Frågor & svar om MACRO-DB

Senast ändrad: 28 september 2018

På denna sida lägger vi ut vanliga frågor och svar kring MACRO-DB och hoppas att det kan ge svar på många av era funderingar. Är det något ytterligare ni undrar över går det bra att kontakta oss på CKB.

Praktiskt vid användandet av MACRO-DB

Tillförlitlighet och tolkningar

Varför kan jag inte starta MACRO-DB efter att jag laddat ned den nya ämnesdatabasen?

Om du har en ny version av programmet Acces kan filen "Ämnesegenskaper" sparas i en filtyp med ändelsen accdb. För att MACRO-DB ska kunna känna igen filen behöver den ha ändelsen mdb. När du laddar ner filen kan du klicka på "spara som" och ange alla filtyper, skriv sen in ändelsen .mdb efter filnamnet, då får den rätt format.

Hur räknar man ut dosen aktiv substans?

När man använder steg 1 anger man dosen för den produkt som lantbrukaren ska använda. I resultatet från Steg 1 får man ut dosen för de olika ingående aktiva substanserna (i kg aktiv substans/ha). Dessa värden kan användas om man kör steg 2, MACRO-DB. Information om mängden aktiv substans i en produkt finns också i bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens hemsida (www.kemi.se), se vidare i användarmanualen under punkt 12 ”Definiera behandlingar”. Observera dock att dosen vid upprepade behandlingar anges på olika sätt i steg 1 respektive steg 2 (se nedan).

Varför anges inte samma dos för aktiv substans i resultatet i steg 1 som i bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens hemsida?

För de allra flesta substanser anges samma värde. Vissa aktiva substanser förekommer dock som en ester eller ett salt, t.ex. glyfosat. I bekämpningsmedelsregistret anger Kemikalieinspektionen vikten för hela föreningen per liter eller kilo produkt, men vid simuleringar i MACRO-DB är det bara själva molekylen av den aktiva substansen som är relevant (d.v.s. utan ester- eller saltdelen)  Ett exempel: Roundup Bio innehåller 486 g glyfosat isopropylaminsalt per liter produkt, vilket motsvarar 360 g glyfosat per liter.  För några produkter anges båda dessa värden i bekämpningsmedelsregistret (t.ex. Hormotex 750), men för det flesta produkter görs inte det, varför vi rekommenderar att ni använder Steg 1 för att kontrollera den rätta dosen för produkter som innehåller estrar eller salter.

Hur anger jag dosen vid upprepade behandlingar av en produkt i steg 1 respektive steg 2 (MACRO-DB)?

Steg 1: Ange den sammanlagda dosen för behandlingarna. Simuleringen görs då som om hela denna dos applicerades på en gång vid den tidpunkt för besprutning som du anger. Om tidpunkten för det första behandlingstillfället anges ger det ett värsta-falls-antagande då risken för läckage är störst tidigare på våren. Upprepade behandlingar på hösten är inte aktuellt.

Steg 2 (MACRO-DB): Ange dosen för en enskild behandling. I MACRO-DB görs en anpassad simulering då man också anger antal behandlingar, tidpunkt för första behandling samt minsta intervall mellan behandlingarna. Vid flera behandlingar med olika dos används en medeldos för behandlingarna. Se vidare i användarmanualen under punkt 12 ”Definiera behandlingar”.

Varför kan jag inte spara min MACRO-DB-simulering?

Databasen "projects.mdb" där alla simuleringar sparas rymmer cirka 160 simuleringar, därefter erhålls ett felmeddelande när en ny simulering skapas. Det är därför bra att göra en kopia av denna fil direkt efter installationen så att det finns en tom att använda. Det är alltid filen som heter projects.mdb i MACRO-DB-mappen som används av verktyget. Om man vill växla mellan de olika filerna kan man alltså byta namn mellan filerna för att bestämma vilken som ska användas av verktyget. 

Vilken fil ska jag klicka på för att starta själva programmet MACRO-DB?

En mapp som heter ”MACRO-DB42” skapas på datorn vid installationen (ofta på C:). I denna mapp finns en rad olika filer. Den filen som är själva programmet heter ”MACRO-DB.exe”. Ofta står filändelsen ”.exe” utskriven men inte alltid (beroende på inställningar på datorn). Filen är av typen program och är cirka 6,6 MB stor. Det finns även en fil som heter ”MACRO-DB.exe.config” i mappen vilket är en konfigurationsfil som inte behöver öppnas (om filändelser inte visas så visas denna fil som ”MACRO-DB.exe”). 

