Föreläsningar från Mjölkveckan 2021

Senast ändrad: 17 februari 2022
Ett glas med kaffe med vispad grädde på toppen. Photo.

Hur kan mjölknäringen bidra till ett hållbart livsmedelssystem? Den frågan diskuterades under SLU:s mjölkvecka 11–15 oktober 2021. Här kan du ta del av föreläsningarna i efterhand.

Mjölk och hållbarhet i historisk belysning

Håkan Jönsson, Lunds universitet

Mjölkens roll i samhället är under ständig förändring, inte minst när det gäller mjölken i relation till hållbar utveckling. Föredraget sätter in dagens diskussioner kring mjölk och hållbarhet i ett historiskt perspektiv och visar hur mjölkbönder och mejerier har anpassat sig till olika utmaningar genom åren. Som avslutning diskuteras vilka lärdomar som kan dras för framtiden och hur mjölkens kulturarv kan bli en aktiv del av en hållbar omställning. Se föreläsningen "Mjölk och hållbarhet i historisk belysning" på SLU Play.

Social hållbarhet i intensiv och extensiv mjölkproduktion

Stanley Zira, SLU

Mjölk är ett nästan ett perfekt livsmedel som innehåller högkvalitativa proteiner och en rad andra viktiga näringsämnen. För att kunna producera mat till en värld med en växande befolkning och ökad efterfrågan på mjölk behövs kunskap om mjölkproduktionens sociala styrkor och svagheter. Vi kan lösa hållbarhetsproblemen genom att visa vilka vägar som bär framåt för mjölkproduktionen. Ska framtidens mjölkproduktion bygga på djur med mycket hög daglig mjölkavkastning och stora krav på fodrets näringsinnehåll, eller på djur som producerar mindre mjölk men som klarar sig på grovfoder? Se föreläsningen "Social hållbarhet i intensiv och extensiv mjölkproduktion" på SLU Play.

Vad har SustAinimal för roll i utvecklingen av hållbara livsmedelssystem?

Sigrid Agenäs, SLU

Centrumbildningen SustAinimal startade i slutet av 2020 och är en av fyra satsningar på hållbarhet och konkurrenskraft i det svenska livsmedelssystemet som finansierats av Formas i en utlysning kopplad till den svenska livsmedelsstrategin. I föreläsningen presenteras centrumbildningens övergripande uppdrag och arbetssätt, fem nyrekryterade forskarstuderande presenteras och så ges några exempel på delprojekt med särskilt hög relevans för hållbarhet inom mjölkproduktion. Se föreläsningen "Vad har SustAinimal för roll i utvecklingen av hållbara livsmedelssystem?" på SLU Play.

Mer mat med mjölk på gräs och biprodukter

Johanna Karlsson, DeLaval

Med en växande befolkning väntas det globala behovet av livsmedel öka markant de kommande årtiondena. Nettoproduktionen av livsmedel ökar betydligt när vi utfodrar mjölkkor mycket gräs och kompleterar med lite biprodukter istället för att utfodra mycket spannmål och bönor. Det vill säga: mer livsmedel kan bli tillgängligt för människor samtidigt som vi kan konsumera hållbart producerad och näringsrik mjölk.

När mjölkkor utfodras stora mängder gräsklöverensilage med hög smältbarhet och små mängder kraftfoder baserat på olika biprodukter producerar de mycket mjölk utan negativa effekter på fodereffektivitet, metabolisk balans och fertilitet. Det går att nå en effektiv mjölkproduktion på foderstater som praktiskt taget inte innehåller några ingredienser lämpade som livmedel och därigenom bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Se föreläsningen "Mer mat med mjölk på gräs och biprodukter" på SLU Play.

Vallens betydelse i hållbar mjölkproduktion

Elisabet Nadeau, SLU & Hushållningssällskapet Sjuhärad

Fleråriga gräs och baljväxter, oftast odlade i blandning, är basen i mjölkkornas och ungdjurens foderstater, och bidrar därmed till ett hållbart kretslopp på gårdsnivå. Elisabet kommer i sin föreläsning att belysa forskning som handlar om utmaningar kring vallväxternas uthållighet i odlingen och som viktiga fiber- och proteinkällor till idisslare. Hela systemet från fält till mjölk belyses i ett helhetsperspektiv. Se föreläsningen "Vallens betydelse i hållbar mjölkproduktion" på SLU Play.

Skogen – kornas räddare i nöden och slumrande foderresurs

Torsten Eriksson, SLU

Idisslare kan tack vare sina våmmikrober utnyttja fiberrikt material som är helt eller delvis otillgängligt för enkelmagade djur, inklusive människor. Samtidigt är idisslarna beroende av fiber för att våmfunktionen ska upprätthållas, även om de i övrigt skulle kunna täcka sitt energibehov på annat sätt. Skogsråvaror kan vid episoder med grovfoderbrist fungera som en ren strukturkomponent i foderstaten med begränsat fodervärde i övrigt. Det är dock en resurs som har potential, att efter uppgradering, på riktigt bidra till idisslarnas energiförsörjning. Under Andra världskrigets produktion av "trähavre" gjordes det industriellt, men det finns också metoder som skulle kunna användas direkt på gårdar med samma utrustning som används för att blanda foder och hantera spannmål.

