Bakgrund om glyfosat

Senast ändrad: 14 oktober 2019
Bakgrund om glyfosat.jpg

Glyfosat är det växtskyddsmedel som används i störst mängd i Sverige, med 600 - 700 ton försåld mängd per år under lång tid (2017: 320 ton). Det är också en av de aktiva substanser från växtskyddsmedel som oftast hittas i ytvatten, men sällan i halter som bedöms vara farliga för miljön.

Glyfosat är ett verksamt ämne i växtskyddsmedel som främst används för ogräsbekämpning på jordbruksmark på våren före grödornas uppkomst, och på hösten efter skörd. Ämnet ingår i ett 20-tal godkända växtskyddsmedelsprodukter i Sverige. De flesta är bara för yrkesmässig användning men några får även användas av privata konsumenter. Den årliga försäljningen av glyfosat i Sverige har under många år legat mellan 600 och 700 ton (2017 var försäljningen 320 ton). Det innebär att glyfosat är det vanligaste verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige. I många andra länder odlas genmodifierade glyfosatresistenta grödor och då kan glyfosat besprutas även i växande gröda vilket medför en avsevärt större användning och större risker för resthalter i föda samt påverkan på pollinerande insekter.

Nyligen har glyfosat diskuterats flitigt internationellt och motstridiga uppgifter har publicerats kring miljö- och hälsorisker med glyfosat och glyfosat-baserade produkter. I juli 2015 publicerade International Agency for Research on Cancer, IARC, som lyder under WHO, en rapport med den samlade slutsatsen att glyfosat troligen är cancerframkallande. Sedan dess har substansen granskats i flera olika instanser inom EU, FN, och USA, samt i vetenskapliga tidskrifter och slutsatsen är att glyfosat inte kan anses utgöra en cancerrisk. Det kan tyckas motsägelsefullt och förvirrande att olika instanser kommer fram till olika slutsatser, men delvis beror detta på olika granskningsgrunder. IARC har till uppgift att bedöma faran att ett ämne kan orsaka cancer (oavsett exponeringsväg och användningssätt), medan övriga instanser tar hänsyn till risken att utsättas för cancerframkallande halter. Delvis har även de olika instanserna haft skilda bedömningar gällande validiteten i de forskningsstudier som legat till grund för bedömningarna. Ytterligare en förvirrande faktor är att vissa studier använt glyfosatbaserade bekämpningsmedelsprodukter (istället för rent glyfosat) där andra ämnen ingår och dessa ämnen kan ha orsakat de noterade hälsoeffekterna. Läs mer om processen kring glyfosat hos EU-Kommissionen, ECHA, EFSA, Regeringen och Kemikalieinspektionen under länkar längst ner på sidan. 

Hur farligt är glyfosat?

Vad hittar vi i svenska vatten?


Kontaktinformation

Mikaela Gönczi, biträdande föreståndare 
Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB)
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05

Sidansvarig: mikaela.gonczi@slu.se