Om Kontaktpunkt slakt

Senast ändrad: 05 september 2024

EU förordning om djurskydd vid slakt och avlivning

Den 1 januari 2013 trädde EU:s nya förordning om djurskydd vid slakt och avlivning i kraft. I och med detta krävs att samtliga medlemsstater utser en så kallad ”kontaktpunkt” som ska fungera som ett oberoende vetenskapligt stöd, ett expertnätverk, kring frågor om djurskydd på slakterier och vid andra former av avlivning. Regeringen har beslutat att Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW)  vid SLU ska vara Sveriges kontaktpunkt i enlighet med artikel 20.2 i  Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av  djur vid tidpunkten för avlivning.

Av förordningen framgår att de företag som är involverade i slakt  eller avlivning av djur för produktion av kött eller päls ska följa ett  standardförfarande för att upprätthålla god djurvälfärd. De ska kunna  utvärdera effektiviteten vid olika bedövningsmetoder, bland annat genom  att kontrollera att bedövade djur inte återfår medvetandet innan  avblodning. Tillverkare av bedövningsutrustning ska bifoga instruktioner  om användning, skötsel och effektutvärdering. Vidare behöver alla  slakterier över en viss storlek utse en djurskyddsansvarig som har ett  övergripande ansvar för att djurskyddsbestämmelser följs samt att  relevanta åtgärder vidtas om så inte är fallet. Det införs även strikta  definitioner av godkända fixerings‐, bedövnings‐ och avlivningsmetoder.  Kommissionen ges befogenheter att anta gemensamma riktlinjer för  byggnation, utformning och utrustning av slakterier för att upprätthålla  en god djurvälfärd och säkerställa lika villkor för företagarna. Det  läggs också stor vikt på djurskydd vid besättningsavlivningar och  avlivningsmetoder som är oacceptabla ur djurvälfärdssynpunkt tillåts  inte, med undantag för exceptionella situationer då humant eller  veterinärt smittskydd hotas.

I och med att det är en förordning så gäller den direkt i alla  medlemsstater och i stort vid slakterier i andra länder som exporterar  kött till EU. Enskilda medlemsstater får behålla striktare regelverk på  området, vilket innebär att Sverige behåller det generella kravet på  bedövning före slakt, som gäller även vid religiös slakt.

Nationell kontaktpunkt för skydd av djur vid tidpunkten för avlivning

Vad är då SCAW:s uppgifter och åtaganden enligt förordningen, i egenskap av kontaktpunkt, på slakt- och avlivningsområdet?

SCAW ska fungera som ett oberoende vetenskapligt stöd, ett stöd som  riktas till behöriga myndigheter, näringen och organisationer.  Arbetsuppgifterna är tämligen tydligt beskrivna och handlar till exempel  om att genom sina experter ta fram, samt bistå, med vetenskaplig och  teknisk sakkunskap för godkännande av nya slakterier och vid nya  bedövningsmetoder. Kontaktpunkten ska även svara för att utbyte sker med  andra länders motsvarighet och med kommissionen beträffande teknisk som  vetenskaplig information och bästa praxis. Således ska SCAW vara  tillgänglig för näringen och myndigheter, som Jordbruksverket och  Livsmedelsverket, ta fram och tillhandahålla vetenskapliga resultat och  avge yttranden.

Livsmedelsverket är den myndighet i Sverige som godkänner nya  slakterier, vilket innebär att Livsmedelsverket kan vända sig till SCAW  för råd och vetenskapligt stöd i frågor som uppkommer. Detsamma gäller  vid utvecklande av nya bedövningsmetoder, om sådana blir aktuella.  Likaledes ska SCAW kunna ge vetenskapliga yttranden om de manualer som  slakterierna till exempel använder för underhåll av fixerings- och  bedövningsutrustning. Dessa bruksanvisningar ska tillhandahållas av  tillverkarna när ett slakteri eller motsvarande införskaffar ny  utrustning samt vara skrivna på ett språk som mottagaren förstår och  finnas tillgängliga över internet. Granskningen av dessa anvisningar ska  göras för att se till att de i praktiken överensstämmer med  lagstiftarens krav, som att bedövningsutrustning som används leder till  fullgod bedövning (figur 1). Kontaktpunkten förväntas också skriva  vetenskapliga yttranden om de vägledningar för god praxis som  slaktbranschen tar fram beträffande djurhantering, fixering, bedövning  och avblodning.

SCAW ska bistå och stötta kontrollmyndigheterna, det vill säga  länsstyrelserna och Livsmedelsverket i tillämpningen av förordningen,  vad avser inspektioner, revisioner och i hur man lägger upp  kontrollarbetet – utan att SCAW närvarar vid själva kontrollen, som är  en myndighetsuppgift. SCAW har för avsikt att anställa en expert för  dessa arbetsuppgifter.

Enligt förordningen ska slakteripersonal genomgå en utbildning i  varierande omfattning utifrån den uppgift de har och därefter erhålla  ett kompetensbevis. Jordbruksverket, den myndighet som ansvarar för hur  slutprovet ska se ut för kompetensbeviset, kan ge kontaktpunkten i  uppdrag att granska de organisationer som önskar tillhandahålla  utbildning och examinationstjänsten. Detta för att se om  organisationerna är lämpliga, har tillräcklig sakkompetens, ger  utbildningen på ett bra sätt och om de i övrigt står fria från  intressekonflikter.  

 

Läs SCAW:s rapport om Sveriges nationella kontaktpunkt enligt artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.