SLU-forskare reflekterar över corona-pandemin utifrån sin forskning

Senast ändrad: 24 april 2020
Corona-virus

Corona-krisen har skakat om samhället och aktualiserat andra kris-scenarier. Här är några SLU-forskares reflektioner kring vår mat, livsmedelsberedskap och corona-pandemin.

Växtodling och odlingssystem

”Coronaepidemin sätter fokus på vår sårbarhet, brist på arbetskraft i jordbruket och folk arbetslösa på annat håll. Nästa gång det blir kris kanske vi inte har insatsmedel så det räcker i jordbruket. Det är dags att tänka till.” Göran Bergkvist, universitetslektor i växtodlingslära vid Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU

Livsmedelsproduktion och framtidens stadsnära växthusodling

”Om jag ska säga något mer generellt om coronakrisen kopplat till mitt ämne så borde det ju kunna innebära något positivt att produktionen framöver förmodligen inte bara kommer att bedömas ur ett strikt lönsamhetsperspektiv utan även ur ett beredskapsperspektiv.” Karl-Johan Bergstrand, universitetslektor i trädgårdsvetenskap, med inriktning hortikulturella produktionssystem för livsmedel vid Institutionen för biosystem och teknologi, SLU.

Växtskydd och odling

"Beredskapsplaneringen är en möjlighet. Om samhället bestämmer att det är viktigt finns här en möjlighet att diversifiera lantbruket. Ett sätt att minskad sårbarheten i livsmedelsförsörjningen är att korta varukedjorna och odla mer för lokala marknader. Detta skulle öka möjligheterna för lantbrukare att odla flera olika grödor och att kombinera växt- och djurproduktion på gården. Ökad mångfald i odlingssystemen säkrar skördarna genom att växtskydd och markbördighet stärks samtidigt som behovet av bekämpningsmedel och mineralnäring minskar. Det är dock viktigt att vi fortsätter att ha globala utbyten av mat för att utjämna brister och överskott i världen." Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi vid Institutionen för ekologi, SLU.

Livsmedelssäkerhet

”Om det uppstår utmaningar med att förse Sverige med tillräckligt med mat är livsmedelssäkerhet är viktig aspekt att ta in för att inte onödigt matsvinn ska uppstå och människor ska bli sjuka. Detta gäller inte bara vid krissituationer utan livsmedelssäkerhet är även viktigt för framtidens matproduktion.” Sofia Boqvist, universitetslektor vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU.

Framtidens livsmedelsförsörjning och historiska sädesslag

”Det svenska samhället har blivit taget på sängen – just in time har blivit just out of time. Sårbart! Coronakrisen är ett “wake-up call” för världen att ändra inriktning mot hållbarhet och vara bättre förberedda för kommande klimatkriser, som kan slå mycket hårdare mot samhället. Regional matbrist (p.g.a. torka) och nya sjukdomar blir vanligare när det blir varmare. Det räcker inte att ha pengar i ladorna, man måste ha både utrustning och förnödenheter. Lär av Finland.” Karin Gerhard, forskare vid Centrum för biologisk mångfald, SLU.

Växtförädling och odling av proteingrödor i Sverige

”Positivt som kommit ur att det blir tydligt att det är viktigt att vi som land har högre självförsörjningsgrad bland annat på livsmedel. Här utgör tex SLU Grogrund med satsningar på flera olika projekt inom växtförädling och tillhörande forskning ett viktigt bidrag genom att stärka möjligheterna att utveckla sorter av olika grödor som är anpassade för våra klimatförutsättningar i Sverige. Detta kan på sikt leda till högre självförsörjningsgrad på livsmedel." Åsa Grimberg, forskare i växtförädling vid Institutionen för växtförädling, SLU.

Lantbrukarnas olika strategier

”Det finns många fördelar med att ha många olika sorters lantbruk i Sverige, både stora och små, och arbetsintensiva med dyrbara grödor liksom mindre familjejordbruk. Vid olika kriser visar det sig att diversitet och anpassningsbarhet hon lantbrukarna är viktigt. Det finns många som tycker att det gamla familjejordbrukets tid är förbi, men idag ser vi att det kanske finns fördelar med att vissa gårdar hållit jordbruket på en nivå där arbetskraften som finns inom familjen räcker för att driva gården.” Flora Hajdu, forskare i landsbygdsutveckling vid Institutionen för stad och land, SLU.

Sveriges importberoende av konstgödsel och drivmedel samt livsmedels-produktionens klimateffekter

"Av många olika anledningar behöver vi ställa om till odlingssystem som använder mindre mängder av importbaserade insatsmedel. Så gott som varje institution vid SLU arbetar med frågeställningar som kopplar till detta." Per-Anders Hansson, professor vid Institutionen för energi och teknik, SLU.

Vad händer med våra matvanor under en stor samhällskris?

”Matkulturen som vi känner den utmanas just nu. Corona-pandemin kan försätta våra matvanor i ett tillstånd av ”timmen noll” – ett mellanrumsläge där något gammalt slutar och nytt börjar. Två omständigheter sticker särskilt ut som stora matkulturella nydanare: Den ena är ”politik” och den andra ”ekonomi”. Båda dessa faktorer är mycket aktiva just nu och de kan föra med sig i en ny syn på livsmedel som resurs och tillgång. Den största samtida kristidförändringen är att karantänsatta människor i många fall plötsligt börjat leva ett 1950-talshemmafruliv med både lagad hemmalunch och lagad hemmamiddag. Sysslolösheten och uttråkningen kanaliseras till bortglömda maträtter. Om corona-utbrottet omsätts i förändrade konsumtionsvanor är lite för tidigt att bedöma ännu. Det är mycket möjligt att vi bara går tillbaka till matmönstren vi hade under tiden före viruspandemin. Det som avgör är om vi skapat några värderingsförändringar.” Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid SLU Future Food.

 Andra SLU-forskare som är tillgängliga för kommentarer

  • Ett hållbart livsmedelssystem genom minskat matsvinn, Mattias Eriksson, forskare vid Institutionen för energi och teknik.
  • Förädling av livsmedelsgrödor, Eva Johansson, professor vid Institutionen för växtförädling.
  • Konsumentbeteende och beslut kopplade till val av livsmedelCarl-Johan Lagerkvist, professor vid Institutionen för ekonomi.
  • Hållbara livsmedelssystemElin Röös, universitetslektor vid Institutionen för energi och teknik.
Sidansvarig: futurefood@slu.se