Den hållbara forskaren

Senast ändrad: 25 januari 2023

Lärosätenas klimatnätverk arrangerade en workshop den 7 oktober på Stockholms universitet.



Fem personer i samtal på scen
Reflekterande panel: Frans Prenkert, Berit Olofsson, Ylva Hillbur, Linn Svärd och Mats Olsson. Foto: Ilari Ohring, Stockholms universitet
Buffémat
Även maten var hållbar. Foto: Ilari Ohring, Stockholms universitet
Människor som minglar
Flitigt minglande i pauserna. Foto: Anna-Karin Johnson, SLU
sex personer sitter på höga pallar, två moderatorer står bredvid
Lennart Bergström, Elina Eriksson, Elin Röös, Karl Kilbo Edlund, Hanna Karlsson och Johanna Björklund. Foto: Ilari Ohring, Stockholms universitet
Johanna Adami i talarstolen
Johanna Adami, rektor för Sofiahemmets Högskola och medlem i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) samverkansgrupp. Foto: Ilari Ohring, Stockholms universitet
Johanna Sennmark i talarstolen
Johanna Sennmark, miljöchef vid SLU och projektledare för Klimatnätverket. Foto: Anna-Karin Johnson, SLU
Man i mörka kläder på scen
John Tumpane från Formas. Foto: Anna-Karin Johnson, SLU

Hur kan FN:s globala mål användas för att beskriva forskningsprojektets bidrag till en hållbar utveckling?
Francesco Fuso Nerini, docent vid Kungliga Tekniska Högskolan

De globala målen är bra att använda för att utvärdera Polices, program och projekt.  De kan också användas som ett verktyg för att identifiera forskningsgap. Det är viktigt att arbeta tillsammans med intressenterna för att diskutera de globala målen.   

 

Forskningsfinansiärernas krav på redovisning av forskningsprojektets bidrag till en hållbar utveckling och krav på beskrivning av projektets effekt på samhället
John Tumpane, avdelningschef på Formas

Forska hållbart är viktigt. Genom att stödja Lärosätenas klimatnätverk vill Formas uppnå transformation, konkreta åtgärder och förändringar samt spridningseffekt i fler länder. Redan idag har Formas hållbarhetskrav på de forskningsprojekt som de finansierar och är inte främmande för att kraven kommer att skärpas i framtiden.

 

Projekt om flygande inom akademin
Elina Eriksson, universitetslektor vid Kungliga Tekniska Högskolan

Det finns målkonflikter som uppstår då man vill resa, dessa behöver lösas. En av de större utmaningarna är att ändra på kulturen, så att det blir ok att vilja resa hållbart.   


Riktlinjer och policys för resande inom akademin
Kjell-Ove Lindgren, travel manager vid Karolinska Institutet

Nya riktlinjer för resor behöver tas fram som är mer anpassade efter dagens förutsättningar och som tydligt styr mot minskade koldioxidutsläpp. En resa hos Karolinska Institutet är en effekt av att vi behöver mötas. Fokus ska läggas på att skapa en miljö med produkter som främjar att mötas där att resa är ett alternativ.

 

Miljöspendanalys
Jens Johansson, sakkunnig vid Upphandlingsmyndigheten

Upphandlingsmyndighetens metod ”Miljöspendanalys” kan användas på strategisk nivå för att få en uppfattning av en verksamhets klimatavtryck. I en spendanalys sorteras inköp i olika kategorier och underkategorier och man får en uppfattning om den totala inköpsvolymen. Genom en miljöspendanalys kan man sedan få ett klimatavtryck på varje kategori och därmed en uppfattning om vilka kategorier som genererar de mesta/största klimatpåverkande utsläppen. Metoden baseras på SCB:s miljöräkenskaper, en generell input-output-metod eller en LCA-baserad metod. Verktyg för att genomföra en miljöspendanalys finns på Upphandlingsmyndighetens hemsida.

 

Karolina Kjellberg, miljöchef vid Uppsala Universitet

Uppsala universitet har gjort sin miljöspendanalys med utgångspunkt i SCB:s miljöräkenskaper där ett klimatavtryck anges för varje konsumerad krona inom en viss kategori. I Uppsala universitets analys blir det till exempel tydligt att Inköp och Upphandling ger en stor klimatpåverkan och de vet nu att de behöver jobba mycket mer med den frågan. Från analysen tar de också med sig vilka kategorier av inköp som genererar den största påverkan: forskningsutrustning, IT-utrustning samt kemikalier och förbrukningsmaterial till laboratorier. Karolina Kjellberg gav några medskick till ”den hållbara forskaren”: 1. Köp inte, 2. Köp rätt, 3. Återkoppla, 4. Delta i referensgrupp.

 

Effektivt resursutnyttjande inom akademin, Peter Karlsson, Akademiska Hus

Internationellt sett kommer ungefär 40 procent av klimatutsläppen från byggnader. I Sverige är motsvarande siffra ungefär 21 procent. Två tredelar av byggnaders växthusgaser kommer från byggnationen och bara en tredjedel från energi, drift etcetera. Akademiska Hus är nu i färd med att skanna sina campusområden för att få 3D-modeller som ska kunna visualisera både hur byggnader ser ut och hur de används. Lärosätenas behov av lokaler varierar under året och Akademiska Hus bedömer att de kan komma att behöva bli mer flexibla när man hyr ut lokaler. Lokalanalyser ger information om i vilken utsträckning lokaler används samtidigt. Det finns nästan alltid ledig kapacitet. Lärosätena skulle kunna dela föreläsningssalar i större utsträckning, så att en viss utbildning inte alltid är i samma hus. Potentialen idag är en 20-30 procentig yteffektivisering. Om behovet minskar så kommer man inte behöva bygga lika många nya byggnader.