Inte vilket svinn som helst

Ingrid Strid är forskare vid institutionen för energi och teknik på SLU i Uppsala. Hon använder sig av livscykelanalys för att utvärdera olika matvarors miljöpåverkan längs hela kedjan från primärproduktion till slutkonsumtion.

– Om vi tar ost som ett exempel så börjar vi med produktionen av foder till korna, som producerar mjölken som går vidare till ett mejeri och blir ost, som sedan transporteras ut till en butik och slutligen köps och fraktas hem av konsumenten, säger Ingrid.

Genom att kombinera livscykelanalys med siffror på svinn går det att dra slutsatser om vilket svinn som är värst för miljön och därmed viktigast att fokusera åtgärder på. Både den totala miljöpåverkan och var i ledet den största miljöpåverkan sker har betydelse. Produktion av kött och mjölk orsakar stor klimatpåverkan, framförallt i början av produktionskedjan. För vegetabilier, till exempel spannmål och baljväxter, står ofta senare led såsom transporter och förädling för en större andel av den totala klimatpåverkan, eftersom produktionen står för så lite.

När det gäller kött är det också i produktionen som de största förlusterna sker, enligt Ingrid. Nästan en tiondel av köttet går förlorat redan på gården, att jämföra med 1-2 % i butiksledet. Därför bör vi prioritera att minska andelen djur som dör på gården. För exempelvis ärter är det inte lika kritiskt om det uppstår förluster på gården. I stället bör vi fokusera på att minska svinnet i senare led, där transporter och förädling påverkar klimat och miljö.

Den här artikeln publicerades ursprungligen inför Matologi 2019. Matologi var en matfestival som anordnades av SLU under åren 2015-2019.