Fakta:
Den här artikeln publicerades ursprungligen inför Matologi 2019. Matologi var en matfestival som anordnades av SLU under åren 2015-2019.
Bäst i klassen - eller?
Senast ändrad: 12 januari 2022
Svenskar äter allt fler måltider utanför hemmen. I offentlig sektor, till exempel skolor, sjukhus och äldreomsorg, serveras omkring tre miljoner måltider varje dag. Lägger vi till restauranger och andra privata aktörer handlar det om enorma volymer mat. Men mycket av den maten hamnar tyvärr i soporna.
– I runda slängar kastas 20 % av maten i offentliga storkök, säger Christopher Malefors som är doktorand vid institutionen för energi och teknik på SLU i Uppsala. Han forskar på matsvinn i storköksbranschen och har framförallt studerat riskfaktorer som orsakar svinn och förebyggande åtgärder för att minska svinnet på förskolor, skolor och äldreboenden
Resultaten från Christophers forskning visar bland annat att mängden mat som slängs varierar mycket, men att det finns vissa mönster när det gäller vilka som lyckas bra och inte. I storkök där maten tillagas på plats är svinnet oftast lägre än i mottagningskök, och matgästernas ålder har också betydelse för hur mycket mat som slängs. Att gästerna lämnar mat på tallriken är dock inte det största problemet – i de flesta fall är svinnet från köket nämligen större än tallrikssvinnet.
De goda nyheterna är att svinnet i storköken kan minskas genom relativt enkla åtgärder. Att minska antalet val på menyn leder till lägre svinn, liksom att minska överproduktionen av mat. Genom att undersöka hur många elever som ska äta lunch just idag kan skolköket undvika att laga fler portioner än vad som behövs. Det viktigaste är dock att kartlägga sitt svinn för att kunna identifiera vilka åtgärder som har störst potential och för att kunna utvärdera resultatet, menar Christopher Malefors. Han hoppas att riskfaktorer för matsvinn i framtiden ska ingå i storkökens egenkontrollprogram, precis som riskfaktorer för livsmedelssäkerhet gör idag.
– Instrumenten för att jobba med frågan finns redan där, men politiska styrmedel saknas än så länge.
Artikel från Matologi 2019