Projektet är avslutat. Läs om resultatet i sammanfattningen.
- Vi ska bland annat undersöka hur äppelförädlingsprogrammet kan få en stabil och långsiktig ekonomi. Det kan till exempel handla om olika former av samarbeten, säger Urban Eriksson, vd på SLU Holding AB, som är engagerad i projektet.
Hittills har programmet framför allt finansierats med offentliga medel, via SLU och Formas, och Urban Eriksson menar att det är viktigt att trygga en långsiktig basfinansiering som saknas idag.
Förutom att öka finansieringen från producenter och försäljare av äpplen och äppelbaserade produkter – att se till att pengarna från försäljningen förs tillbaka till förädlingen – ska projektet också undersöka möjligheterna till kompletterande finansiering av den löpande sortframställningen.
- Det kan till exempel handla om crowdfunding, donationer, samverkan med olika aktörer i livsmedelskedjan och internationell marknadsföring, säger Urban Eriksson.
Samverkan kring sortägande och marknadsföring
Idag äger SLU alla inhemska svenska äppelsorter och företagen som använder dem kommersiellt gör det på licens. Marknadsföringen av äppelsorterna sker i huvudsak tillsammans med Elitplantstationen och E-planta.
Projektet ska också ta fram en modell för ett framtida sortägande och marknadsföring. Arbetet sker i samverkan med Elitplantstationen, E-planta, Ekofrukt, LRF, SLU, Äppelriket och andra organisationer som är knutna till äppelförädlingsprogrammet, särskilt handeln.
- Senast vid utgången av 2019 ska projektet ha lett till förändringar av både huvudmannaskap och finansiering som på lång sikt tryggar framställningen av svenska äppelsorter, avslutar Urban Eriksson.
Projektet leds av SLU Holding AB på uppdrag av SLU Grogrund som har beviljat totalt 500 000 kr för perioden 2018–2019. Från SLU Holding deltar bland annat vd Urban Eriksson och affärsrådgivare Nicholas Jacobsson.
Av Åsa Eckerrot
Intervjun genomfördes 2018