Miljöövervakning

Senast ändrad: 19 december 2019

Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar och miljöövervakning är en grundbult i detta. Systematiska mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten påbörjades 1990. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Huvudfokus är på jordbruksområden.

Syfte med verksamhetsområdet

Huvudsyftet med CKB:s delprogram för miljöövervakning är att öka förståelsen och användbarheten av de miljöövervakningsdata som finns, både från det nationella miljöövervakningsprogrammet och från övriga undersökningar. Dessutom kan medel från CKB användas till speciella riktade insatser i syfte att fördjupa tolkningsmöjligheterna, utveckla nya eller förbättra gamla metoder samt för att stärka kvalitetssäkringen. CKB har också en viktig roll som expertstöd till regionala myndigheter som bedriver miljöövervakning.

Den löpande provtagningen och analysen av bekämpningsmedel finansieras alltså inte av CKB utan av Naturvårdsverket när det gäller den nationella övervakningen och regionalt/lokalt står olika aktörer som länsstyrelser och kommuner för kostnaderna.

Verksamhetsmål 2018 - 2022

1. Bibehållen hög kvalitet på de data som samlas in inom det nationella miljöövervaknings-programmet
2. Öka förståelsen och användbarheten av befintlig miljöövervakningsdata 
3. Genomföra provtagningsprojekt och ta fram kunskapsunderlag om växtskyddsmedel

Genomfört och pågående arbete

2019 publicerades den första vetenskapliga artikeln som beskriver det nationella miljöövervakninsprogrammet för växtskyddsmedel samt vilka data som finns tillgängliga. I samband med detta uppdaterade vi också de engelska sidorna på webben så att även internatonella intressenter kan läsa och och ta del av underlaget.

Screening av bekämpningsmedel i dagvatten från bostadsområden - med fokus på glyfosat

Endast ett fåtal kemiska bekämpningsmedel är idag godkända som växtskyddsmedel för privat användning (behörighetsklass 3) i t.ex. bostadsområden. Det finns en diskussion om att begränsa, alternativt förbjuda denna icke yrkesmässiga användning av växtskyddsmedel. Regeringen skickade ut ett förslag till förändringar på remiss i juli 2019.

I syfte att förbättra kunskapsläget har CKB, på uppdrag av Naturvårdsverket, under sommaren 2018 utfört en screeningstudie där 84 dagvattenprover från 24 olika lokaler i tätbebyggda områden i Stockholm-Uppsala, Lund-Malmö och Göteborg analyserats. Provtagaren TIMFIE som utvecklats inom området Kemisk analyskompetens  användes vilket gav ett tidsintegrerat prov under en tvåveckorsperiod. Fokus var på substansen glyfosat som bl.a. finns i produkten Roundup men även andra växtskyddsmedel analyserades i vissa prover. 

Underlag om glyfosat på hemsidan

Glyfosat är det växtskyddsmedel som används i störst mängd i Sverige, med ca 700 ton försåld mängd per år. Det är också en av de aktiva substanser från växtskyddsmedel som oftast hittas i svenska ytvatten, men sällan i halter som bedöms vara farliga för miljön. Nyligen har glyfosat diskuterats flitigt internationellt med fokus kring hälsorisker. Efter att flera instanser har granskat frågan är slutsatsen att glyfosat inte kan anses utgöra en cancerrisk.

Det finns mycket information tillgänglig om halter av bekämpningsmedel i miljön och för att underlätta för de som är intresserade av just glyfosat har vi tagit fram ett informationsmaterial, där vi sammanställt miljöövervakningsdata och annat underlag över glyfosatförekomst och dess risker i miljön, med fokus på vattenmiljön och svenska förhållanden.

Screening av ytvatten vid växthus 2017-2018

Naturvårdsverket har finansierat en studie där växtskyddsmedel mättes utanför växthus på 9 provplatser i Skåne. Syftet var att få en generell uppfattning om läckage från växthus. Har den förbättrade utbildningen och tillsynsprojektet kring växthus lett till minskade halter jämfört med undersökning gjord 2008? Provtagning genomfördes var annan vecka under en hel årscykel under 2017-2018 (användningen är inte lika säsongsbunden som inom jordbruket) med momentan provtagning samt med provtagaren TIMFIE, vilken utvecklats inom verksamhetsområdet Kemisk analyskompetens, i vissa vattendrag och information om användning togs in via intervjuer så att användning och halter i vattendragen av de olika substanserna kunde kopplas ihop. 