I det FORMAS-finansierade projektet Överbrygga grovfoderbrist med skogsbiprodukter studeras både metoder som kan användas direkt och nya processer från bioenergi- och livsmedelsindustri, som på sikt skulle kunna vara användbara som energisnåla alternativ. Se föreläsningen "Skogen – kornas räddare i nöden och slumrande foderresurs" på SLU Play.

Ekonomisk hållbarhet i mjölkproduktionen

Helena Hansson, SLU

Handlar ekonomisk hållbarhet bara om kronor och ören eller kan vi tänka på andra sätt? Att problematisera ekonomisk hållbarhet som mått och hur det bidrar till förståelsen av situationen kring mjölkgårdarna som den ser ut idag är centralt för vår förståelse av hur framtidens hållbara mjölkproduktion kan utvecklas. Se föreläsningen "Ekonomisk hållbarhet i mjölkproduktionen" på SLU Play.

En välsmakande störning: den politiska ekonomin kring växtbaserad mjölk

Nathan Clay, SLU

I föreläsningen pratar Nathan om vilket vetenskapligt stöd det finns för påståenden kring växtbaserad mjölk och hållbarhet. Påståenden som många gånger använder sig av globala genomsnitt som inte kan användas för mjölkproduktion på gårdsnivå där miljöpåverkan skiljer sig mycket stort mellan gårdar. Och som inte tar med näringsvärde i beräkningarna. Han använder också en fallstudie om värdekedjorna för mandelmjölk för att visa hur social och miljömässig hållbarheten kan se ut hos växtbaserade mjölkprodukter. Se föreläsningen "En välsmakande störning: den politiska ekonomin kring växtbaserad mjölk" på SLU Play.

Mjölkproduktion och avsättning, en titt i backspegeln

Carin Martiin, SLU

Kornas vardag ser annorlunda ut idag, jämfört med för trettio år sedan, för hundra år sedan och på 1800-talets landsbygd. Kon var då en del av en överlevnadsstrategi för de fattiga, samtidigt som större gårdar började se mjölken som en lönande produktion för export av smör. Likaså har produktion och avsättning för mjölken förändrats. Omkring 1950, var antalet mjölkleverantörer som störst med cirka 270 000 besättningar som levererade till mejeri. Totalt producerades då 4,9 miljarder kilo mjölk, varav 3.9 miljarder levererades till mejeri, medan resten användes i natura. Sedan dess har närmare 99 procent av mjölkbesättningarna fallit bort och de som är kvar har expanderat enormt, särskilt sedan millennieskiftet. Se föreläsningen "Mjölkproduktion och avsättning, en titt i backspegeln" på SLU Play.

Vikten av fodereffektivitet, beståndsdelar, mätningar och framtida perspektiv

Pekka Huhtane, LUKE/SLU

Fodereffektiveten inom mjölkproduktion har främst berott på att kons underhållsbehov har minskat i förhållande till kons ökade mjölkproduktion. Ett hinder för att avla på fodereffektiva kor har varit svårigheten att gårdsnivå mäta kons foderkonsumtion. I ett projekt finansierat av SLF inom forskningsprogrammet Hållbara dieter from hållbara produktionssystem har man analyserat data från respirationskamrar genomförda på Nordirland, i Danmark och Finland för att för stå mekanismen bakom variation i fodereffektiviteten mellan kor. Även alternativ till dyra och mer laborativa mätinstrument för foderintag har undersökts. Se föreläsningen "Vikten av fodereffektivitet, beståndsdelar, mätningar och framtida perspektiv" på SLU Play.

Mjölkens roll i ett hållbart livsmedelssystem

Ulf Sonesson, RISE

För att hitta mjölkens roll i ett hållbart livsmedelssystem är det centralt att vi kan hantera mer än ett fåtal aspekter på hållbarhet, Ulf kommer under sin föreläsning att lyfta aspekter som nutrition, värdeskapande och miljöpåverkan. Att ha ett för snävt perspektiv leder ofta till sub-optimala lösningar, samtidigt måste vi kunna mäta, förbättra och följa upp. Det kräver verktyg för de som är aktiva i systemet, vilket är en nog så stor utmaning. Se föreläsningen "Mjölkens roll i ett hållbart livsmedelssystem" på SLU Play.

