Fakta:
Den här artikeln publicerades ursprungligen inför Matologi 2019. Matologi var en matfestival som anordnades av SLU under åren 2015-2019.
I Sverige används matsvinn och matavfall ofta till produktion av biogas eller gödselmedel för växtodling. Det betyder att avfallet tas tillvara som energi, men att värdefulla resurser i avfallet inte går tillbaka in i kretsloppet utan går förlorade. Evgheni Ermolaev, forskare vid kretsloppsteknikgruppen på SLU, studerar en metod som bättre tar vara på matavfallet genom att omvandla det till en råvara i cirkulär matproduktion.
Även om vi skulle minimera vårt matsvinn så kommer det fortfarande att finnas svinn från matproduktion och konsumtion som är omöjliga att undvika och som blir matavfall. Genom att utnyttja avfallet på bästa sätt kan vi se till att den energi och miljöpåverkan som gick åt för att framställa maten inte har skett förgäves. Det säger Evgheni Ermolaev som är forskare på institutionen för energi och teknik på SLU i Uppsala. Tillsammans med sin forskargrupp studerar Evgheni hur en insekt som kallas för amerikansk vapenfluga (Hermetia illucens) kan användas för att omvandla resurser som kvarstår i matsvinn och matavfall till näringsrikt foderprotein och fett.
– Vi i kretsloppstekniksgruppen föder upp larverna från den amerikanska vapenflugan på olika typer av sidoströmmar från livsmedelsindustrin och matrester, berättar Evgheni. Larverna växer snabbt och innehåller mycket protein och fett av hög kvalitet. När de har vuxit färdigt kan de användas som foder till exempelvis gris, kyckling eller fisk. Då slipper vi använda importerat foder gjort på soja eller fiskmjöl som bidrar till globala miljöproblem som avskogning och utfiskning av haven.
Det som fluglarverna lämnar efter sig kan dessutom användas för att producera biogas och kompost. Produkterna från fluglarvskomposteringsprocessen är på så sätt drivkraften i ett cirkulärt system där alla delar kommer till nytta och där avfallet blir till en resurs.
Målsättningen är att systemet med fluglarvskompostering av matavfall ska kunna användas av exempelvis mataffärer och livsmedelsgrossister. Genom att ha en anläggning i anslutning till verksamheter som producerar livsmedel kan de hantera sitt avfall och svinn på plats och slipper då onödiga transporter, samtidigt som de får ut två produkter – larver och kompost – som de kan ta betalt för. En sådan pilotanläggning finns redan på plats i Eskilstuna och en större ska öppnas i Kina.
Men måste larverna ta omvägen genom en kyckling eller en fisk innan vi människor kan äta dem? Nja, förutom att det än så länge inte är tillåtet att sälja insekter som livsmedel i Sverige finns en annan begränsning, enligt Evgheni.
– Larverna smakar ungefär som det de själva har ätit, det vill säga matavfall. Därför är de nog mer frestande för grisar och kycklingar än för oss människor. Vårt fokus är på foderproduktion, men visst går de att äta om man skulle vilja!
Den här artikeln publicerades ursprungligen inför Matologi 2019. Matologi var en matfestival som anordnades av SLU under åren 2015-2019.
Evgheni Ermolaev
Forskare vid Institutionen för energi och teknik; Kretsloppsteknik
evgheni.ermolaev@slu.se