Renskötsel och traditionella livsmedelssystem i förändring

Senast ändrad: 02 mars 2020
Vit ren i snö

Hur kan samarbete mellan forskare och renskötare bidra till nya kontaktvägar mellan producenter och konsumenter av renskötselprodukter?

Bakgrund

Viljan att verka för ett holistiskt livsmedelsystem, som i högre utsträckning bygger på traditionell mat, ökar globalt. Urfolkens traditionella livsmedelssystem i Arktis är ett bra exempel på ett holistiskt nyttjande av renkött som resurs, på god anpassningsförmåga, samexistens med den lokala miljön och på användning av lokal biologisk mångfald. Från att ursprungligen ha varit en del i självhushållningen i norr har renprodukter idag också utvecklats till en handelsvara. Detta gör att det finns produkter tillgängliga för allmänheten, samtidigt som det finns ett ökat intresse för renkött.

Produkter utvecklade med hjälp av traditionell kunskap har potential att bli förädlade produkter (t.ex. frystorkat kött, köttfärs, rökt eller torkat vilt, suovas) tillgängliga för en bredare marknad. Ny teknik kan öppna nya kontaktvägar mellan producenter och konsumenter. Matprodukter kan märkas elektroniskt så att det går att skanna av dem i affären och på så sätt få information om kultur, etik, näringskvalitet och koldioxidutsläpp. Teknik för detta finns redan, men har inte tidigare kopplats till produkter från renskötsel.

Kommersialiseringen av renprodukter innebär flera utmaningar för de traditionella livsmedelsystemen. Utmaningarna är sociala, ekonomiska och ekologiska och berör hur förändringarna påverkar urfolkens rätt till ägandeskap av material, praktisk kunskap och förmåner av förädlingsprocesser.

Forskningsprojektet

I projektet fokuserar vi på tre renskötande urfolksgrupper: samer i Sverige, samer i Finland, samt nentser i Ryssland. Vi vill två saker:

  1. att identifiera, genom samverkande metoder, alternativa vägar för hur renskötare kan öka sin inflytande och nyttjande över förädlingen och försäljningen av renkött och interagera med konsumenter;
  2. öka medvetenheten och kunskapen hos allmänheten om traditionella livsmedelssystem och deras betydelse för nordisk livsmedelssäkerhet.

Vår tvärvetenskapliga forskargrupp representerar olika discipliner, såsom ekonomi, sociologi, näringsforskning, juridik och IT. Vi samarbetar med urfolks- och renskötselorganisationer och livsmedelsproducenter bland urfolk. Med hjälp av vårt tvärvetenskapliga forskningssamarbete kan vi bidra med ny kunskap.

Målet för studien

Det omedelbara målet är att etablera samarbete med viktiga företrädare för renskötselorganisationer och företag som marknadsför renprodukter. Detta ska ske genom tre workshops i varje land. Metoden för workshopen är samproduktion mellan renskötare och intresseorganisationer och den tvärvetenskapliga forskargruppen. Tillsammans ska vi generera kunskap och identifiera nya områden för framtida samarbeten. Vi sammanställer en litteraturöversikt över forskning om renköttets väg från renskötare till konsument. De nya kunskaperna kommer kommuniceras i ett avslutande minisymposium vid SLU.

Workshops 2020

Archangelsk/Murmansk/Rovaniemi/Uppsala/Umeå 11 september 2020

Under workshopen samlades projektets arbetsgrupp tillsammans med renskötare från Finland och Ryssland för att diskutera vikten av renkött i framtidens livsmedelssystem. Praskovia Filant, President of the Association of the Reindeer Herders of Yamal-Nenets Autonomous Okrug (YNAO), berättade om utmaningar som urfolk lokalt ställs inför. Mika Aromäki, from Sámi Education Institute (SOGSAKK), presenterade ett Interreg Nord-projekt som syftar till att underlätta dialogen mellan samer och forskare för att öka samernas rätt att influera frågor kopplade till den samiska kulturen. Janne Nakkalajärvi, from Sámi Education Institute (SAKK), gav en presentation kring några av de utmaningar som finska renskötare ställs inför. Bland annat framkom vikten av att ha lokala slakthus för att behålla medlen inom det lokala området istället för att sälja renköttet till större leverantörer som ibland exporterar köttet. På grund av covid-19 hölls workshopen via digital länk.

Läs mer om Sámi Education Institute (SOGSAKK)

Umeå 3 mars 2020

Projektets första workshop genomfördes under Ubmejen Biejvieh, Samiska veckan i Umeå, där inledande diskussioner fördes med Ellacarin Blind, som är med i styrelsen för Slow Food Sapmi och även arbetar för Svenska Samernas Riksförbund SSR. Ellacarin Blind beskrev hur dessa båda organisationer är uppbyggda och verkar. Workshopen hölls på Várdduo, centrum för samisk forskning vid Umeå Universitet. Dagen därpå deltog vår forskargrupp i Samiska veckans arrangemang AIMday hållbar utveckling i Sápmi, där vi diskuterade frågor som samiska intresseorganisationer i förväg ställt till forskare.  Bland annat hade Slow Food Sápmi skickat in en fråga om hur forskningen kan tydliggöra sambandet mellan samisk mat och matsuveränitet som en del i urfolksrätten.

Läs mer om Slow Food Sápmi på https://www.slowfoodsapmi.com/

Program för Samiska veckan i Umeå 1-8 mars 2020

Övriga datum:

  • Workshop i november 2020
  • Uppsala, december 2020 (avslutande symposium).
Fakta:

Projektledare

Ildikó Asztalos Morell, forskare, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU. Skicka e-post till ildiko.asztalos.morell@slu.se

Samarbetsparter

Lena Maria Nilsson, Research coordinator, Arctic Research Centre, and co-director at Vaartoe, the Centre for Sami Research, Umeå Universitet

Bamidele Raheem, Senior Researcher, Northern Institute of Environmental and Minority Law, Arctic Centre, University of Lapland, Rovaniemi

Kamrul Hossain, Research Professor and Director, Northern Institute of Environmental and Minority Law, Arctic Centre, University of Lapland, Rovaniemi

Elena Bogdanova, Associate Professor, Northern Arctic Federal University, Arkhangelsk

Maxim Shishaev, Professor of Russian Academy of Sciences. Chief researcher at the Inst. for Informatics and Mathematical Modelling of Kola Science Centre of RAS & Prof. of Information systems and technologies at Murmansk Arctic State University

Projektdeltagare

Izabel Nordlund, forskningsassistent, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU

Skicka e-post till: Izabel.nordlund@slu.se

Projekttid

2020

Finansiär

Projektet finansieras av SLU Future Food, som stöder tvärvetenskaplig forskning med framtidsfokus inom plattformens fokusområden.

Läs mer om SLU Future Foods aktuella forskningsprojekt och SLU Future Foods kommande utlysningar.

Sidansvarig: futurefood@slu.se