Cirkulär fiskproduktion ska ge mersmak

Senast ändrad: 12 januari 2022
Röding i fisknät. Foto.

Dagens matproduktion består av linjära flöden där näringsämnen utvinns, används och slutar på helt olika ställen. Det gör att näringsämnena utarmas på en punkt och ackumuleras på en annan. Både utarmning och ackumulering orsakar problem och linjära flöden är inte hållbart, enligt Anders Kiessling, professor vid SLU Akvakultur i Uppsala.

– Jorden är ett slutet system och därför måste vi tänka cirkulärt och inte linjärt, säger Anders. Han vill återföra husdjuren in i sin gamla roll där de var en viktig del av kretsloppet på gården. Anders forskningsprojekt 5 ton fisk i disk handlar om att ta fram miljövänlig svenskodlad fisk. En viktig del i detta är att utveckla nya sorters foder för den odlade fisken – foder som kommer från förnybara resurser eller till och med från avfall. Genom att ta tillvara på matavfall och återföra det till produktionen i form av foder så behålls näringsämnena i systemet samtidigt som förluster och svinn minimeras.

En annan viktig aspekt i forskningsprojektet är att fiskfodret inte får konkurrera med människoföda, till exempel vad gäller åkermark. Det allra mesta av maten vi äter kommer idag från bördig åkermark, antingen direkt eller via djurens magar. Hela 70 % av åkermarken används för att producera djurfoder. Den bördiga marken utgör dock en begränsad resurs som vi inte kan exploatera hur mycket som helst om vi vill bevara ekosystem och biologisk mångfald. Därför måste vi utveckla andra sätt att producera mat. Här har akvakulturen, det vill säga odling av mat i vatten, stor potential.

Anders och hans forskargrupp jobbar också med konsumentperspektivet på odlad fisk. När kunden handlar fisk är smaken viktigast, menar Anders. Därför samarbetar han med forskare från Grythyttan och Axfoundation och undersöker hur smak och kvalitet på fisken kan kopplas till produktionsfaktorer som foder och djurvälfärd. Målet är cirkulärt producerad fisk som både smakar gott och som kan ätas med gott samvete.

Fakta:

Den här artikeln publicerades ursprungligen inför Matologi 2019. Matologi var en matfestival som anordnades av SLU under åren 2015-2019.