Mjölk och växtbaserade alternativ – vilka roller har de i en hållbar kost?

Senast ändrad: 12 november 2019
milk.jpg

Våra kostmönster påverkar miljön och vår hälsa. De senaste åren har såväl samhällsdebatten som forskningen uppmärksammat animalieproduktionens miljöpåverkan. Det har varit stort fokus på kött. Men mjölk då?

Den höga klimatpåverkan från idisslare är speciellt uppmärksammad, liksom kopplingen mellan rött och bearbetat kött och icke-smittsamma sjukdomar. Forskare och miljöorganisationer har hävdat att en övergång till koster som innehåller mindre kött och mer växtbaserade produkter är viktigt.

Hittills har betydligt mindre uppmärksamhet ägnats globalt åt mejeriprodukterna, även om de också är animalieprodukter och ger upphov till liknande (men inte identiska) miljöproblem. Det finns flera anledningen till detta. Först finns det stöd för att konsumtionen av mejeriprodukter är förenad med vissa positiva hälsoutfall.

Mejeriprodukter är förmodligen också ännu mer kulturellt inbäddade i den västerländska kosten än kött. Lakto-vegetarianer och minskat köttätande blir alltmer vanligt i västvärlden medan veganismen ses som mer extremt.

Samtidigt finns ett växande intresse för koster som är mjölkfria (men inte nödvändigtvis köttfria), som orsakas av oro över laktosintolerans och olika mattrender. De senaste åren har bevittnat en enorm tillväxt i tillgången och upptaget av växtbaserade alternativ till mjölk, tillverkade av t.ex. soja, ris, nötter, havre och hampa. Dessa produkter riktar sig till veganer, laktosintoleranta och andra som vill undvika mjölk av olika anledningar.

Vissa företag positionerar också dessa alternativ som mer miljövänliga än mjölk från kor. Näringsinnehållet i dessa produkter skiljer sig emellertid från mjölk. Proteininnehållet i alla växtbaserade mjölkalternativ utom för soja är lågt och i alla fall är innehållet av kalcium och mikronäringsämnen lägre än i mjölk från kor om inte produkterna berikas.

Kort sagt, det finns behov av mer forskning för att förstå och bättre jämföra näringsmässiga och miljömässiga konsekvenser av att konsumera och producera mjölk och alternativ till mjölk.

Den fråga som vi vill besvara är: Under vilka omständigheter är komjölkkonsumtionen optimal och under vilka omständigheter är alternativ till mjölk bättre? "Optimal" definieras här som uppfyllande (men inte onödigt överstigande) näringsbehov samtidigt som miljöpåverkan minimeras.

Under detta halvår långa projekt genomför vi en litteraturöversikt för att sammanfatta relevant forskning som har gjorts hittills på detta område och sedan utvecklar vi en forskningsplan för att kunna svara på frågan ovan.

Fakta:

Projektledare: Elin Röös

Projektmedlemmar: Tara Garnett, FCRN, Camilla Sjörs och Viktor Watz

Projektet är ett samarbete mellan SLU och Food Climate Research Network vid Oxford University.

Finansierat av Danone/Alpro och SLU Future Food

Tid: Nov 2017-June 2018

Det här projektet har lett fram till ett nytt projekt:

Sidansvarig: futurefood@slu.se