Hur gör jag för att spara körningar från tidigare versioner?

För att kunna installera MACRO-DB 4.2 måste man avinstallera tidigare versioner av modellen samt radera eller flytta alla mappar och filer från programkatalogen. För att spara gamla simuleringar ska databasfilen "Projects.mdb" kopieras innan ominstallation och sparas på t.ex. skrivbordet till ominstallationen är klar, varefter filerna kopieras tillbaka. Det är alltid databasen som heter "Projects.mdb" och som ligger i programkatalogen som används av programmet. Har man flera projektdatabaser (t.ex. för olika anökningar eller skickad från någon annan) kan man via programmet byta databas. Vid byte av projektdatabas får man en fråga om man vill uppdatera denna om den härrör från en tidigare version av MACRO-DB. Om man svarar ”Ja” på den frågan så uppdateras inställningarna automatiskt till att inkludera de nya parametrar som finns i MACRO-DB 4.2 och de tidigare resultaten raderas, varefter det går att köra simuleringarna på nytt. Om man svarar ”Nej” på den frågan så behåller man resultaten från de gamla simuleringarna. Man kan då titta på gamla resultat, men inte redigera eller köra simuleringarna. Det är lämpligt att spara en kopia av den gamla projektdatabasen innan uppdateringen om man fortfarande vill kunna se de gamla resultaten och jämföra med de nya.

Ska jag ange ”odränerat” eller ”artificiellt dränerat” om det är behovsdikat på fältet?

Att ange dränerat eller inte avgör till stor del vilken hydrologisk klass modellen simulerar och detta avgör i sin tur vart vattnet bedöms ta vägen; bara till grundvatten, bara till ytvatten eller till båda i olika storleksförhållanden. Det kan ibland vara behovsdikat på en liten del av fältet men odikat på resten. Då får en rimlig avvägning göras. Dels beror det på hur stor andel som är dikat/odikat. Man kan säga att huvuddelen påverkar mest. Man kan också låta skyddsobjektet avgöra. Väljs odränerat simuleras en större risk för grundvatten och väljs dränerat simuleras en större risk för ytvatten. Man kan då välja att gå på försiktighetsprincipen. Förslagsvis görs en simulering vardera för de två alternativen så får man en bild av hur stor skillnad det gör i resultaten, för det beror till stor del av substansens egenskaper samt andra kringfaktorer som kan variera från fall till fall.

Varför ändras inte värdet för andel jordbruksmark i tillrinningsområdet för ytvatten när jag gör ändringar i fliken för grundvatten och vice versa?

I MACRO-DB 3.2 ändrades dessa värden automatiskt i båda flikarna om man skrev något i ena fliken men detta är ändrat i MACRO-DB 4. Vattendelaren för grundvatten och ytvatten sammanfaller inte alltid varför avrinningsområdena kan se olika ut och siffran för andel jordbruksmark i avrinningsområdet kan följaktligen variera för de två vattentyperna. 

Varför stämmer inte alltid SGU:s kartor över jordarter med verkligheten?

Kartorna är ganska grova, särskilt de i skala 1:1 miljon, vilket innebär att informationen är kraftigt generaliserad. Isälvssediment i åsarna är till exempel betydligt överdrivna för att de ska framträda tydligt på kartan. Detta gör att lokalkännedom om markförhållandena i området är viktigt.

Hur ska jag välja modermaterial för simuleringen?

Modermaterial ska väljas i enlighet med SGU:s klassificeringssystem vilket är karterat på 50 cm djup. Detta modermaterial finns tillgängligt i SGU:s jordartskartor. Följ länken nedan för att öppna SGU:s kartvisare för jordarter 1:25 000-1:100 000.

Sedan MACRO-DB skapades har SGU:s jordarter uppdaterats och förfinats och därför har vi tagit fram en tabell för att översätta jordarterna i SGU:s kartvisare till modermaterial i MACRO-DB. Denna tabell finns också som Bilaga 2 i användarmanualen. Observera att tabellen har två olika delar, en för jordartskartorna som är i skala 1:50 000 och en för skala 1:100 000.

Öppna SGU:s kartvisare för jordarter 1:25 000-1:100 000
Öppna tabellen för att översätta SGU:s jordarter till modermaterial i MACRO-DB

Varför saknas vissa aktiva substanser i MACRO-DB alternativt har felaktiga värden för Koc och DT50?

