Politikens roll för livsmedelsförsörjningen

Senast ändrad: 21 november 2024
Omslag rapport nr 19

Publ. 2022. Del 19 i serien Future Food Reports. Sveriges livsmedelssystem behöver bli både hållbart och resilient för att klara framtida påfrestningar. Det kräver en avvägning mellan fördelar nu och fördelar i framtiden och det klarar inte marknaden – det måste göras av våra politiker. I den rapporten sammanfattas jordbrukspolitikens historiska påverkan på det svenska livsmedelssystemet, med rekommendationer inför framtiden.

Livsmedlens andel uppgick till cirka 40 procent av den privata konsumtionen i Sverige under 1930-talet och åren strax efter andra världskriget. Under 1960-talet hade den andelen fallit till 25–30 procent, för att sedan fortsätta falla till cirka 17 procent under 1980-talet. De allra senaste åren har andelen varit cirka 12 procent, så andelen av den privata konsumtionen som används till livsmedel är nu ungefär en tredjedel av vad den var för 80 år sedan. Förändringen beror till stor del på teknisk utveckling, innovationer och ökad utrikeshandel, men också på den politik som förts som gjort utvecklingen möjlig.

Vilka historiska skeenden har påverkat livsmedelstillgången genom åren, vilka har de viktigaste livsmedelspolitiska besluten varit och vilka andra konsumentinriktade frågor har varit centrala i jordbrukspolitiken?

Harald Svensson, under lång tid expert vid Jordbruksverket och medlem av SLU Future Foods referensgrupp, diskuterar i den här rapporten jordbrukspolitikens historiska påverkan på det svenska livsmedelssystemet och rekommendationer inför framtiden.

Rapporten inleder med en genomgång av de viktigare jordbrukspolitiska besluten – som under 1980-talet övergick till att kallas livsmedelspolitiska beslut, och efter det följer rekommendationer för framtida politik.