Husdjursavel – modellering, genetisk modifiering och genredigering

Senast ändrad: 20 juni 2018
Kor

Husdjuravel är en långsiktig process i flera steg där man strävar efter att förbättra olika egenskaper. Modellering är ett verktyg för att kunna förutsäga resultatet av avelns effekter. Simuleringsmodeller kan också användas för att jämföra olika metoder för att förbättra djur genetiskt.

Modellering av resursfördelning och fodereffektivitet 

Förädlingsmålen kan exempelvis innebära att man vill förbättra djurets förmåga att tillgodogöra sig fodret och hur näringsämnena fördelas (blir till värme, mjölk, tillväxt, immunförsvar etcetera). Dagens förädlingsmål för husdjur är formulerade som mätbara egenskaper, så som mängd producerad mjölk, sjukdomsförekomst och reproduktionsförmåga. Detta förhållningssätt tar inte hänsyn till de förändringar som förekommer i varje individ över tid. Olika faktorer som miljö, foder och sjukdomar kan påverka egenskaperna och försvåraberäkningen av avelns effekter. Vi konstruerar matematiska modeller av resursfördelning och foderutnyttjande och använder sedan dessa modeller för att undersöka konsekvenserna av avel med olika mål. Vi använder befintliga modeller för resursfördelning som utökas till att även inkludera ärftlig variation inom vissa nyckelegenskaper, samt näringsmodeller som beskriver matsmältningen. 
Kontakt: Freddy Fikse och Dirk jan de Koning

Husdjursavel med genetisk modifiering och genredigering

Utvecklingen av tekniker för att ta fram genmodifierade (GM) och genredigerade djur har öppnat för nya möjligheter inom husdjursaveln. Förutom de traditionella GM-teknikerna, så som genöverföring, används idag även genredigeringstekniker (TALEN och Crispr/Cas9) för att göra förändringar i arvsmassan. Dessa nya mer precisa tekniker ger nya möjligheter att inkludera djur framtagna med genredigeringstekniker i avelsprogrammen, men vi behöver också göra en noggrann analys av konsekvenserna och de etiska aspekterna som följer med en sådan introduktion. I projektet simulerar vi olika scenarier, utifrån specifika exempel (se nedan), för att testa hur GM-djur och genredigerade djur skulle kunna introduceras i avelsprogram. Dessa exempel har vi valt för att de är väldefinierade och åtskiljda med avseende på djurslag, metod och avelsmål – de innebär olika frågeställningar från en genetisk och etisk synvinkel.

  • Mjölkkor – ökad resistens mot juverinflammation (förbättrad djurhälsa, minskat lidande, ekonomisk vinst, minskad antibiotikaanvändning).
  • Svin – resistens mot nya sjukdomar, exempelvis afrikansk svinpest (minskad risk för svensk grisproduktion). 

Resultaten kommer att visa på fördelar med de olika teknikerna men de kommer också att avslöja flaskhalsar och efterföljande inavel, potentiella risker för djurs och människors hälsa och risker för miljön. Vi får svar på hur många djur som behövs i avelsprocessen, ekonomiska kostnader och möjliga vinster. Vi undersöker också vad som kommer att hända efter att man introducerat det genetiskt förändrade djuret – hur det kommer att integreras i populationen. Vi identifierar olika etiska aspekter för respektive fall och vi utvärderar konsekvenserna av olika avelsstrategier. Vi jämför genomredigering, konventionell avel och GM utifrån de möjligheter som respektive metod ger. Både lantbrukares och allmänhetens åsikter är viktiga i projektet och vi kommer att främja diskussioner om etiska aspekter av användningen av moderna tekniker inom husdjursavel vid olika aktiviteter inom Mistra Biotech (seminarier, workshops med mera).
Kontakt: Elisabeth Jonas

 

Läs sammanfattningar av forskningsresultaten eller de vetenskapliga artiklarna.
Sidansvarig: Anna.lehrman@slu.se