Resultaten visar på läckage från flertalet växthus till omgivande vattendrag. Vissa växthus uppvisar dock betydligt lägre läckage, vilket tyder på att aktivt riskminskningsarbete kan ge resultat. Slutrapporten publicerades i samband med ett seminarium som CKB anordnade tillsammans med Naturvårdsverket där alla berörda organisationer samlades för att gemensamt diskutera vad som behöver göras för att minska riskerna för läckage.

Studien presenterades också med en poster på konferensen IUPAC i Ghent i maj 2019.

Förslag till nytt sätt att beräkna predikterade miljökoncentrationer (PEC)

Kemikalieinspektionen driver ett långsiktigt projekt för att utreda om miljöriskbedömningen som utförs vid ansökan om registrering av nya växtskyddsmedel kan förenklas, så att fokus i arbetet kan läggas på de substanser där det är mest osäkert om de kan godkännas eller inte. Jordbruksverket har genom medel från Växtskyddsrådet, finansierat CKB för att undersöka om det går att ta fram en ny enkel metod för beräkningar av predikterade koncentrationer i ytvatten (PEC) motsvarande FOCUS Step 1 men mer kopplad till verkliga förhållanden, utan att äventyra skyddsnivån som bedömningen ger. Uppdraget har även inkluderat att jämföra de beräknade koncentrationerna för varje substans mot uppmätta koncentrationer från det nationella miljöövervakningsprogrammet för växtskyddsmedel för att göra en bedömning av skyddsnivån.

CKB tog fram en enkel ekvation där dos och adsorptionsstyrka varierar beroende på substans men övriga faktorer har schablonvärden. Resultaten visar att PEC CKB ger en bra uppskattning av de högsta halterna inom miljöövervakningen utan att vara överdrivet konservativt. Det finns flera förslag till ytterligare förbättringar av ekvationen och Kemikalieinspektionen diskuterar nu hur arbetet kan användas framöver.

Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten

På uppdrag av Naturvårdsverket genomfördes en omfattande sammanställning av data för över 200 substanser gällande Predicted No Effect Concentration (PNEC) och Predicted Environmental Concentration (PEC) från EFSA-rapporter (EFSA conclusions). Dessa värden jämfördes dels med de riktvärden som används inom den nationella miljöövervakningen och dels med faktiska, uppmätta halter av växtskyddsmedel från vattendragen som ingår i miljöövervakningen. Resultaten visar bl.a. att PNEC och riktvärdet för samma substans ofta skiljer sig åt, ibland är det ena högre och ibland det andra men oftast ligger riktvärdet på en lägre nivå än PNEC. Rapporten är tänkt att ligga som underlag för myndigheternas fortsatta arbete med att uppdatera riktvärdena för växtskyddsmedel.

Resultaten presenterades med en poster på konferensen IUPAC i Ghent i maj 2019.

Jämförelse av provtagningsmetoder

Data från provtagningar med passiva provtagare, en ny tidsintegrerad provtagare (TIMFIE) som utvecklats av CKB inom Kemisk analyskompetens samt med tätare momentan provtagning som gjordes i samband med det stora screeninguppdraget 2015 sammanställdes under 2016. De preliminära resultaten presenterades under en workshop om provtagningsmetodik anordnad av CKB för bl.a. Länsstyrelser i november 2016. En rapport kommer tas fram där de olika provtagningsmetodikerna jämförs. Tillsammans med tidigare års erfarenheter av passiva provtagare kommer också resultaten från dessa fältförsök ligga till grund för en rekommendation från CKB om användbarheten av passiva provtagare för bestämning av pesticider i svenska vatten. Arbetet bedrivs tillsammans med verksamhetsområdet Kemisk analyskompetens.

Bakgrund

Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar och miljöövervakning är en grundbult i detta. Systematiska mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten påbörjades 1990. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Huvudfokus är på jordbruksområden.

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet och finansiär för det nationella miljöövervakningsprogrammet som genomförs av Institutionen för vatten och miljö på SLU. Inom Naturvårdsverkets program tas en stor mängd prover varje år. Miljöövervakning bedrivs också av regionala myndigheter runt om i Sverige, vars resultat, tillsammans med andra regionala undersökningar, presenteras via den Regionala PesticidDatabasen (RPD).

Sidansvarig: mikaela.gonczi@slu.se