Data för substansernas egenskaper tas från ett utdrag ur PPDB (Pesticide Properties DataBase)  ungefär en gång per år och nya uppdateringar av egenskaper för befintliga substanser eller nytillkomna substanser kan ha gjorts i PPDB sedan dess. Det kan också förekomma felaktiga värden i PPDB och vi har i vissa fall tagit underlag direkt från underlagsrapporter från Europeiska livsmedelsmyndigheten (EFSA).

Vi för en diskussion med Kemikalieinspektionen om hur vi ska göra för att i så stor utsträckning som möjligt använda samma data som de gör i sina produktgodkännanden.

Hör gärna av er till ckb@slu.se om ni hittar något felaktigt eller något som verkar konstigt.

Kan jag använda MACRO-DB för tillståndsansökningar på golfbanor?

Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:7 finns vägledning om användningen av MACRO-DB för tillståndsansökningar på golfbanor. Sammanfattningsvis kan MACRO-DB användas för att bedöma risken av oavsiktlig spridning till grundvatten, däremot inte till ytvatten. För ytvatten måste en bedömning göras från fall till fall. Läs mer detaljer här.

Dikvat (aktiv substans i bl.a. Reglone) kan inte simuleras med MACRO-DB 4, hur gör jag bedömningen då?

Simulering av dikvat (aktiv substans i bl.a. Reglone) kan inte göras med MACRO-DB 4. Detta beror på att dikvat har mycket lång halveringstid (DT50 2345 dagar) vilket ligger utanför spannet som MACRO-DB är testat för och kan orsaka fel vid simuleringarna. Då dikvat också har mycket hög adsorptionsstyrka (Koc 1 078 702) är vår bedömning att risken för att substansen ska kunna detekteras i en grundvatten- eller ytvattentäkt efter normal, tillåten användning är försumbar.

Till ytvatten skulle den kunna transporteras partikelbundet via erosion eller makroporer men även om dikvat skulle läcka till ytvattnet så hamnar den väldigt snabbt i sedimentet p.g.a. att den binder så starkt till partiklar.

När det gäller grundvatten bedömer vi att det är försumbar risk att dikvat ska läcka ner till grundvattentäkten p.g.a. att den binder så starkt till markpartiklar.

Varför ingår inte pH-värde som indata i MACRO-DB?

Rörligheten och/eller persistensen hos vissa aktiva substanser är pH-beroende (t.ex. fenoxisyror och sulfonylureor). Vid dagens registreringsprocess tas denna egenskap med i bedömningen och värdet för adsorptionsförmågan och/eller halveringstiden tas från studier som har gjorts vid värsta falls pH-värden. Därmed finns det ingen anledning att även MACRO-DB inkluderar pH som parameter vid simuleringen.

Finns alla relevanta spridningsvägar med i MACRO-DB?

För grundvatten finns alla relevanta spridningsvägar för bekämpningsmedel med.Delen som beskriver halter av bekämpningsmedel till ytvatten är däremot ofullständig. Den tar bara hänsyn till det som kommer ut via dränering. Spridningsvägarna vindavdrift, ytavrinning/erosion och partikelbunden transport finns för närvarande (version 4) inte med alls. Detta innebär att förluster till ytvatten kan underskattas om inte effektiva åtgärdar mot dessa spridningsvägar (t.ex. skyddszoner) finns på plats (se nästa fråga). Arbete pågår för att inkludera ytavrinning och erosion i nästa version.Viktigt är dock att påpeka att MACRO-DB simulerar transport av bekämpningsmedel från normal användning och tar inte hänsyn till felaktig användning, spill t.ex. från påfyllning och rengöring av spruta eller olyckor. Sker något av detta i vattenskyddsområdet är det stor risk att halterna av den aktiva substansen i vattnet är högre än vad MACRO-DB simulerar.

Kan man lita på resultaten för ytvatten fast inte alla spridningsvägar finns med i MACRO-DB 4?

Spridningsvägarna vindavdrift, ytavrinning/erosion och partikelbunden transport finns för närvarande (version 4) inte med i MACRO-DB.

Vindavdrift bedöms utgöra ett mindre problem om ”Hjälpredan för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd” används.

MACRO-DB 4 kan underskatta förlusterna av bekämpningsmedel till ytvatten i de fall där det finns risk för ytavrinning och erosion. Det är oklart hur ofta dessa transportvägar är betydelsefulla för bekämpningsmedelstransport i Sverige. En preliminär bedömning är att det kan vara relevant lokalt men förmodligen inte ett storskaligt problem. En kunskapssammanställning har gjorts och CKB är inblandade i flera forskningsprojekt med fältstudier som syftar till att ge mer kunskap kring betydelsen av ytavrinning och erosion. Läs mer här.

När det gäller partikelbunden transport till dräneringsrör och ut till ytvatten gäller detta substanser som adsorberas mycket starkt till partiklar och av dessa är det främst glyfosat som hittas i miljöövervakningen av ytvatten trots att körningar med MACRO-DB ger resultatet låg risk för kontaminering. Detta kan bero på annan användning men också för att glyfosat, till skillnad från de flesta andra substanser, adsorberar mycket starkt till lerpartiklar vilka utgör den största delen av partiklarna som transporteras till ytvatten. Användning av MACRO-DB för att bedöma risken av transport av glyfosat till ytvatten bör alltså ske med försiktighet. Riskbedömningen för grundvatten påverkas däremot inte av att denna transportväg saknas i modellen.

Förutom de specifika fall som beskrivs ovan bedömer vi att MACRO-DB ger en bra bild av förlusterna av bekämpningsmedel till ytvattenmiljön.

Hur är MACRO-DB validerad?

Modeller är inte verkligheten, de har alltid mer eller mindre fel. Däremot sammanfattar de ofta bra dagens kunskapsläge och kan vara mycket användbara för ett visst ändamål. Validerad betyder i detta fall inte ”sann” utan ”lämplig för ändamålet”.

Grundmodellen MACRO anses vara väl validerad för pesticidutlakning. Detta bevisas av att myndigheter utnyttjar modellen vid registrering av växtskyddsmedel både på EU-nivå och nationellt i flera länder, däribland Sverige.

MACRO har testats och utvärderats ett stort antal gånger under årens lopp gentemot detaljerade mätningar från både kolonn- och fältförsök (se bl.a. översikt av Köhne, J.M. m.fl. 2009, Journal of Contaminant Hydrology, 104, 4-60). Rutinerna som ligger till grund för att skatta olika parametrar i MACRO-DB har också utvärderats gentemot mätningar under kontrollerade förhållanden i s.k. lysimetrar (Moeys, J. m.fl. 2012, Hydrology and Earth System Sciences, 16, 2069-2083).    

Varför ger simuleringar med MACRO-DB andra resultat än de som fåtts när tidigare vägledningar använts?

Det är många faktorer som avgör risken för att ett bekämpningsmedel transporteras från fältet och kontaminerar vattenmiljön. MACRO-DB tar hänsyn till alla viktiga faktorer. Lättrörliglistan som Kemikalieinspektionen tidigare erbjöd som hjälpmedel, den sammanställning av aktiva substansers egenskaper som CKB gjorde våren 2011, då lättrörliglistan togs bort, samt olika tumregler tar bara hänsyn till några av dessa viktiga faktorer. Det här gör att man inte kan förvänta sig att resultaten från MACRO-DB helt kommer att stämma överens med bilden man fått tidigare. Vi bedömer att MACRO-DB tar ett bättre helhetsgrepp och ger upphov till mer tillförlitliga resultat.

Kan man använda GUS-index vid bedömning av risk för vattentäkter?

MACRO-DB tar ett helhetsgrepp om de mest relevanta faktorerna som avgör risken för spridning av bekämpningsmedel till vattentäkten i halter över 0,1 µg/l. De faktorer som bygger upp GUS-index (Groundwater Ubiquity Score) ingår också i MACRO-DB så vi ser ingen extra nytta med att även använda GUS-index.

Att använda GUS-index i stället för MACRO-DB anser vi inte ger en tillräckligt bra riskbedömning. GUS-index bestäms av substansens adsorptionsförmåga (Koc) samt nedbrytningshastighet (DT50). Dessa är de inneboende egenskaper som har störst påverkan på substansens läckageförmåga. Men det är andra faktorer som också påverkar risken starkt. T.ex. markegenskaper på plats, klimat, dos och tidpunkt för besprutning. Särskilt dos är helt avgörande för risken att substansen ska transporteras till vattentäkten och ge upphov till halter över 0,1 µg/l i råvattnet.

I Vägledningen för prövning inom vattenskyddsområden från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten nämns MACRO-DB som den tillgängliga metod att använda, GUS-index nämns inte.


Kontaktinformation

Mikaela Gönczi, biträdande föreståndare 
Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB)
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05

Sidansvarig: mikaela.gonczi@slu.se