Shaping our food – en podcast om växtförädling och djuravel

Senast ändrad: 26 april 2018
Mistrabiotech-podcast-profilbild_500.jpg

Hur hindrar man en extra lurig svamp att angripa växten? Går det att avla fram suggor som inte lägger sig på sina kultingar? Hur gör forskarna när de förändrar generna i växter och djur? Och var går gränsen för vad som är etiskt försvarbart att förändra? Det är några av frågorna som Lisa Beste och Anna Lehrman reder ut i intervjuer med forskare inom olika områden som relaterar till växtförädling, husdjursavel och bioteknik.

Avsnitt 1. Varför behöver vi växtförädling?

Svaret beror på vem man frågar. Växtförädling behövs för att förbättra växtsorterna som vi odlar så att de till exempel ska ge högre avkastning och bli mer miljövänliga att odla. Produkterna från jordbruket ska gå att transportera, vara hållbara i butikshyllan och de ska förstås vara goda och hälsosamma för oss att äta. I det här första avsnittet av podden Shaping our food pratar vi med Inger Åhman, som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, om vad växtförädling är och vad det är bra för. Lyssna!

Avsnitt 2. Varför behöver vi djuravel?

Friska djur, fertilitet och en lagom hög produktion - det är några av målen inom djuravel. Vi vill ha husdjur som passar i olika klimat och miljöer, suggor som inte klämmer ihjäl sina kultingar, och till exempel kycklingar som är klimatsmarta genom att de ger mycket kött per den mängd foder de äter. I det här avsnittet av podden Shaping our food intervjuar vi professor Lotta Rydhmer om vad djuravel är och varför det behövs. Vi pratar om snälla suggor, bioteknik, och vad som menas med en ”bra” husdjursras. Vem ska bestämma avelsmålen? Vilka hinder och möjligheter finns? Lyssna!

Avsnitt 3. Att tämja en vild växt

Vi spanar i framtidskikaren och ser chips friterade i olja från Norrland, och pratar domesticering av den vilda växten fältkrassing, Lepidium campestre, med forskarna Emelie Ivarson, Sten Stymne och Li-Hua Zhu på Institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp. Eftersom fossil olja inte bara har negativ miljöpåverkan, utan även är en ändlig resurs, vore det bra om vi kunde producera mer växtolja, både som livsmedel och till industrin. Det är där fältkrassingen kommer in – den är rik på frön och till skillnad från raps tål den kalla vintrar. Målet är att fältkrassing ska bli en ny oljegröda som går att odla på åkrarna i norr. Men hur tämjer man en vild växt? Lyssna!

Avsnitt 4. Kampen mot algsvampen

På ett fält i Skåne växer potatisplantor som står emot angrepp av bladmögel och brunröta. I vanliga fall besprutar lantbrukare sina potatisodlingar uppåt tio gånger per år för att skydda dem mot angrepp, men forskaren Erik Andreassons plantor på fältet i Borgeby är försedda med ett arvsanlag som ger motståndskraft mot algsvampen Phytophthora infestans – oomyceten som orsakar de här angreppen. Eriks forskning handlar om att göra så att potatissorter, som är goda och har bra odlingsegenskaper, också blir motståndskraftiga mot sjukdomar. Häng med till Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp och till Eriks fältförsök. Lyssna!

Avsnitt 5. Havrens bästa tid är nu

Det är vetenskapligt bevisat att den gör gott i magen – havren! Inom forskningen storsatsas det på denna gröda just nu. I det här avsnittet pratar vi med Alf Ceplitis, havreförädlare och technology manager hos Lantmännen, om avkastning, kärnkvalitet, förädlingstekniker och hur de nya havresorterna får sina namn. Vi träffar SLU-forskaren Elisabeth Jonas som utvecklar tekniken genomisk selektion för att hitta havreplantor som står emot sjukdomen axfusarios, och vi pratar ännu mer havre, betaglukan och framtidens sorter med forskaren Olof Olsson från  forskningscentret ScanOat vid Lunds universitet. Lyssna!


Avsnitt 6. Hundra procent onaturligt

När forskaren och filosofen Per Sandin pratar om ordet naturligt med sina studenter, verkar många tycka att begreppet betyder fritt från mänsklig påverkan. Med den definitionen är växtförädling och djuravel 100 procent onaturliga företeelser. I och för sig så gäller samma sak för jordbruk över huvud taget, skogsbruk, mediciner, ja hela vår civilisation. Är onaturligt samma sak som dåligt? Är det naturliga alltid att föredra? I det här avsnittet av podden Shaping our food träffar vi Per Sandin och dyker ner i en diskussion som pågått i 1000-tals år. Lyssna!


Avsnitt 7. Guld och gröna åkrar, inte gröna hav

I en kruka i ett växthus i Umeå växter en planta som klarar av att ta upp extra mycket kväve, jämfört med vanliga plantor av samma art. Växten har mer av små proteiner som plockar upp organiskt kväve, i form av aminosyror, från jorden. Vad skulle en sådan växt kunna betyda för jordbruket? Effektivare miljövänligare odling? Eller bara ökad gödsling och överproduktion? I det här avsnittet träffar vi Henrik Svennerstam som forskar om växternas upptag av organiskt kväve, och professor Martin Weih som berättar om kväveeffektiva grödor ur ett ekologiskt perspektiv. Lyssna!

Sidansvarig: anna.lehrman@slu.se