Att mäta mjölkens miljöpåverkan

Christel Cederberg, Chalmers och Pernilla Tidåker, SLU

LCA-studier av mjölk ger idag inte en fullödig beskrivning av mjölkproduktionens miljöpåverkan och detta kan leda till att beslutsunderlag för miljöbedömningar blir otillräckliga. I föreläsningen diskuterar vi hur olika verktyg och metoder för miljöutvärdering kan kopplas samman för att ge en bättre helhetsbild, och ger exempel från vår forskning inom programmet. Se föreläsningen "Att mäta mjölkens miljöpåverkan" på SLU Play.

Fruktsamhet ger hållbarhet

Renée Båge, SLU

Grundläggande forskning görs för att förstå tjurens och kons könsfunktioner. Vi behöver veta hur fruktsamheten påverkas av avel, skötsel och utfodring, stress, ohälsa, klimat och andra faktorer. Mycket forskning görs också kring ny diagnostik, sensorer och registreringar för att följa kons sexuella cyklicitet, för att tidigt identifiera fruktsamhetsstörningar, hitta brunster och bästa tidpunkt för insemination samt för att övervaka dräktighet och kalvning. Bristande fruktsamhet är en av de vanligaste orsakerna till att kor slås ut idag. Framtidens mjölkproduktion blir hållbar med fruktsamma kor! Se föreläsningen "Fruktsamhet ger hållbarhet" på SLU Play.

Rådgivning för framtidens mjölkproduktion

Per Hansson, SLU

Efter decennier av stark konsolidering av svensk mjölkproduktion återstår, med ett sektorsperspektiv, ca 3000 mjölkföretag. I ett företagsperspektiv är bilden mer komplicerad. Företagen fördelar sig med 1000 gårdar med 200 kor per företag och 2000 gårdar med 50 kor per företag. Det kan misstänkas att förutsättningar i så olika företag leder till olika utvecklingsstrategier som kan omfatta både stark specialisering och multifunktionalitet. Företagen kommer också att påverkas olika av ny politik med större fokus på hållbarhet, klimat och andra samhällstjänster. Detta kommer också att ställa nya krav på rådgivningen för framtidens mjölkproduktion med en annan helhetssyn på företaget och dess förutsättningar. Se föreläsningen "Rådgivning för framtidens mjölkproduktion" på SLU Play.

Motiverande samtal – en ny rådgivningsmetod för lantbruket

Catarina Svensson, SLU

Att snabbt tillägna sig nya kunskaper och effektiva arbetssätt har varit viktiga framgångsfaktorer för svenska mjölkproducenter. I detta arbete har rådgivningen haft en viktig roll. Samtidigt kan vi konstatera att känd kunskap och nya rön långt ifrån alltid tillämpas på gård och att långt ifrån alla råd genomförs. En bakgrund till detta kan vara att rådgivningen inte i tillräcklig grad tagit hänsyn till motivationsfaktorer och kompetensen på gården. Motiverande samtal är en kommunikationsmetod som syftar till att stödja en persons egna skäl och motiv för att genomföra olika förändringar. Det finns ett starkt forskningsstöd för metodens effekt när det gäller att stödja människor att genomföra olika livsstilsförändringar. Se föreläsningen "Motiverande samtal – en ny rådgivningsmetod för lantbruket" på SLU Play.

Gigacow – produktionsoptimering i svenska lantbruk

Tomas Klingström, SLU

I takt med att samhället blir allt mer digitaliserat skapas möjligheter för att mer effektivt samla information från olika datakällor. Gigacow är en infrastruktursatsning från Sveriges lantbruksuniversitet i syftet att öka utbytet mellan forskare, svenskt lantbruk och andra aktörer som kan bidra till utvecklingen inom sektorn med fokus på digitalisering, produktion och hållbarhet.

Under föreläsningen presenterar Tomas hur SLU Gigacow är uppbyggt, vilka trender de ser just nu inom mätbarhet och datadelning samt vilka framtida forsknings och utvecklingsmöjligheter som han tror kommer påverka lantbrukare, lantbruksforskare och entreprenörer de kommande 5-10 åren. Se föreläsningen "Gigacow – produktionsoptimering i svenska lantbruk" på SLU Play.

Vilka faktorer har bäst effekt för hållbara förändringar på en mjölkgård?

Karin Sjöström, Läkemedelsverket

Genom ett strukturerat tillvägagångssätt, med aktivt deltagande från lantbrukare, veterinär och rådgivare är det lättare att hitta var man får bäst effekt av en förändring. Alla områden behöver tas upp, vilket innebär att även oväntade aspekter kan ha betydelse. Exempelvis kan familjeförhållanden eller ökad kunskap vara de mest avgörande. Se föreläsningen "Vilka faktorer har bäst effekt för hållbara förändringar på en mjölkgård?" på SLU Play.


Kontaktinformation

Margareta Emanuelson
Universitetslektor, Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Koordinator för Hållbar produktion och konsumtion av mjölk
Margareta.Emanuelson@slu.se, 018-67 16 49, 0703-35 74 70