Vilka indikatorer har bidragit till den dramatiska strukturomvandlingen inom den svenska mjölksektorn? Det ska forskare från programmet Hållbar produktion och konsumtion av mjölk, tillsammans med forskare från andra discipliner, ta reda på för att lära av det förflutna och skapa möjligheter för en hållbar framtid.
Sveriges mjölksektor har under de senaste 30 åren genomgått en dramatisk strukturomvandling. Åtta av tio mjölkbönder har slutat, gårdarna blir färre men större. Kon producerar dock mer mjölk än tidigare, men den nationella produktionen har minskat med 20%.
Kommer denna trend att fortsätta och vilka konsekvenser kan det innebära för landsbygdsutvecklingen, det svenska landskapet, miljön och tillgången på svensk mjölk? Det är dessa frågor som formar projektet ”Att lära av det förflutna och skapa möjligheter för en hållbar framtid: indikatorer och scenarier för svensk mjölk”.
Projektets första del ska se tillbaka och identifiera avgörande skeenden och beslut som mellan åren 1990 – 2020 haft en betydande roll för mjölkproducenterna och vilka konsekvenser de bidragit till. Data samlas in från litteratur, statistik och samtida debatter. Rådgivare m.fl. som följt individuella gårdar ska intervjuas för att få en bild av böndernas tankar och resonemang över tid.
Genom analyser kommer forskarna stegvis kunna hitta en förklaring till när och varför mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet. Hur den här minskningen av mjölkproducenter har påverkat de värderingar som finns idag, med avseende på miljö, biologisk mångfald och djurvälfärd kommer också att undersökas.
Klimatförändringarna kommer i framtiden ge stora konsekvenser för mjölkproduktionen, både lokalt och globalt. På grund av mer extrema väderförhållanden, så som torka eller regn, kommer zoonoser sannolikt få en ny utbredning och spridningsmönster bland nötkreaturen. Dessa konsekvenser är potentiella risker för att både försämra produktionen på nationell nivå och för importen av livsmedel.
Det är därför nödvändigt att diskutera framtida scenarion där nationell livsmedelsproduktion tas med i beräkningen och där lärdomar från det förflutna beaktas. Genom att öka självförsörjningsgraden i Sverige kan vi säkra upp tillgången på livsmedel i kristider och skapa möjligheter för en hållbar framtid.
Olika intressenter och myndigheter har olika intressen och troligtvis även olika visioner för framtidens mjölkproduktion. Det kan ge oss flera perspektiv på framtiden men också skapa spänningar som i längden förhindrar utvecklingen. I projektets sista del kommer intressenter delta i workshops och presentera scenarier för svensk mjölkproduktion. Dessa diskuteras i relation till resultaten från projektets första del.
Målet med projektet är att belysa skillnader, svårigheter och eventuella konsekvenser utifrån intressenters och myndigheters resonemang kring framtida hållbarhet, produktion och konsumtion. Genom en bättre förståelse för hur tidigare beslut påverkat mjölknäringen kan framtida beslutsfattare, organisationer och myndigheter se skillnader utifrån ett framtidsperspektiv, och på så sätt underlätta för framtida dialoger om olika vägar till en mer hållbar produktion och konsumtion. Producenter och konsumenter kan utifrån resultaten få perspektiv på hur de kan anpassa sig till framtida behov och krav.
Forskarna från de fem projekten inom forskningsprogrammet ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk” har tillsammans med forskare från andra discipliner gått samman för att identifiera indikatorer som bidragit till den dramatiska strukturomvandlingen inom den svenska mjölksektorn.
Margareta Emanuelson
Universitetslektor, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Koordinator för Hållbar produktion och konsumtion av mjölk
Margareta.Emanuelson@slu.se, 018-67 16 49, 0703-35 74 70