Kontaktinformation
Inger Hjalmarsson, genbankskurator
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
inger.hjalmarsson@slu.se, 040-41 55 74, 070-414 50 64
This page is not available in the requested language. Please click to close this dialogue box.
Denna sida finns inte på det önskade språket. Klicka för att stänga denna ruta.
This page is not available in the requested language. Please click to close this dialogue box.
Våra experter möter samhällets behov av aktuell kunskap om hållbar användning av ekosystemen med beslutsunderlag som belyser både användningen av naturresurser och miljökonsekvenserna av den. SLU är Sveriges största utförare av miljöövervakning. Vi möter de svenska miljömålen och de globala målen inom Agenda 2030 genom 12 miljöanalysprogram.
Fruktsorterna är en del av vårt kulturarv – ett kulturarv som är skörare än de föremål som människan själv tillverkat eftersom en fruktsort som dör ut aldrig kan återskapas (fritt efter pomolog Anton Nilsson, 1986).
Varje gång en äpplekärna gror kan man säga att en ny sort uppkommer. Kärnans unika genkombinationer uppstår då modersortens pistill befruktas av fadersortens pollen. När kärnan växer upp till ett träd så blir detta en helt ny individ.
Vid sällsynta tillfällen begåvas det nya trädet med egenskaper som gör det överlägset föräldrasorterna. Sådana träd har ofta tillvaratagits av pomologiskt intresserade personer, som sett till att de fått spridning och utvecklats till lokalsorter.
Lokalsorterna har spridits genom vegetativ förökning. Den vanligaste vegetativa förökningsmetoden för frukt är ympning. Vid ympningen flyttas den utvalda sortens knoppar till ett rotunderlag (grundstam) med vilket de växer samman.
Eftersom fruktsorterna förökas vegetativt, och inte genom kärnsådd, måste de odlas för att bevaras. De lokala klonarkiven, liksom Nationella genbanken i Alnarp, är således fruktträdgårdar där sorterna hålls vid liv genom odling.
Av Nationella genbankens mandatsortlistor för äpple, päron, plommon och körsbär framgår vilka fruktsorter som respektive klonarkiv har i uppdrag att bevara. En del av dessa, t ex äpplesorterna 'Sävstaholm' och 'Åkerö', är svenska klassiker som alltjämt saluförs över hela landet.
Om du har svårt att hitta en specifik mandatsort i handeln, så är du välkommen kontakta klonarkivet som bevarar sorten. Ofta kan klonarkivet hjälpa till, t ex genom att mot viss avgift förmedla ympris.
Önskar du beställa ympris är det viktigt att det göra det i god tid innan träden vinterbeskärs. Kontakta klonarkivet senast den 15 december året innan du önskar erhålla ympriset.
Av olika anledningar kan en sort som står med på mandatsortlistan saknas i det aktuella klonarkivet. Vid frågor som rör mandatsortsortimentet vänligen kontakta genbankskurator Inger Hjalmarsson (inger.hjalmarsson@slu.se; 040-41 55 74).
Mandatsortlista plommon och körsbär
Ofta får vi samtal till Nationella genbanken där personer berättar om sina favoritfruktträd. Det kan handla om ett älskat äppleträd i barndomens trädgård eller om ett kärt gammalt körsbärsträd i den egna villaträdgården. Frukterna från dessa träd anses underbara men saknar namn och när nu ett nytt träd av favoriten ska inhandlas, så vill man snabbt få den sortbestämd.
Men det är inte alltid nödvändigt att göra en sortbestämning. Försök i stället att skära ympris från ditt favoritträd och lämna det till plantskola för ympning. Då får du en exakt yngre kopia, oavsett om favoriten är en unik individ eller en vanlig namnkänd sort.
Även om man själv saknar anknytning till speciella träd kan man låta föröka upp sorter med lokal anknytning och på så vis föra hembygdens fruktodlingstradition vidare. Kanske finns i din närhet äldre vackra och friska träd med delikata frukter. Be då ägaren om lov att ta några ympkvistar. Trivs sorten i grannträdgården så trivs den säkert hos dig också.
För att en fruktsort ska leva vidare och inte dö ut fodras att varje generation lämnar sitt bidrag genom att odla sorten.
Nationella genbanken med de lokala klonarkiven bevarar en mångfald av fruktsorter, men glöm inte att även din odling är betydelsefull. Ju fler träd det finns av en viss fruktsort, desto större är chanserna att den fortlever.
Låt din familjs frukttradition gå arv till dina efterkommare. Chanserna att dina barnbarnsbarn ska få njuta samma sorter som dina far- och morföräldrar ökar om du har möjlighet bidra med din odlargärning. Vi är alla en länk i kedjan som för fruktsorterna vidare från generation till generation.
Inger Hjalmarsson, genbankskurator
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
inger.hjalmarsson@slu.se, 040-41 55 74, 070-414 50 64
Verksamhetsledare vid Nationella genbanken: Helena Persson, 0735-32 84 92
Genbankskurator för frukt och bär: Inger Hjalmarsson, 040-41 55 74
Genbankskurator för krukväxter, lökar och knölar: Karin Persson, 040-41 55 46
Genbankskurator för perenner: Linnea Oskarsson, 040-41 55 86
Trädgårdsmästare samt genbankskurator för fleråriga köksväxter: Erik De Vahl, 0724-54 98 79
Nationella genbanken, Box 57, 230 53 Alnarp
Pomonavägen 4, Alnarp
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. • Telefon: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen