Näringstäthet i mjölk och växtbaserade drycker

I den här rapporten beskrivs och jämförs näringstätheten för olika mjölkprodukter och mjölkersättningsprodukter som finns tillgängliga i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Projektet har utförts som ett extra projekt av RISE Jordbruk och Livsmedel inom ramen för satsningen "Hållbara dieter från hållbara produktionssystem - Fokus mjölk", som koordineras av SLU Future Food.

Näringstätheten beräknades utifrån livsmedlets innehåll av utvalda näringsämnen på två olika sätt. Skillnader i proteinkvalitet eller biotillgänglighet av näringsämnena har inte vägts in.

Växtbaserade drycker och berikade mjölkprodukter lika näringstäta

Vid en rankning av produkter utifrån dryckernas näringstäthet (från hög till låg) hamnade två berikade mandeldrycker i topp (1,2% fett, osötad; 1,3% fett, sötad), sedan kom en berikad sojadryck (1,3% fett, osötad), minimjölk (fett <0,1%, berikad) och lättmjölk (0,5% fett, berikad) i den övre tredjedelen. Alla produkter utan berikning hamnade långt ner i rankningen.

De berikade växtbaserade drycker och berikade mjölkprodukter visade sig ha likvärdig näringstäthet. Jämfört med mjölkprodukter har växtbaserade drycker en större variation i näringstäthet och de har ofta färre, och delvis andra, näringsämnen som bidrar till näringstätheten.

Växtbaserade drycker behöver berikas

Växtbaserade drycker utan berikning rankas betydligt lägre än de berikade varianterna. Detta är intressant som jämförelse, även om alla mjölkprodukter och växtbaserade alternativ, med fetthalt upp till 3%, som finns på marknaden idag är berikade med minst D-vitamin. Mjölkprodukter gynnas generellt mer än växtbaserade drycker när näringstätheten tar hänsyn till fler kvalitativa näringsämnen.

Rapporten är utarbetad av Maria Jacobsen, Susanne Bryngelsson och Marta Bianchi, alla verksamma vid RISE.