Kan gamla spannmålssorter bidra till ett mer hållbart jordbruk?

I Sverige och världen odlar vi få grödor på stora ytor. Att vara beroende av ett litet antal grödor gör oss sårbara mot klimatförändringar och andra hot mot odlingen. Karin Gerhardt är forskare på Centrum för biologisk mångfald på SLU i Uppsala. Hon leder just nu ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker egenskaper hos gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, och möjligheten att öka odlingen av dem i Sverige.

Den omfattande torkan 2018 gav kraftigt minskade skördar och ett av målen med Karins projekt är att hitta spannmålssorter som tål torka bättre än våra vanliga sädesslag. Det har visat sig att gamla sorter verkar klara sig under sämre väderförhållanden och är mer motståndskraftiga mot ogräs än moderna sorter. Dessutom innehåller de ofta mer näring och smakar mer, och passar därför bra att använda till brödbakning. Däremot ger de inte lika stora skördar som moderna sorter.

Det är inte bara forskare som intresserar sig för gamla spannmålssorter – även bland konsumenter finns en ökande efterfrågan på mjöler, gryn och bröd från exempelvis emmer eller spelt. Samtidigt uppmärksammas bröd som en av de matvaror som svinnas mest i butiker och i hemmen. Hur kan vi öka hållbarheten och minska svinnet i kedjan från ax till limpa?