Shaping our food – en podcast om växtförädling och djuravel

Senast ändrad: 04 juni 2019
Mistrabiotech-podcast-profilbild_500.jpg

Hur hindrar man en extra lurig svamp att angripa växten? Går det att avla fram suggor som inte lägger sig på sina kultingar? Hur gör forskarna när de förändrar generna i växter och djur? Och var går gränsen för vad som är etiskt försvarbart att förändra? Det är några av frågorna som Lisa Beste och Anna Lehrman reder ut i intervjuer med forskare inom olika områden som relaterar till växtförädling, husdjursavel och bioteknik.

Avsnitt 1. Varför behöver vi växtförädling?

Svaret beror på vem man frågar. Växtförädling behövs för att förbättra växtsorterna som vi odlar så att de till exempel ska ge högre avkastning och bli mer miljövänliga att odla. Produkterna från jordbruket ska gå att transportera, vara hållbara i butikshyllan och de ska förstås vara goda och hälsosamma för oss att äta. I det här första avsnittet av podden Shaping our food pratar vi med Inger Åhman, som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, om vad växtförädling är och vad det är bra för. Lyssna!

Avsnitt 2. Varför behöver vi djuravel?

Friska djur, fertilitet och en lagom hög produktion - det är några av målen inom djuravel. Vi vill ha husdjur som passar i olika klimat och miljöer, suggor som inte klämmer ihjäl sina kultingar, och till exempel kycklingar som är klimatsmarta genom att de ger mycket kött per den mängd foder de äter. I det här avsnittet av podden Shaping our food intervjuar vi professor Lotta Rydhmer om vad djuravel är och varför det behövs. Vi pratar om snälla suggor, bioteknik, och vad som menas med en ”bra” husdjursras. Vem ska bestämma avelsmålen? Vilka hinder och möjligheter finns? Lyssna!

Avsnitt 3. Att tämja en vild växt

Vi spanar i framtidskikaren och ser chips friterade i olja från Norrland, och pratar domesticering av den vilda växten fältkrassing, Lepidium campestre, med forskarna Emelie Ivarson, Sten Stymne och Li-Hua Zhu på Institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp. Eftersom fossil olja inte bara har negativ miljöpåverkan, utan även är en ändlig resurs, vore det bra om vi kunde producera mer växtolja, både som livsmedel och till industrin. Det är där fältkrassingen kommer in – den är rik på frön och till skillnad från raps tål den kalla vintrar. Målet är att fältkrassing ska bli en ny oljegröda som går att odla på åkrarna i norr. Men hur tämjer man en vild växt? Lyssna!

Avsnitt 4. Kampen mot algsvampen

På ett fält i Skåne växer potatisplantor som står emot angrepp av bladmögel och brunröta. I vanliga fall besprutar lantbrukare sina potatisodlingar uppåt tio gånger per år för att skydda dem mot angrepp, men forskaren Erik Andreassons plantor på fältet i Borgeby är försedda med ett arvsanlag som ger motståndskraft mot algsvampen Phytophthora infestans – oomyceten som orsakar de här angreppen. Eriks forskning handlar om att göra så att potatissorter, som är goda och har bra odlingsegenskaper, också blir motståndskraftiga mot sjukdomar. Häng med till Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och till Eriks fältförsök. Lyssna!

Avsnitt 5. Havrens bästa tid är nu

Det är vetenskapligt bevisat att den gör gott i magen – havren! Inom forskningen storsatsas det på denna gröda just nu. I det här avsnittet pratar vi med Alf Ceplitis, havreförädlare och technology manager hos Lantmännen, om avkastning, kärnkvalitet, förädlingstekniker och hur de nya havresorterna får sina namn. Vi träffar SLU-forskaren Elisabeth Jonas som utvecklar tekniken genomisk selektion för att hitta havreplantor som står emot sjukdomen axfusarios, och vi pratar ännu mer havre, betaglukan och framtidens sorter med forskaren Olof Olsson från  forskningscentret ScanOat vid Lunds universitet. Lyssna!


Avsnitt 6. Hundra procent onaturligt

När forskaren och filosofen Per Sandin pratar om ordet naturligt med sina studenter, verkar många tycka att begreppet betyder fritt från mänsklig påverkan. Med den definitionen är växtförädling och djuravel 100 procent onaturliga företeelser. I och för sig så gäller samma sak för jordbruk över huvud taget, skogsbruk, mediciner, ja hela vår civilisation. Är onaturligt samma sak som dåligt? Är det naturliga alltid att föredra? I det här avsnittet av podden Shaping our food träffar vi Per Sandin och dyker ner i en diskussion som pågått i 1000-tals år. Lyssna!


Avsnitt 7. Guld och gröna åkrar, inte gröna hav

I en kruka i ett växthus i Umeå växter en planta som klarar av att ta upp extra mycket kväve, jämfört med vanliga plantor av samma art. Växten har mer av små proteiner som plockar upp organiskt kväve, i form av aminosyror, från jorden. Vad skulle en sådan växt kunna betyda för jordbruket? Effektivare miljövänligare odling? Eller bara ökad gödsling och överproduktion? I det här avsnittet träffar vi Henrik Svennerstam som forskar om växternas upptag av organiskt kväve, och professor Martin Weih som berättar om kväveeffektiva grödor ur ett ekologiskt perspektiv. Lyssna!

