Förbättrad fodereffektivitet är en central parameter för ökad hållbarheten i modern mjölkproduktion. I detta projekt kommer forskarna på djupet undersöka selektion för fodereffektivitet för att minska utsläppen per kg producerad produkt.
Inom många andra djurslag (fjäderfä, gris och kor av köttras) har genetisk selektion för en förbättrad fodereffektivitet varit framgångsrik. Hos mjölkkoraserna däremot har fokus har varit på en ökad mjölkavkastning och inte på fodereffektivitet.
Foder - centralt för hållbarhet i mjölkproduktionen
Förbättrad fodereffektivitet är en central parameter för ökad hållbarhet i modern mjölkproduktion. För att näring och avelsföretag skall kunna inkludera fodereffektivitet som en egenskap måste den vetenskapligt definieras och djurens variation i foderefektivitet kopplat till foder- och djurparametrar kartläggas ytterligare.
Kors energibehov har ökat
De senaste årtiondenas selektion för ökad mjölkproduktion har lett till att kons energibehov per kg mjölk har ökat med 10 procent. Kons energibehov för underhåll och mjölkproduktion har dock minskat per kilo mjölk, eftersom kon producera mer mjölk. På så sätt har kon indirekt blivit mer fodereffektiv.
En framtida förbättring i fodereffektivitet hos högproducerande kor genom avel för en högre mjölkproduktion kommer vara marginell eftersom en selektion för högre mjölkproduktion ger även tyngre kor vilket innebär att kons energibehov för underhåll kommer öka. Det finns dock en variation mellan kor gällande fodereffektivitet vilket öppnar för möjligheten för att välja ut fodereffektiva djur för mjölkproduktion.
Hur kan vi öka fodereffektiviteten?
I detta projekt kommer forskarna på djupet undersöka selektion för fodereffektivitet för att minska utsläppen per kg producerad produkt. Projektet kommer först att undersöka vilka faktorer som ligger bakom skillnaden i fodereffektiveten mellan kor. Därefter ranka kor utifrån deras ECM (energikorrigerad mjölk) produktion och fodereffektivitet och på så sätt få kor med mindre metanutsläpp per kg ECM.
I senare del av projektet kommer forskarna undersöka effekten av kor och fodersammansättningen för fodereffektivt och kväveutnyttjande och även titta närmare på effekten celltal i mjölk och variabler för fodereffektivitet.
Till sist kommer data från projektets tidigare delar användas för att utröna om metanutsläpp, foderintag och fodereffektivitet är egenskaper som är genetisk korrelerade och som det skulle kunna gå att använda i framtidens avelsarbete för en hållbar mjölkproduktion.
Organisation och medel
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Beviljade medel: 4 101 856 SEK
