Förädlingen av timotej får en nystart genom genomiska urval

Senast ändrad: 16 april 2021
Pär Ingvarsson. Foto.

Projektet "Nya effektiva metoder för förädling av timotej" har som slutmål att generera ett "startpaket" för modern växtförädling på timotej som efter projektets slut kan överlämnas till en kommersiell aktör för utveckling och marknadsföring av nya, förbättrade timotejsorter som möjliggör hållbar vallodling i hela landet. Projektet finansieras av SLU Grogrund och är ett samarbete mellan SLU och olika intressenter. Det leds av professor Pär Ingvarsson som arbetar vid institutionen för växtbiologi vid SLU i Uppsala.

Har man sekvenserat granens enorma arvsmassa, så borde sekvenseringen av det lilla gräset timotej vara en piece of cake, eller? "Jag brukar säga att, om man jobbat med granens genetik, så framstår allt annat som enkelt, men det kan hända att jag får äta upp det nu, i det här projektet" säger Pär Ingvarsson och skrattar.

Timotej är ett flerårigt gräs som lantbrukare slår en eller ett par gånger per år och använder som foder till djur. Vi odlar mycket timotej i det svenska jordbruket, men förädlingen av det här vallgräset är i behov av en nystart.

– Vi börjar verkligen från grunden här, det finns knappt någon information alls om genetiken hos timotej. Vi startar med att sekvensera genomet, alltså arvsmassan, för att få något att bygga vidare på, förklarar Pär.

Sen, när de har tagit reda på DNA-sekvenserna som finns i cellerna hos timotej, ska Pär och hans kollegor knyta den informationen till växtens egenskaper. Hur ser DNA:t ut hos växterna som klarar kalla vintrar i norra Sverige? Vilka DNA-sekvenser är avgörande för att en individ ska komma igång och växa tidigt på våren?

Målet med det aktuella projektet är att få igång ett effektivt genomikbaserat förädlingsprogram där man ska kunna utgå ifrån informationen som finns i DNA-sekvenserna.

Pär har jobbat med de här metoderna tidigare. Då har det framförallt handlat om poppel, gran och eukalyptus. 2008-2013 var han projektledare för sekvenseringen av granens arvsmassa, det första barrträdsgenomet som kartlades. Det blev ett uppmärksammat arbete som ett 70-tal personer var involverade i.

– Tro det eller ej, men timotej har en hel del gemensamt med träd. Timotej är en korsbefruktad växt vilket gör att vi förädlar på hela populationer snarare än att vi gör rena förädlingslinjer. Ur den synvinkeln blir timotejförädling mer likt trädförädling, än förädling av till exempel vete.

Pär tycker det är roligt att leda och administrera projekt.

– Jag är ganska effektiv och får saker och ting gjorda. Det är rätt bra när man driver stora projekt. Annars är det lätt hänt att tiden bara rullar på utan att det kommer ut någonting. Jag tycker om själva samarbetet mellan olika människor som kompletterar varandras kompetenser, samarbetet som krävs för att få ihop det hela.

Ursprungligen kommer han från Öland.

– Vi bodde på landet och det fanns flera gårdar nästgårds. På somrarna jobbade jag med att plocka jordgubbar, lök och potatis. En stor del av Ölands ekonomi är knuten till odlingar, så jordbruket har hela tiden känts som en naturlig del av mitt liv även om jag inte är uppvuxen på en gård själv, berättar han.

Och trots att han mest har forskat om träd och skogsbruk är det jordbruksnäringen som ligger honom närmast om hjärtat när det kommer till hur människan brukar markerna.

– I norra Sverige finns det en förhållandevis stor andel produktion av mjölk och köttdjur i lantbruket. Djuren behöver foder, och det är bra om man kan odla fodret i närheten, så att man slipper de långa transporterna. Därför vill jag bidra till att ta fram bättre timotejsorter som kan växa bra i norra Sverige. Sorterna vi har idag är visserligen anpassade för odling på olika breddgrader, men det allra mesta av det är inte framtaget i Sverige.

Projektet handlar i mångt och mycket om hur växten anpassar sig till nordligare klimat.

– Det är på ganska få ställen i världen som man bedriver lantbruk på den här latituden, med de relativt extrema förhållandena som vi har.

När Pär och hans kollegor har klurat ut vilka DNA-sekvenser och egenskaper hos timotej som hör ihop så gäller det att omsätta kunskaperna till en snabb, enkel och billig metod som växtförädlare ska kunna använda rutinmässigt. De samarbetar med Lantmännen som bidrar till projektet med en stor samling timotej.

– Förutom Lantmännens sorter använder vi timotej från olika genbanker. Det mesta av växtmaterialet som vi utgår ifrån har någon slags historia av att tidigare ha genomgått traditionella urval och använts i odling.

 Av Lisa Beste

 

Fakta:

Om Pär Ingvarsson: Pär läste biologlinjen vid Lunds universitet, och doktorerade vid Umeå universitet, inom ekologisk botanik. Som postdoktor i Kanada och i USA, 1999-2002, lärde han sig den tidens senaste molekylära metoder. Han kom tillbaka till Umeå efter det och var med och byggde upp området skogsträdsgenetik vid Umeå Plant Science Centre, där han forskade om genetiken hos skogsträden asp, poppel, gran och tall.

2017 kom han till SLU i Uppsala där han är professor i växtgenomik och växtförädling vid Institutionen för växtbiologi. Förutom skogsträd och timotej forskar han om den genetiska variationen hos bönor, exempelvis bruna bönor och kidneybönor.


Kontaktinformation

Pär Ingvarsson, professor
Institutionen för växtbiologi, SLU
par.ingvarsson@slu.se, 018-67 32 30

 

Eva Johansson, Professor
Institutionen för växtförädling, SLU
eva.johansson@slu.se, 040-41 55 62