Shaping our food – en podcast om växtförädling och djuravel

Senast ändrad: 08 september 2017
Mistrabiotech-podcast-profilbild_500.jpg

Hur hindrar man en extra lurig svamp att angripa växten? Går det att avla fram suggor som inte lägger sig på sina kultingar? Hur gör forskarna när de förändrar generna i växter och djur? Och var går gränsen för vad som är etiskt försvarbart att förändra? Det är några av frågorna som Lisa Beste och Anna Lehrman reder ut i intervjuer med forskare inom olika områden som relaterar till växtförädling, husdjursavel och bioteknik.

 
Avsnitt 1. Varför behöver vi växtförädling?

Svaret beror på vem man frågar. Växtförädling behövs för att förbättra växtsorterna som vi odlar så att de till exempel ska ge högre avkastning och bli mer miljövänliga att odla. Produkterna från jordbruket ska gå att transportera, vara hållbara i butikshyllan och de ska förstås vara goda och hälsosamma för oss att äta. I det här första avsnittet av podden Shaping our food pratar vi med Inger Åhman, som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, om vad växtförädling är och vad det är bra för. Lyssna!

Avsnitt 2. Varför behöver vi djuravel?

Friska djur, fertilitet och en lagom hög produktion - det är några av målen inom djuravel. Vi vill ha husdjur som passar i olika klimat och miljöer, suggor som inte klämmer ihjäl sina kultingar, och till exempel kycklingar som är klimatsmarta genom att de ger mycket kött per den mängd foder de äter. I det här avsnittet av podden Shaping our food intervjuar vi professor Lotta Rydhmer om vad djuravel är och varför det behövs. Vi pratar om snälla suggor, bioteknik, och vad som menas med en ”bra” husdjursras. Vem ska bestämma avelsmålen? Vilka hinder och möjligheter finns? Lyssna!

Avsnitt 3. Att tämja en vild växt

Vi spanar i framtidskikaren och ser chips friterade i olja från Norrland, och pratar domesticering av den vilda växten fältkrassing, Lepidium campestre, med forskarna Emelie Ivarson, Sten Stymne och Li-Hua Zhu på Institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp. Eftersom fossil olja inte bara har negativ miljöpåverkan, utan även är en ändlig resurs, vore det bra om vi kunde producera mer växtolja, både som livsmedel och till industrin. Det är där fältkrassingen kommer in – den är rik på frön och till skillnad från raps tål den kalla vintrar. Målet är att fältkrassing ska bli en ny oljegröda som går att odla på åkrarna i norr. Men hur tämjer man en vild växt? Lyssna!

Sidansvarig: anna.lehrman@slu.se