Kommunikation mellan hopp och mångtydighet – om samordning för omställning till cirkulär ekonomi i hållbara livsmedelssystem

Senast ändrad: 06 december 2018
livsmedelsbutik.jpg

I det här projektet studeras hur det mångtydiga och både utmanande och hoppingivande begreppet ”cirkulär ekonomi” används i texter. Vilka språkliga samband och sammanhang som de olika betydelserna av begreppet knyter an till undersöks också.

Hur går samverkan om konkreta cirkulärekonomiska projekt till i praktiken? Hur samtalar de inblandade aktörerna? Hur fattas beslut? Är aktörerna oeniga med varandra? Hur leder denna samverkan till konkreta handlingar som planer, infrastruktur och tillverkning? Det är några av frågorna som forskningsprojektet försöker besvara.

Cirkulär ekonomi i praktiken

Dessutom kommer erfarna praktiker som har arbetat med cirkulär ekonomi samlas för att undersöka erfarenheter av bra och mindre bra samarbetsformer och kommunikationsmetoder, och hur de föreslår att man ska samverka i framtiden. När projektet är klart kommer de att kunna föreslå handfasta råd för hur man ska samverka och kommunicera för att åstadkomma cirkulär ekonomi, så att de spänningar som man kan förmoda uppstår kring ett nytt och utmanande arbetssätt blir tydliggjorda och hanterade.

Cirkulär ekonomi för att åtgärda hållbarhetsbrister

Offentliga, privata och ideella aktörer inom livsmedelssystemet har uppmärksammat hållbarhetsbrister på systemnivå i form av dåligt resursutnyttjande. Begreppet ”cirkulär ekonomi” har kommit att användas för att beskriva den tänkta lösningen och har snabbt blivit en populär beteckning för förändrade produktions- och konsumtionsmönster.

Cirkulär ekonomi tar avstamp i en kritik av etablerade principer för produktion och konsumtion som man menar leder till dåligt resursutnyttjande, överanvändning av resurser och avfallsproblem. Eftersom begreppet inbegriper en rad arbetssätt, som dels kan betyda olika saker för olika samhällsaktörer, dels utmanar etablerade och dominerande arbetssätt och traditionella relationer mellan leverantör och kund, ställer realiserandet av cirkulär ekonomi inom livsmedelssystemet stora krav på samverkan och kommunikation.

I forskningsprojektet utgår vi från att de olika parterna behöver trotsa normer om samsyn och hitta sätt att i samtal klargöra, undersöka och hantera oenighet som ett sätt att lära om vad cirkulär ekonomi innebär.

I projektet finns följande delprojekt:

  • En diskursanalys av vilken mening som ges till CE i olika sätt att använda begreppet
  • Fallstudier av CE-projekt för att identifiera de kommunikativa procedurer och normer som används och hur paradoxer och oenighet hanteras
  • En interaktiv forskningsmodul med en workshop där praktiker från livsmedelssystemet delar erfarenheter och formulerar en best-practice för samverkan om CE
  • En syntes av de tre tidigare delprojekten som föreslår en metod för samverkan och kommunikation om CE i livsmedelssystemet.

Projektet finansieras av FORMAS.

Kontakt

För mer information, kontakta Hanna Bergeå hanna.bergea@slu.se eller Lars Hallgren lars.hallgren@slu.se.

Fakta:

Cirkulär ekonomi (CE), brukar beskrivas som då resurser återskapas eller återanvänds med så högt värde som möjligt. Uttrycket har kommit att bli ett betydelsefullt begrepp som ses som ett hållbarare alternativ till det dominerande linjära systemet.

Livsmedelssystemet eftersträvar att inkludera CE-principer och att förändra nuvarande produktions- och konsumtionssystem för att sluta material- och energiflöden. Denna omställning ställer krav på effektiv samverkan mellan en mängd aktörer, vilket är en utmanande koordinations- och kommunikationsuppgift, eftersom CE-begreppet är hoppingivande och ambitiöst, men också mångtydigt.

Sidansvarig: gunilla.leffler@slu.se