Fakta:
Den här artikeln publicerades ursprungligen inför Matologi 2019. Matologi var en matfestival som anordnades av SLU under åren 2015-2019.
God, nyttig och billig – potatisen har många fördelar och är en av våra mest älskade grödor. Tyvärr är potatisen också en av de mest sjukdomsdrabbade grödorna. Ett dåligt år kan hela skörden gå förlorad om inte lantbrukaren bevakar och bekämpar potatisfälten regelbundet i förebyggande syfte. Därför är potatisen också den mest besprutade grödan i Sverige.
Det vill Christina Dixelius och hennes kollegor ändra på. Christina är professor vid institutionen för växtbiologi på SLU i Uppsala och forskar på en algsvamp som angriper potatis. Den kallas för Phytophthora infestans och orsakar potatisbladmögel på blasten, en allvarlig sjukdom som bland annat låg bakom svältkatastrofen på Irland i mitten på 1800-talet. Om algsvampen får möjlighet att sprida sig till jorden ruttnar knölarna bort och går förlorade redan på fält eller under lagring.
– Målet med vår forskning är förstå hur Phytophthora fungerar, för att på bästa sätt kunna försvara potatisen mot den, säger Christina. Vi kartlägger algsvampens gener för att reda ut exakt hur angreppet på potatisen går till och för att hitta svagheter som vi kan utnyttja i potatisens försvar.
Phytophthora är ingen lätt fiende att slåss mot. Den har ovanligt komplicerade gener vilket gör att den lätt anpassar sig och lär sig övervinna nya bekämpningsmedel. Dessutom infekterar den potatis både i fält och under lagring, och sprider sig snabbt när potatisen fraktas över världen.
Christina och hennes forskargrupp bidrar med viktig kunskap till växtförädlingen av potatis. Genom att göra potatisen mer motståndskraftig mot potatisbladmögel kan både användningen av kemiska bekämpningsmedel och produktionssvinnet av potatis minska – för att vi ska kunna fortsätta äta våra älskade knölar med gott samvete.
Den här artikeln publicerades ursprungligen inför Matologi 2019. Matologi var en matfestival som anordnades av SLU under åren 2015-2019.
Christina Dixelius
Professor vid Institutionen för växtbiologi; Växtgenomik och Växtförädling
christina.dixelius@slu.se