Avsnitt 8. Proteinerna tar oss närmare sanningen

Forskaren Fredrik Levander vill förbättra metoderna för att mäta vilka proteiner som finns i cellerna hos till exempel en tjur eller en potatis. Om vi ser generna som en bok med recept, så är proteinerna, som generna ger upphov till, ingredienserna som samspelar och avgör vilka egenskaper en organism får. Proteinerna fungerar som byggstenar, signalsystemskomponenter och enzymer som styr biokemiska processer. Fredrik tänker sig att proteinanalyser ska fungera som ett komplement till DNA-analyser inom växtförädling och djuravel, för att välja ut rätt individer. Lyssna!


Avsnitt 9. Noas ark på riktigt – genbanker bevarar egenskaper för framtiden

Efter att genbanken i Aleppo i Syrien förstördes, kunde växtforskarna därifrån senare få tillbaka fröer av samma sort som de förlorat, från ett backup-lager i Svalbard. Internationella genbanker är viktiga för att bevara mångfalden av djur och växer. Om inte genbanker fanns skulle arvsanlagen för egenskaperna hos lantsorter av grödor och lantraser av husdjur riskera att gå förlorade. 

Vi åker till Nordiskt genresurscenter och pratar med Ulrika Carlson-Nilsson och Pawel Chrominski. Och vi besöker CIMMYT i Mexiko, där världens största fröbank för vete och majs finns, och pratar med Denise Costich och Bibiana Espinosa. Lyssna!

 

Avsnitt 10. Ett krämigt, såsigt, fast ändå stabilt avsnitt om stärkelse

Stärkelse från växter består av två sorters molekyler - amylos och amylopektin. Att få fram de här molekylerna var för sig, med hjälp av växtförädling, skulle vara bra för både miljön och vår hälsa. Amylos och amylopektin beter sig nämligen på olika sätt, den ena har lågt glykemiskt index och går att göra plast av. Den andra är stabil som förtjockningsmedel och behöver inte modifieras i stärkelsefabriken. Mariette Andersson forskar om potatisar som kan producera stärkelse med antingen bara amylos eller bara amylopektin. Roger Andersson analyserar amylosens egenheter, och Mathias Samuelsson, på Lyckeby Starch, berättar varför han är intresserad av amylopektinet. Lyssna!


Avsnitt 11. En hel massa om arvsmassan – genomikvägen till egenskaperna

Hönor med starka ben, grisar som inte drabbas av svinpest, plantor som inte tappar fröna innan skörd, och hälsosam olja. Det finns ett smart sätt för forskare att ta reda på vilka djur- och växtindivider som har de mest önskvärda egenskaperna - genom att undersöka deras arvsmassa. Vi ger oss in i genomikens värld och träffar forskarna Cecilia Gustafsson och Dirk-Jan de Koning som båda letar efter vilken genetisk kod som hör ihop med vilka egenskaper, fast i vitt skilda organismer. Vilka DNA-sekvenser är det som betyder mest för att vi ska få så friska och bra grödor och husdjur som möjligt? Lyssna!

Avsnitt 12. Tusentals sorters sorter – men bara en GMO

I EU finns bara en enda genetiskt modifierad (GM) gröda som lantbrukare får odla. Det är en typ av majs som står emot skadeinsekter. Varför odlar vi inte fler GM-grödor? EU reglerar nya sorter av grödor olika beroende på vilken teknik förädlaren har använt. Det tar cirka två år att få en sort, som inte är GM, provad för godkännande. Att få en GM-gröda godkänd är dyrt och tar lång tid. Forskare, myndigheter och andra menar att de här reglerna förhindrar utvecklingen av GM-sorter som är bra för miljö och hälsa. Vi pratar med Jens Weibull (Jordbruksverket), Marie Nyman (Gentekniknämnden) och Dennis Eriksson (Mistra Biotech) om hur lagstiftningen påverkar växtförädlingen. Lyssna!

Avsnitt 13. Femtio procent lik mamma, 60 procent lik en banan?

Nu går det att köpa genmodifierad lax i kanadensiska livsmedelsbutiker. Den har fått DNA från två andra fiskarter. DNA står för deoxyribonucleic acid, det är långa spiralformade kedjor som består av miljontals baser av fyra slag, G, A, T och C. DNA:t finns i cellerna hos alla organismer och ordningen på baserna innehåller information om organismernas egenskaper, hur de fungerar och ser ut. Men hur annorlunda gener har olika arter egentligen? Vi pratar DNA hos människor, laxar, schimpanser och bananer med Fredrik Sundström (Uppsala universitet) och Niclas Gyllenstrand (Naturhistoriska riksmuseet). Lyssna!

Sidansvarig: anna.lehrman@slu.se