Sveriges lantbruksuniversitet

Handel och ekonomi

Här kan du läsa summeringar av några av våra publikationer från vår forskning relaterad till handel och ekonomi. Du kan läsa mer om våra forskingsprojekt här

Växtbioteknik ur ett skandinaviskt perspektiv

Skandinavien är inte bara unikt när det handlar om klimat, temperatur och dagslängd, utan också tack vare sina specifika regler kring användning av gödsel och bekämpningsmedel. Sorter av grödor, anpassade till regionen, har utvecklats både inom statligt finansierade program och av mindre förädlingsföretag.

Dessvärre leder den nuvarande globala trenden, med stora och få företag, till att växtförädlingen koncentreras till få grödor utvecklade för stora marknader. Det innebär stora framtida utmaningar för att få fram sorter anpassade till de unika förutsättningarna i den skandinaviska regionen. Därför hävdar forskarna att statliga satsningar på förädling av grödor just för denna region är av största vikt, för att vi ska kunna nå ett hållbart jordbruk med minskad negativ miljöpåverkan, till exempel minskad användning av bekämpningsmedel och en effektiv användning av gödsel.

En ytterligare utmaning är klimatförändringarna med en förlängd odlingssäsong och ett förändrat nederbördsmönster, vilket kommer att medföra ett ökat tryck från skadeinsekter, växtsjukdomar, och annan stress på grödorna. Dessa problem kan bara lösas genom att någon utvecklar sorter av grödor som passar för de specifika odlingsförutsättningarna i varje region. Växtförädling är en långsam process där genteknik kan vara till hjälp för att vi snabbare ska kunna möta dessa utmaningar.

Europa ses ofta som enhetligt politiskt restriktivt gentemot genteknik. I realiteten är dock variationen stor mellan länderna. Mellan 2004 och 2014 röstade Finland och Sverige enligt de vetenskapliga rekommendationerna, när EU skulle avgöra om nya GM-växter skulle bli godkända eller inte, medan Danmark röstade emot ett godkännande i 40 procent av fallen.

- I januari 2017 kunde vi dock notera ett trendbrott vad det gäller Sveriges tradition i att följa EFSAs rekommendationer, när Sverige röstade emot ett godkännande för odling av två majssorter med insektresistens och herbicidtolerans, berättar Dennis Eriksson, forskare i Mistra Biotech vid Sveriges Lantbruksuniversitet och medförfattare till artikeln. Argumentet var att odling av dessa två sorter skulle vara i konflikt med det svenska miljömålet om en giftfri miljö eftersom användningen av ogräsmedlet glufosinat, som är förbjudet i Sverige, skulle kunna öka i EU.

I Skandinavien är Danmark det enda EU-medlemslandet som implementerat Direktiv (EU) 2015/412, som medger nationella förbud mot odling av de genetiskt modifierade (GM) grödor som är godkända inom EU. Att övriga länder i Skandinavien inte åberopat detta är i och för sig inte förvånande då de godkända majssorterna inte är aktuella för odling i norra Europa.

- Det blir intressant att se hur övriga länder i Skandinavien ställer sig till direktivet om andra GM-sorter når den europeiska marknaden, säger Dennis Eriksson, och fortsätter, det är trots allt tydligt att de skandinaviska länderna, främst Finland och Sverige, representerar en innovationsvänlig och vetenskapligt motiverad attityd gentemot växtbioteknik jämfört med delar av övriga Europa.

Om man tittar på allmänhetens inställning till genteknik så är den något mindre negativ i dessa länder jämfört med Europa i övrigt, med undantag för Norge. Även om det är svårt att avgöra om det är den nationella policyn gällande växtbioteknik som avspeglar sig i opinionen, eller om det är tvärt om, så verkar det åtminstone inte finnas någon konflikt mellan de två, säger författarna till artikeln.

De relativt små marknaderna i Skandinavien är en begränsande faktor för privata investeringar i regionalt anpassad växtförädling. Förutom vikten av betydande långsiktiga statliga investeringar är det även viktigt att diskutera vilken roll innovativa lösningar inom växtforskningen och förädlingen har och hur dessa ska regleras.

Alla de skandinaviska länderna positionerar sig ganska väl inom den övergripande strategin att utveckla hållbara bioekonomier i Europa, och de flesta av dem har också antagit en nationell strategi för bioekonomi. Författarna påpekar också att en strategi får sitt värde genom att ha en tydlig plan för hur den ska implementeras, och att växtbiotekniken kan utgöra ett viktigt verktyg i förverkligandet av hållbarhetsstrategierna.

Artikel
Eriksson, D., Brinch-Pedersen, H. Chawade, A,. Holme, I.B., Hvoslef-Eide, T.A.K., Ritala, A., Teeri, T., & Thorstensen, T. 2017. Scandinavian perspectives on plant gene technology: applications, policies and progressPhysiologia Plantarum doi:10.1111/ppl.12661

Konkurrenseffekter från bioteknologi i växtförädling

Agrobioteknik är en relativt ung industri som idag domineras of multinationella storföretag. Regleringarna kring användandet av bioteknik för att utveckla genetiskt modifierade grödor har gjort det väldigt svårt för små och medelstora företag att konkurrera i denna industri på grund av höga regulatoriska kostnader. F

örsta delen av den här uppsatsen beskriver hur användandet av bioteknik för utveckling av GMO är reglerad i EU samt vilka kostnaderna för ett företag är av detta system. Den andra delen av uppsatsen beskriver hur bioteknik används i växtförädlingsprogram med potatisförädling som specifikt exempel. Fokus läggs vid att beskriva site-directed mutagenesis och TALEN tekniken.

