Jordärtskocka

Många av våra äldre köksväxter infördes en gång till vårt land som medicinalväxter, så även jordärtskockan! Åtminstone om man får tro botanisten Johannes Franck som på 1600-talet beskrev den som en medicinalväxt som främjade bildandet av sädesvätska. 

I Nationella genbanken har vi flera vitskaliga jordärtskockor som främst skiljer sig åt gällande växthöjd, blomning och smak. Knölarna är morfologiskt svåra att skilja åt. När boken "Kulturarvsväxter för framtidens mångfald" gavs ut efterlystes tips om rödskaliga jordärtskockor som vi vet har odlats mycket i Sverige men inte dykt upp i inventeringarna. Under sommaren 2018 har två tips kommit in. De har ännu inte provodlats ordentligt men på de nyligen skördade knölarna går att skönja olika nyanser av rött/rosa och olika form. De rödskaliga verkar generellt mogna för skörd senare än de vitskaliga. Vi vill fortfarande gärna ha tips om rödskaliga jordärtskockor med känd odlingshistoria. 

Det finns ett antal sorter jordärtskocka som blommar och namnkunnigast av dem är troligen den dagsneutrala ’Bianka’ som fick stor spridning i Sverige. Den kom antagligen hit redan under efterkrigstiden och den ska ha uppstått som en mutation i Frankrike. Alla jordärtskockor som blommar är dock inte ’Bianka’. Vi vet att även andra blommande sorter provodlats historiskt med gott resultat i åtminstone Alnarp och Öjebyn. Kanske har de fått spridning, även om jordärtskockorna sällan sålts med sortnamn i handeln. Under varma, soliga somrar kan det hända att även vanliga, okända jordärtskockor hinner gå i blom och uppgifter om noterad blomning finns redan från 1600-talet. Mer om jordärtskockans spännande historia och de sorter som bevaras i genbanken finns att läsa i boken ”Kulturarvsväxter för framtidens mångfald”. 

Text: Erik de Vahl, november 2019