Metoder och rekommendationer för miljöutvärdering av jordbruk och dess livsmedelsproduktion

Senast ändrad: 08 februari 2023
En brun-vit ko ligger ner bland gula blommor under en blå himmel. Foto.

Matproduktionen behöver ökas hållbart. Detta är en stor utmaning och det behövs metoder för att utvärdera miljöpåverkan från jordbruks- och matproduktion liksom de åtgärder som föreslås för att minska påverkan. I det här projektet undersöks om sojafoder kan ersättas med bioprocessad gräsvall.

Soja används som både human- och djurföda. Importerad soja är den främsta drivkraften för tropisk avskogning och dessutom används stora mängder giftiga kemiska bekämpningsmedel i sojaodling. De effekter som avskogning och bekämpningsmedel har på miljön och biologisk mångfald kommer inte till sin rätt i traditionella livscykelanalyser.

Gräsvallar har många positiva egenskaper

En gräsvall har många positiva egenskaper, förutom att den förser kor med näring för att producera mjölk, kan vallen binda kol, tål torka bättre i jämförelse med spannmål och har inget behov av kemiska bekämpningsmedel. Forskning har på senare tid även upptäckt gräset från vallen kan nyttjas till andra ändamål än foder till kor.

Forskarna ska i detta projekt först titta närmare på ramverk (metoder, data och påverkansindikatorer) för miljöutvärdering. Dessa ramverk ska utvärderas och analyseras. Därefter ska dessa ramverk för miljöutvärdering testas på ett jordbrukssystem där gräs och klöver processas i ett bioraffinaderi.

Bioraffinaderier delar gräs och klöver i fraktioner för olika ändamål

Från bioraffinaderiet erhålls tre delar en fiberfraktion, en proteinfraktion och pressvatten. Dessa delar kan sedan gå till olika ändamål. Fiberfraktionen kan gå till foder till idisslare och nya biomaterial, proteinfraktion kan ersätta sojaproteinet till enkelmagade djur och ev. humanföda. Pressvattnet användas i produktionen av biogas.

Förutom att utforska potentialen som finns i vallen och utvärdera ramverk för miljöutvärdering kommer projektet även att se över möjligheten att göra LCA-analyser mer landskapsorienterade än produktorienterade. Ansatsen att göra LCA-analyser mer landskapsorienterade gör att miljöutvärderingen kan inkluderas på ett bättre sätt när många av miljöeffekter/påverkanseffekter är lokala och beroende av landskapet.

Organisation och medel

Organisation:  Chalmers Tekniska Högskola AB
Beviljade medel: 2 760 340 SEK


Kontaktinformation

Margareta Emanuelson
Universitetslektor, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Koordinator för Hållbar produktion och konsumtion av mjölk
Margareta.Emanuelson@slu.se, 018-67 16 49, 0703-35 74 70