Om programmet

Senast ändrad: 18 oktober 2021
Mjölk hälls i ett glas. Foto.

I forskningsprogrammet finns fem projekt som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning i samarbete med ARLA. Grundsyftet med projekten är att skapa förutsättningar och genera ny kunskap för en mer hållbar mjölkproduktion.

De fem projekten sträcker sig från den individuella kon, till miljöpåverkan på gårdsnivå, till nyttan och nya möjligheter med gräsvallen till kombinationen av miljö- och folkhälsoaspekter för kostrekommendationer. Hela livsmedelskedjan är inkluderad. En majoritet av projekten berör även FAO:s rekommendationer på områden för ett minskat totalt utsläpp från mjölkproduktion och ökad produktionseffektivitet.

Koordinatorskap

SLU är koordinator för programmet och samlar, utvecklar och hittar synergier mellan projekten. För att underlätta detta har programdeltagarna återkommande workshops. Koordineringen har ett nära samarbete med framtidsplattformen SLU Future Food.

Att utveckla och förändra produktionssystemen

All produktion av foder och livsmedel påverkar miljö och klimat. Utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen globalt har dock inte ökat med mer än en procent per år sedan 1990. Att ökningen inte varit större trots en ökad produktion beror på att att effektiviteten har ökat. Det innebär att utsläppen per kg produkt har minskat.

Systemen som producerar livsmedel påverkar miljön och klimatet. Samtidigt är de nödvändiga då de förser människan med oumbärliga näringsämnen. Det gäller att utveckla och förändra produktionssystemen för att minska klimatförändringarna.

Långsiktig vision för programmet

Vad vi äter och hur det produceras påverkar folkhälsa, miljö och klimat. Att få fram ny kunskap som bidrar till en mer hållbar livsmedelskonsumtion och produktion är av största vikt nu och för kommande generationer. Visionen är att arbeta för att "Hållbara dieter från hållbara produktionssystem" blir ett erkänt expertiscentrum för hållbarhet kopplat till livsmedel, både nationellt och internationellt.

Bakgrund: Potential för utsläppsminskningar i svensk och global mjölkproduktion

Svensk mjölkproduktion är en central del av de gröna näringarna i Sverige. Mjölkproduktionen ger näringsrika råvaror i form av mjölk och kött, till stor del av det enkla fodermedlet gräs. Mjölknäringen har sedan länge, med hjälp av aktuell forskning, arbetat för att minska klimatpåverkan genom avel, foder och produktionseffektivitet.

Sedan 1990 fram till 2017 har den totala utsläppsmängden av växthusgaser från svenska mjölkkors matsmältning minskat med ca 29%. Orsakerna till utsläppsminskningen är minskat djurantal, bättre utfodring och ökad produktionseffektivitet. Globalt har växthusgasutsläppen per kg mjölk från mjölkproduktionen minskat med nästan 11% i perioden 2005–2015 och globalt är det en ökad produktionseffektivitet som lett till minskad mängd växthusgasutsläpp per kg producerad vara.

Störst potential för framtida utsläppsminskning av växthusgaser från mjölkproduktionen globalt finns i länder där kor producerar mindre än 2000 kg ECM (energikorrigerad mjölk) per ko och år. Effekten av en ökad avkastning på utsläppsminskningen per producerad kg vara avtar dock och är inte lika stor vid en avkastning över 5000 kg ECM. I Sverige producerar korna i genomsnitt 10175kg ECM per ko och år där rasen SKB producerar minst, 5799 kg ECM per år. Svensk mjölkproduktion har en mindre klimatpåverkan än de flesta andra länder.

Tidigare studier kring mjölkproduktionens miljö- och klimatpåverkan har visat att den är större i jämförelse med vegetabilier. Att producera mjölk med betande djur har dock en positiv effekt på biologisk mångfald. Biologisk mångfald tillsammans med klimat har av forskare konstaterats vara de viktigaste för planetens hållbarhet och att dessa kompletterar varandra. Att exempelvis endast fokusera på klimatfrågan får en negativ effekt på den biologiska mångfalden och vice versa.

Att inkludera båda dessa i livscykelanalyser skulle ge en bättre bild av klimat- och miljöpåverkan från livsmedelsproduktionen och en bättre möjlighet att uppnå ett hållbart produktionssystem. Exempelvis kan betade marker bidra med kolbildning vilket i sin tur kan bidra till en minskad klimatpåverkan från mjölk med 5–18%. Enligt FAO finns det tre områden där åtgärder leder till ett minskat totalt utsläpp från mjölkproduktion och ökad produktionseffektivitet (mindre utsläpp per kg ECM. Dessa tre områden är i) ökad produktionseffektivitet ii) ökad kolinlagring iii) och förbättra kopplingen mellan mjölkproduktionen och cirkulär bioekonomi.

Svensk mjölkproduktion har en hög produktionseffektivitet och krav på bete till skillnad från många andra länder, det finns dock ändå en förbättringspotential och kunskapsluckor att fylla som kan leda till ytterligare minskning och förståelse av svensk mjölkproduktions miljö- och klimatpåverkan.

Vidare läsning

Food in the Anthropocene: The EAT-Lancet Commission healthy diets from sustainable food systems

Utsläpp av växthusgaser från jordbruk efter växthusgas, delsektor och år, Statistik databasen www.scb.se

Methane production in dairy cows- Impact of feed on rumen microbiota, Rebecka Danielsson, SLU 2016.

FAO and GDP. 2018. Climate change and the global dairy cattle sector – The role of the dairy sector in a low-carbon future

https://www.vxa.se/globalassets/dokument/statistik/husdjursstatistik-2018.pdf

Miljöpåverkan från mjölk och havredryck, 2015 Elin Röös et al.

Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers, Poore et al., Science 360, 987-992 (2018).

Kött och mjölk från djur uppfödda på bete och restprodukter- ger hållbarkost? Elin Röös et al. 2015.

The importance of including soil carbon changes, ecotoxicity and biodiversity impacts in environmental life cycle assessments of organic and conventional milk in Western Europe- Knudsen et al. Journal of Cleaner Production 215, 433-443 (2019)

One Planet Plate 2018- Kriterier och bakgrund, WWF 2018-02-08

Fakta:

Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) genomförde i samarbete med Arla Foods en utlysning under våren 2018. Utlysningen med namnet ”Hållbara dieter från hållbara produktionssystem” hade fokus på mjölkproduktion och mjölkprodukter. Totalt blev fem projekt från tre olika forskningsmiljöer, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Chalmers och Research Institute of Sweden (RISE), beviljade medel. Projekten startade 2019 och pågår fram till 2022.

De fem forskningsprojekten i programmet

  1. Metoder och rekommendationer för miljöutvärdering av jordbruk och dess livsmedelsproduktion
  2. Inkludering av nutrition- och hälsoaspekter i livscykelanalyser av livsmedelsprodukter
  3. Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
  4. Förbättrad hållbarhet inom mjölkproduktion genom förbättrad fodereffektivitet
  5. Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar

Kontaktinformation

Margareta Emanuelson
Universitetslektor, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Koordinator för Hållbara dieter från hållbara produktionssystem
Margareta.Emanuelson@slu.se, 018-67 16 49, 0703-35 74 70