Handel och lagstiftning

Senast ändrad: 20 juni 2018

Enligt EU-lagstiftningen måste alla genmodifierade (GM) grödor godkännas för odling respektive import, av exempelvis foder, till EU. Dessutom måste livsmedelsprodukterna märkas om en ingrediens består till mer än 0,9 % av GMO. Detta ställer stora krav på alla aktörer i livsmedelskedjan. Vilka konsekvenser får nuvarande system (för godkännandet av nya sorter, både GM och konventionella) för handel och lantbrukare, och hur påverkar systemet möjligheten att få ut innovationer inom växtförädlingen på marknaden?

Handelsregler och genmodifierade produkter

Internationell handel är en drivkraft för den ekonomiska utvecklingen i världen. Befintliga regler för frihandel, internationella överenskommelser (exempelvis avtal inom WTO) och EU-lagstiftning har formulerats för att underlätta handel. Samtidigt försöker flertalet länder att kontrollera handeln med vissa produkter, av skäl som inte nödvändigtvis har en protektionistisk bakgrund. De bakomliggande orsakerna kan istället vara oro för miljö och hälsa. Ansträngningar görs för att främja internationell handel. Men när det handlar om genetiskt modifierade (GM)-produkter går trenden i motsatt riktning. EU ger enskilda medlemsstater möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av GM-grödor som blivit godkända på EU-nivå, något som påverkar handelsmöjligheterna. En fråga som vi arbetar med lyder: Under vilka förutsättningar och i vilken utsträckning kan ett enskilt land införa eller upprätthålla restriktioner innan det ses som ett olagligt handelshinder? Nuvarande EU-lagstiftning för GMO är kontroversiell och har beskrivits som inkonsekvent. Vi analyserar nuvarande handelsavtal och rättsakter som är avgörande för användningen och marknadsföringen av GM-produkter ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi studerar vilka trender som ligger bakom kommande handelsavtal och föreslagen lagstiftning (policy- och samrådsdokument, förarbeten, med mera) med konsekvenser för GM-produkter, såsom potatisen och fältkrassingen som utvecklas inom Mistra Biotech.  Vi baserar våra analyser på miljörättslig teori och metodik, som tar sin utgångspunkt i villkor som sätts av naturvetenskapen. Vi försöker också formulera alternativa rättsliga lösningar som är mer konsekventa och förutsägbara jämfört med nuvarande system.
Kontakt: Charlotta Zetterberg 

Värdekedjan för genmodifierat foder

Djurindustrin utgör mer än 40 procent av jordbruksproduktionen inom EU, och även om en stor del av fodret som djuren äter produceras inom unionen är vi beroende av import av proteinfoder, som soja. Sojan kommer från länder som producerar både konventionell och genetiskt modifierad (GM) soja. I detta projekt analyserar vi en tänkt framtida värdekedja för GM-soja respektive den konventionella sojan som importeras idag, från producenter i bland annat Brasilien till foderförsäljare i Sverige. Analysen är en del av en så kallad livscykelanalys där konsekvenser, såsom miljöpåverkan och kostnadsförändringar, beräknas utifrån antagandet att branschorganisationerna inom djurproduktionen i Sverige skulle öppna upp för GM-foder. Vi undersöker dels dagens sojaproduktion, och dels en framtida produktion med lägre priser och därmed högre efterfrågan. Vi samlar in information från intressenter, såsom foderimportörer, uppfödare och tillsynsmyndigheter, för utvärdering av eventuella policyförslag. Vi studerar också hur kostnaderna fördelar sig, och förändras, för att hålla isär GM- och icke-GM-foder genom hela värdekedjan. Tillsammans med andra europeiska forskargrupper samlar vi in långa tidsserier med prisuppgifter för att skapa en modell där kostnadsförändringar i värdekedjan kan simuleras. Vi kan använda resultaten för att förstå förutsättningarna för olika aktörer i värdekedjan vid olika kostnadsscenarier.
Kontakt: Ranjan Ghosh

Produktbaserad eller processbaserad lagstiftning

Olika länder i EU gör olika bedömningar när det gäller att godkänna nya växtsorter, för odling respektive användning. Och det ser olika ut beroende på om växtsorten klassas som genmodifierad eller inte. Det skulle innebära en stor skillnad om EU:s regelverk kring nya växtsorter vore baserat på produkten (egenskaperna som förädlingen resulterat i) istället för på förädlingsprocessen (vilken teknik som använts). Vi analyserar de argument för och emot process- och produktbaserade regelverk, som lyfts fram i litteraturen. Vi jämför med nuvarande system i USA och Kanada, vilka båda är produktbaserade men samtidigt väldigt olika, och granskar argumenten för en förändring till ett mer produktbaserat system inom EU. Inom projektet undersöker vi också möjligheterna till en mer balanserad miljöriskbedömning av nya växtsorter, med fältkrassing och potatis som exempel. Skulle vi kunna ha ett ramverk som även tar med socio-ekonomiska överväganden utöver miljö- och hälsorisker (som redan ingår i godkännandeprocessen av GM-grödor)? Vi undersöker även de etiska aspekterna kring märkning och transparens och hur de fångas upp av respektive lagstiftningsteknik.
Kontakt: Karin Edvardsson Björnberg

Se Karin Edvardsson Björnberg prata om GMO och hållbarhetsbegreppet på Utbildningsradion

 

Trösklar vid introduktion av en ny gröda

Vad behövs för att kunna introducera en helt ny gröda, som fältkrassing, på den svenska marknaden? I nära samarbete med forskarna som domesticerar och utför fältförsöken med fältkrassing inom Mistra Biotech gör vi i detta delprojekt en hypotetisk analys av alla steg på vägen mot den svenska marknaden – både för de linjer av fältkrassing som förädlas med konventionella metoder och för de linjer som klassas som genmodifierade. Dessa steg inkluderar att förstå de lagkrav som de framtida fältkrassingsorterna måste uppfylla för att utsädesföretag ska få sälja dem. Ett annat steg är att förstå vilken grad av acceptans bland lantbrukare, livsmedelsindustri och konsumenter som behövs för att en sådan satsning ska vara ekonomiskt försvarbar. Vi undersöker hur den domesticerade fältkrassingen kan sprida sig utanför fält och analyserar olika egenskaper hos grödan ur ett regulatoriskt, socialt och etiskt perspektiv. Vissa egenskaper, exempelvis hälsosammare fettsyror, framstår som mindre kontroversiella medan en sådan egenskap som herbicidtolerans skulle kunna påverka möjligheten att introducera grödan i Sverige. Projektet involverar beslutsfattare, forskare och representanter för odlarna.  
Kontakt: Karin Edvardsson Björnberg  

 

Läs sammanfattningar av forskningsresultaten eller de vetenskapliga artiklarna.
Sidansvarig: anna.lehrman@slu.se