Miljöövervakning

Senast ändrad: 04 juli 2018

Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar och miljöövervakning är en grundbult i detta. Systematiska mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten påbörjades 1990. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Huvudfokus är på jordbruksområden.

Syfte med verksamhetsområdet

Huvudsyftet med CKB:s delprogram för miljöövervakning är att öka förståelsen och användbarheten av de miljöövervakningsdata som finns, både från det nationella miljöövervakningsprogrammet och från övriga undersökningar. Dessutom kan medel från CKB användas till speciella riktade insatser i syfte att fördjupa tolkningsmöjligheterna, utveckla nya eller förbättra gamla metoder samt för att stärka kvalitetssäkringen. CKB har också en viktig roll som expertstöd till regionala myndigheter som bedriver miljöövervakning.

Den löpande provtagningen och analysen av bekämpningsmedel finansieras alltså inte av CKB utan av Naturvårdsverket när det gäller den nationella övervakningen och regionalt/lokalt står olika aktörer som länsstyrelser och kommuner för kostnaderna.

Pågående arbete

Screening av ytvatten vid växthus 2017-2018

Naturvårdsverket finansierar en studie där växtskyddsmedel mäts utanför växthus på 9 provplatser i Skåne. Syftet är att få en generell uppfattning om läckage från växthus. Har den förbättrade utbildningen och tillsynsprojektet kring växthus lett till minskade halter jämfört med undersökning gjord 2008? Provtagning genomförs var annan vecka under en hel årscykel (användningen är inte lika säsongsbunden som inom jordbruket) och information om användning tas in via intervjuer så att användning och halter i vattendragen av de olika substanserna kan kopplas ihop. Provtagningen avslutades i juni 2018 och slutrapport kommer i början av 2019.

Screening av privat användning av kemiska växtskyddsmedel

Kemikalieinspektionen har i en rapport till regeringen föreslagit att den  icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige ska begränsas.  De föreslår att de nya bestämmelserna ska kunna träda ikraft från 2019. Detta ger oss möjligheten att genom en screening av den privata användningen av växtskyddsmedel på olika platser i landet undersöka hur det ser ut i dagsläget, i fråga om dess påverkan på omgivande vatten. Denna screening kan senare användas i en jämförande studie ett par år efter att begränsningen vunnit laga kraft, för att då se om det skett någon förändring. Naturvårdsverket medfinansierar studien som pågår under sommaren 2018 i bostadsområden i Stockholm-Uppsala, Lund-Malmö och Göteborg. Provtagaren TIMFIE som utvecklats inom området Kemisk analyskompetens  kommer användas vilket ger ett tidsintegrerat prov under en tvåveckorsperiod. Detta gör att det är större chans att få med eventuella korta pulser av höga koncentrationer. Fokus är på substansen glyfosat som bl.a. finns i produkten Roundup.

Jämförelse av provtagningsmetoder

Data från provtagningar med passiva provtagare, en ny tidsintegrerad provtagare (TIMFIE) som utvecklats av CKB inom Kemisk analyskompetens samt med tätare momentan provtagning som gjordes i samband med det stora screeninguppdraget 2015 sammanställdes under 2016. De preliminära resultaten presenterades under en workshop om provtagningsmetodik anordnad av CKB för bl.a. Länsstyrelser i november 2016. En rapport kommer tas fram under 2018 där de olika provtagningsmetodikerna jämförs. Tillsammans med tidigare års erfarenheter av passiva provtagare kommer också resultaten från dessa fältförsök ligga till grund för en rekommendation från CKB om användbarheten av passiva provtagare för bestämning av pesticider i svenska vatten. Arbetet bedrivs tillsammans med verksamhetsområdet Kemisk analyskompetens.

Genomfört arbete

Uppföljande screening

Som en uppföljning av den nationella screeningen av bekämpningsmedel i yt- och grundvatten som genomfördes under 2015 genomfördes en upprepad provtagning i 9 av de mest bekämpningsmedelsbelastade vattendragen även under 2016.  Syftet med den upprepade provtagningen var dels att visa på vilka variationer som kan förekomma från år till år samt att undersöka vad en tätare provtagning innebär för tolkningen av resultaten.

Generellt var det stora likheter mellan åren, men några prov från 2016 hade fler detekterade substanser och högre halter. Det var också högre andel riktvärdesöverskridanden under 2016. Resultaten finns nu i en rapport:

Utredning om substanser som återkommande överskrider sina riktvärden

Som ytterligare en uppföljning av 2015 års screening finansierade Naturvårdsverket ett arbete med att göra en utredning av de substanser som återkommande överskrider sina riktvärden i ytvatten. För projektet identifierades 12 olika substanser att undersöka närmare. 

En av de viktigaste slutsatserna var att se nationella riktvärdena som bl.a. används inom miljöövervakningen skiljer sig mycket från de värden för miljörisk som används på Kemikalieinspektionen vid godkännande av växtskyddsmedelsprodukter. Rapporten publicerades i oktober 2017 och fortsatt dialog med berörda myndigheter förs kring frågan om uppdatering av riktvärdena.

Bakgrund

Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar och miljöövervakning är en grundbult i detta. Systematiska mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten påbörjades 1990. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Huvudfokus är på jordbruksområden.

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet och finansiär för det nationella miljöövervakningsprogrammet som genomförs av Institutionen för vatten och miljö på SLU. Inom Naturvårdsverkets program tas en stor mängd prover varje år. Miljöövervakning bedrivs också av regionala myndigheter runt om i Sverige, vars resultat, tillsammans med andra regionala undersökningar, presenteras via den Regionala PesticidDatabasen (RPD).

Verksamhetsmål 2018 - 2022

1. Bibehållen hög kvalitet på de data som samlas in inom det nationella miljöövervaknings-programmet
2. Öka förståelsen och användbarheten av befintlig miljöövervakningsdata
3. Genomföra provtagningsprojekt och ta fram kunskapsunderlag om växtskyddsmedel


Verksamhetsansvarig

Gustaf Boström, forskningsingenjör
Institutionen för Vatten och miljö, SLU
gustaf.bostrom@slu.se, 018-67 30 53

Bodil Lindström, forskningsingenjör
Institutionen för vatten och miljö, SLU
bodil.lindstrom@slu.se, 018-671276

Sidansvarig: mikaela.gonczi@slu.se