Med hjälp av forskare från Projektet Mistra Biotech har en ny process för förädling av potatis genom användandet av site-directed mutagenesis utvärderats. Utvärderingen har fokuserat på de ekonomiska aspekterna av metoden utifrån ett cost/benefit-perspektiv. Resultaten visar att site-directed mutagenesis med hjälp av TALEN skulle kunna reducera tiden och kostnaden för förädling jämfört med konventionell förädling.

Genom att förkorta förädlingsprocessen kan nya sorters grödor utvecklas och kommersialiseras snabbare vilket ger högre inkomster för ett företag. Genom minskade utvecklingskostnader, en snabbare utvecklingsprocess och genom att undgå regleringar för GMO kan konkurrensfördelar erhållas. Detta skulle kunna göra att mindre företag kan ta sig in i och konkurera med de multinationella företagen i industrin. Det skulle också kunna innebära att företag som idag övergivit den Europeiska marknaden på grund av hårda regleringar på nytt intresserar sig för EU.

Magisteruppsats
Olsson, S. 2013. The competitive effects of adopting modern biotechnical methods in plant breeding programs. KTH

Uppfattningar om genteknik i den svenska livsmedelskedjan

Utifrån policydokument och intervjuer med representanter för fem organisationer inom livsmedelskedjan (produktion, bearbetning och detaljhandel) har Karin Edvardsson Björnberg och kollegor undersökt hur dessa aktörer uppfattar begreppet hållbarhet i lantbruket och användningen av bioteknik för att skapa mer hållbara produktionssystem.

Bioteknik kan påverka hållbarheten i lantbruket, beroende på vad man menar med hållbarhet. Enligt vissa forskare kan bioteknik, inklusive genmodifierade sorter, göra världens lantbruksproduktion mindre hållbar ur miljösynpunkt genom exempelvis spridning av gener eller invasiva växter. Den skulle också kunna leda till minskad social hållbarhet om lagstiftningen, som utvecklas parallellt med införandet av GM-sorter, hindrar socioekonomisk utveckling i vissa befolkningsgrupper. Men, bioteknik kan också bidra till att öka hållbarheten i våra produktionssystem inom lantbruket, till exempel genom förbättrat näringsupptag eller genom att minska det areal som behövs för lantbruket. Dessa är viktiga aspekter eftersom konkurrensen om naturresurser, inklusive mark, ökar på grund av befolkningstillväxt och klimatförändringar.

Förmodligen finns inget inneboende eller uppenbart ohållbart med bioteknik i sig. Som påpekas av några av intervjupersonerna kokar det ner till specifika tillämpningar och de miljömässiga, sociala och ekonomiska riskerna som dessa innebär. De vetenskapliga beläggen för att bioteknik faktiskt kan ge betydande miljöfördelar om den används klokt ökar.

Trots bristen på specifika riktlinjer utifrån konceptet hållbarhet inom jordbruket, särskilt i samband med användningen av bioteknik, har konceptet politisk relevans. Det gör det dock sårbart för "kapning" av aktörer som har intresse av att manipulera konceptet för att motsvara sina egna politiska dagordningar. Hur konceptet används och vilken hållbarhetsdiskurs som gäller vid en viss tidpunkt är till stor del ett resultat av en kamp mellan olika aktörer. De aktörer som är starka i debatten har också möjlighet att göra sin egen hållbarhetsdiskussion till den dominerande inom planering, beslutsfattande och den offentliga debatten.

Studien avslöjar de yttre aktörernas inflytande på policyprocessen och den resulterande utvecklingen av hållbarhetskonceptet. I Sverige säger den nuvarande dominerande diskursen att bioteknik inte ingår i hållbart jordbruk, åtminstone inte när det gäller livsmedel. Trots att en majoritet av de intervjuade organisationerna hävdar att de har en positiv inställning till ny teknik i allmänhet och erkänner att GM-grödor bör bedömas från fall till fall, avvisar de kategoriskt att ta in livsmedel som innehåller GM-ingredienser i sina sortiment. Således är bioteknikens roll för att skapa hållbara jordbruksproduktionssystem tvetydig. Resultaten indikerar att den nuvarande hållbarhetsdiskursen inom lantbruket till stor del har formats av konsumentattityder och påtryckningar från starka miljöorganisationer.

Känsligheten för anti-GM-kampanjer ökar generellt ju närmare man kommer detaljhandeln i livsmedelskedjan. Bland de organisationer som deltog i studien tycktes Lantbrukarnas riksförbund (LRF) vara den minst känsliga för anti-GM-kampanjer, och livsmedelsbutikerna mest känsliga. Detta kan bero på skillnader i organisationernas känslighet för förändringar i konsumenters beteende och val av livsmedel. Konsumenternas beteende kan förändras snabbt, ibland över natt, till följd av politiska kampanjer och medieexponering. Även om de påverkar alla aktörer i livsmedelskedjan, har konsumenternas beteende en mycket mer direkt inverkan på livsmedelshandeln än på en organisation som LRF.

Artikel
Edvardsson Björnberg, K., Marstorp, H., Jonas, E., & Tidåker, P. 2015. The role of biotechnology in sustainable agriculture: views and perceptions among key actors in the Swedish food supply chain. Sustainability 7(6): 7512-7529

Publicerad: 16 november 2018 - Sidansvarig: anna.lehrman@slu.se
Loading…