan även folk i allmänhet har god kunskap om skogens betydelse och om vilka produkter och tjänster som baseras på skogen och vilken roll de spelar i ett klimatsmart samhälle. Det finns numera en gemensam skoglig kunskapsbas som är allmänt accepterad. Den skogliga utbildningen på alla nivåer och forskningen i Sverige är i världsklass och det faktum att skogen numera anses viktig av och för alla svenskar medför att många duktiga elever söker sig dit. Den svenska kompetensen är mycket efterfrågad även internationellt och kunskapen om skogen och dess brukande är en exportvara. Behoven av "rekreationsskog" är kända och utgör ett underlag för skogsägarnas planering av markanvändandet. Skogsägarna tar även fram estetiska värden när de avverkar skog och har en dialog med allmänheten när de avverkar nära urbana miljöer. Detta är ett exempel på när samhället ersätter skogsägarna för en ekosystemtjänst. Ny teknik och utvecklade avverkningsmetoder har även lett till att man numera kan avverka skog utan att lämna körskador efter sig. Vissa områden sköts dessutom så att de upplevs som vildmark av besökarna. Sammantaget skapar dessa åtgärder en acceptans hos allmänheten för skogsbruket.

Skogen nyttjas i större utsträckning till rekreation idag än för 40 år sedan och benämns i folkmun för det "levande landskapet" eftersom det välkomnar alla. Allemansrätten finns kvar men avarter i form av nedskräpning och överutnyttjande har försvunnit. Skogsbesökare och skogsägare tar ömsesidigt hänsyn till varandra. Att skogen har fått ett ökat emotionellt värde för gemene man har också lett till att fler har flyttat ut till lands- och skogsbygder där många försörjer sig i småföretag med skogsanknytning. Den goda infrastrukturen, exempelvis fibernät och mobiltäckning, möjliggör och underlättar boendet och företagandet där. Äganderätten är stark och en rad förändringar har underlättat för de personer som är intresserade av att äga och bruka skog. Privata personer kan idag äga skog i bolagsform och mångfalden bland skogsägarna har ökat. Andelen kvinnor, svenskar med utländsk bakgrund och även utländska medborgare som äger skog och bor i Sverige har ökat och det finns ett märkbart stort intresse bland dessa grupper att engagera sig aktivt i skötseln av skogen. Mångfalden har även ökat bland dem som arbetar i skogen och skogsbruket ses som en bra och jämställd arbetsplats.

Debatten kring skogen är fortsatt aktiv. Det finns olika uppfattningar, men dialogen är konstruktiv och driver utvecklingen framåt. Näringen och olika intresseorganisationer har hittat en samsyn kring vad som är värdefullt med skogen och dialogen mellan skogsbruket och andra intressenter fungerar väl och bygger på förtroende.

Läs mer om hur visionen tagits fram här.