Övergripande om verksamheten

Senast ändrad: 04 juni 2018

CKB:s verksamhet syftar till att ta fram och förmedla kunskap om miljöaspekterna med kemiska bekämpningsmedel. Inrättandet av CKB har inneburit att intresset och kunskapsuppbyggnaden kring dessa frågor har ökat och att kunskapen och kompetensen på SLU växt sig starkare.

Läs CKB:s ramprogram för 2018-2022  för detaljerade beskrivningar.

Arbetets struktur

CKB:s arbete kan delas in i två övergripande huvudområden, Samverkan och utbildning samt Kunskapsuppbyggnad och långsiktig kompetensutveckling. Ett av huvudsyftena med CKB:s verksamhet är att på olika sätt ta fram vetenskapligt baserade underlag och handledningar som kan användas av lantbrukare, rådgivare, myndigheter och andra aktörer i deras arbete för att minska risken för spridning av bekämpningsmedel till miljön.

CKB har en god dialog med representanterna i referensgruppen och andra viktiga aktörer i samhället när det gäller vårt kompetensområde. Vi är måna om att arbeta med sådant som är efterfrågat och att den förbättrade kunskapen verkligen bidrar till att belastningen på miljön av bekämpningsmedel kan minskas. Detta gör att innehållet i ramprogrammet kan komma att ändras om det finns bra motiv till det utifrån viktiga händelser och utvecklingen i samhället.

Samverkan och utbildning

Arbetet handlar om att sprida information via hemsidan, genom att publicera rapporter och vetenskapliga artiklar samt att presentera resultat på konferenser, workshops och möten. Vi ordnar utbildningar när det gäller bekämpningsmedel och miljö generellt samt kring de riskbedömningsverktyg som CKB tar fram och vi reserverar årligen tid för att ge expertstöd till olika intressenter i samhället genom att medverka i referensgrupper, svara på remisser och frågor samt att göra kortare utredningar som våra avnämare har behov av. 

Kunskapsuppbyggnad och långsiktig kompetensutveckling

Arbetet är uppdelat på ett antal olika verksamhetsområden vilka alla hänger ihop i en helhet. Vi har regelbundet gemensamma möten för att presentera arbetet för varandra och för att diskutera samarbetsprojekt.

MÖ 50 år.jpg
Mikaela Gönczi presenterar CKB:s verksamhet under firandet av Sötvattenövervakningen 50 år på SLU 2015.
omk_elin_henrik smal.jpg
Kemister på OMK-labbet, SLU, analyserar pesticider, här med vätskekromotografi (LC-MS/MS)
Provpunkt typområde Skåne.jpg
I typområdet i Skåne analyseras både bekämpningsmedel och biologiska parametrar årligen.
Vemmenhög till 2015.png
Analyser av bekämpningsmedel har gjorts i Vemmenhög sedan 1992. Med resultaten som grund genomfördes omfattande arbete för att ge råd till lantbrukarna om hur punktkällorna kan undvikas. Halterna i vattendraget sjönk med ca 90 % trots att användningen låg kvar på samma nivå.
Fate.png
Bekämpningsmedel kan ta olika transportvägar innan de når vattenmiljön. Inom CKB arbetar vi med att lära oss mer om dessa vägar genom försök och modeller i syfte att kunna stödja åtgärdsarbetet.

Kemisk analyskompetens

Syftet med verksamhetsområdet är att utveckla kompetens och analysmetoder för att kunna mäta koncentrationer av relevanta kemiska bekämpningsmedel och nedbrytningsprodukter vid relevanta nivåer, i provmatriser som yt-, grund och regnvatten, sediment och luft. Detta är ett viktigt stöd för forskning på området och en grundförutsättning för att vi ska kunna följa trender och förändringar av halter av kemiska bekämpningsmedel i miljön, vilket görs genom olika miljöövervakningsprogram.

Miljöövervakning

Nationell miljöövervakning av bekämpningsmedel bedrivs idag av SLU med finansiering från Naturvårdsverket och det finns även olika regionala program. CKB:s verksamhetsområde Miljöövervakning syftar till att öka förståelsen och användbarheten av de miljöövervakningsdata som finns. Dessutom kan speciella riktade insatser genomföras, i syfte att fördjupa tolkningsmöjligheterna eller utveckla nya metoder. Miljöövervakningsdata är bl.a. viktiga för att kunna verifiera modeller och riskbedömningsverktyg för svenska förhållanden och för att kunna relatera biologiska effekter i jordbruksvattendrag till halter av kemiska bekämpningsmedel.

Biologiska effekter

Studier av olika organismgrupper i ytvatten påverkade av kemiska bekämpningsmedel används för att utveckla underlag för bedömning av bekämpningsmedelspåverkan med biologiska indikatorer. Detta är ett sätt att få ett mått på den samlade effekten på organismer av alla olika bekämpningsmedelssubstanser som finns i vattnet.

Riskbedömningsverktyg

Något som är mycket efterfrågat är olika riskbedömningsverktyg som stöd för beslut gällande kemiska bekämpningsmedel. Inom verksamhetsområdet vidareutvecklar och underhåller CKB skräddarsydda beslutsunderlagsverktyg för myndigheter som ansvarar för att minska påverkan av kemiska bekämpningsmedel på vattenmiljön i Sverige. Verktygen används bl.a. för registrering av bekämpningsmedel i Sverige och på EU-nivå, för riskbedömningar inom vattenskyddsområden samt inom vattenförvaltningsarbetet. Viktigt är att validera modellerna mot svenska data vilka fås via miljöövervakningen samt från olika studier som bl.a. genomförs inom verksamhetsområdet Spridningsvägar.

Spridningsvägar

Inom detta verksamhetsområde arbetar vi med att öka förståelsen för olika spridningsvägar till vattenmiljön. Kemiska bekämpningsmedel kan transporteras från det behandlade fältet till omgivande vatten via vindavdrift vid själva spruttillfället, via avdunstning följt av atmosfärisk deposition, genom ytavrinning då substansen antingen är löst i vattenfasen eller bunden till partiklar (erosion) eller via utlakning och transport genom marken och eventuella dräneringsrör. För att kunna vidta kostnadseffektiva motåtgärder för att minska miljöbelastningen behövs bättre kunskap kring vilka spridningsvägar som är viktigast för olika typer av bekämpningsmedel, appliceringsmetoder och markförhållanden.


Kontaktinformation

Mikaela Gönczi, biträdande föreståndare 
Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB)
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05

Sidansvarig: mikaela.gonczi@slu.se