Rapporter

Senast ändrad: 26 april 2022
Highland cattle på bete. Foto.

Här samlar vi rapporter skrivna av medarbetare från SCAW. Här finns också rapporter som är framtagna på uppdrag av SCAW.

Sociala tjänstehundar - användning, lagstiftning och djurvälfärd i mötet mellan hund och människa (2021)

Medarbetare på SCAW har tillsammans med SLU Future on Health och Svenska Terapihundskolan skrivit en rapport om sociala tjänstehundar. Syftet med rapporten är att beskriva vad en social tjänstehund är, vilket arbete den utför, hur de personer den hjälper påverkas av insatsen, vilka behov hundarna har och hur deras hälsa och välfärd påverkas av arbetsinsatsen. 

Lidfors, L., Åsbjer, E., Lindsjö, J., Karlberg, S. 2021. Sociala tjänstehundar - användning, lagstiftning och djurvälfärd i mötet mellan hund och människa.

En analys av regleringen av djurskyddsområdet (2020)

Vad som anses vara en acceptabel djurhållning regleras i djurskyddslagstiftningen. I samhällsdebatten påstås allt oftare att djurens välfärd får stå tillbaka för produktionsintressen, men har dessa påståenden en saklig grund? 

Lundmark Hedman, F. 2020. En analys av regleringen av djurskyddsområdet från 1988 och fram till idag -Förändringar och konsekvenser för djurens välfärd.

Instagranimal (2019)

Djur används på många olika sätt inom turism – som nöje, transportmedel eller något att betrakta, avbilda, jaga, hjälpa eller umgås med. Djuren blir en del av en upplevelse, men hur ser vi på djuren och vilket ansvar har vi för dem när vi är en del av den djurbaserade turismen? Och hur upplever djuren sin situation? 

von Essen, E., Lindsjö, J., Fouache, A. 2019. INSTAGRANIMAL-Animal Welfare and Ethical Challenges of Animal-Based Tourism

Fiskvälfärd och hållbar matproduktion (2019)

Vattenbruk ses av många som en lösning på framtidens utmaningar inom matproduktionen. Men för ett hållbart vattenbruk krävs också nya regelverk som skyddar fiskars välfärd.

Gräns, A. 2019. FISKVÄLFÄRD och hållbar matproduktion.

Amsuggor i Sverige (2018)

Amsuggor kan användas som komplement till traditionell kullutjämning för att öka smågrisöverlevnaden. Smågrisar som inte får plats vid juvret flyttas då till en fostermamma, en så kallad amsugga, som precis vant av sina egna smågrisar (i en annan grisningsgrupp). En amsugga får därmed längre digivningsperiod jämfört med en normal sugga. Denna rapport beskriver vissa av de djurvälfärdsaspekter (för både suggorna och smågrisarna) som kan behöva tas i beaktande vid användande av amsuggor i svensk grisproduktion Även de ekonomiska konsekvenserna av användandet av amsuggor belyses.

Westin, R., Alvåsen, R. 2018. Amsuggor i Sverige

 

Slutrapport ENCAW II (2016)

Projektet European Network of Centres of excellence for Animal Welfare (ENCAW) initierades 2010 av Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW),  och kunde genomföras under 2011, 2012 och 2013 genom medel från regeringen via Jordbruksverket. Syftet var att i projektform testa en effektiv samordning av djurskyddsarbetet inom EU och för att förbereda sig för en utlysning från kommissionen om ett samordnat europeiskt djurvälfärdsnätverk. ENCAWs målsättning var att dels försöka testa hur ett europeiskt nätverk för djurskydd- och djurvälfärdsfrågor skulle kunna arbeta och dels för att verka för att Sverige skulle komma att spela en roll som koordinator i ett sådant nätverk.

Slutrapport ENCAW II, SLUID: SLU.scaw.2016.4.5-23

Samtliga bilagor till slutrapport ENCAW II. (Zip-fil)

Hållning av zebrafisk i försöksdjursanläggningar (2016)

Jordbruksverket omarbetade under 2016 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur, saknr L150. I samband med denna omarbetning tog Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW)  initiativet till granskning av det vetenskapliga underlaget för föreskrifterna rörande hållningen av zebrafisk. Utgångspunkten i denna rapport var att komma med förslag på ändring av föreskrifterna avseende hållning av zebrafisk utan negativa konsekvenser för djurens välfärd.

Axelsson, M., Winberg, S., Borg, B., Lendahl, M.A., Svensson, O., Spangenberg, E., Sjöquist, M. 2016. Hållning av zebrafisk i försöksdjursanläggningar. Hur påverkas djurvälfärden av vattenvolym och fiskdensitet?

Rovdjursangrepps påverkan på landsbygdsföretagens ekonomi (2015)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fick i uppdrag av Landsbygdsdepartementet att efter samråd med berörda myndigheter och organisationer kartlägga hur angrepp av stora rovdjur påverkar landsbygdsföretagens hela ekonomi. Utredningen skulle även inkludera indirekta kostnader, dvs. andra kostnader än de direkta kostnaderna för dödade och skadade djur. I denna rapport beräknade vi, med hjälp av en enkätstudie, indirekta kostnader för rovdjursangrepp och –närvaro.

Elofsson, K., Widman, M., Häggmark Svensson, T., Stéen, M. 2015.  Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi

Ekonomiska konsekvenser av krav på bete för mjölkkor (2015)

I denna rapport om ekonomiska konsekvenser av krav på bete för mjölkkor har ett antal vetenskapliga studier granskats och effekten av betesdrift diskuterats utifrån dess nyttor och kostnader både på företags- och samhällsnivå.

Alvåsen, K. 2015. Ekonomiska konsekvenser av krav på bete för mjölkkor

Alternativ till djurförsök (2012)

Regeringen uppdrog åt Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet (Nationellt centrum för djurvälfärd) och Vetenskapsrådet att utarbeta ett förslag till hur det framtida nationella arbetet inom området för alternativa metoder till djurförsök i enlighet med de 3 R:ns princip (Replace, Reduce, Refine) bör bedrivas. Uppdraget föranleddes av arbetet med att införliva Europeiska Unionens direktiv 2010/63 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål nationellt i Sverige.

Redovisning från Statens jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet – Nationellt centrum för djurvälfärd och Vetenskapsrådet. 2012. Uppdrag om alternativa  metoder till djurförsök.

Minskad stress vid djurtransporter (2012)

På uppdrag av regeringen gjorde SCAW och Jordbruksverket en genomgång av den vetenskapliga litteraturen om djurtransporter och stress för djurslagen häst, nöt, får, gris samt fjäderfä.

Redovisning av uppdrag om minskad stress för djur vid
djurtransporter; L 2011/2398

 

Kan fiskar känna smärta? (2011)

På uppdrag av Jordbruksverket skrev SCAW ett yttrande om fiskars förmåga att känns smärta eller annat lidande samt sammanställde det aktuella forskningsläget i frågan.

Jalmlöv, M., Stéen, M., Röcklinsberg. 2011. Kan fiskar känna smärta och/eller uppleva lidande?

Korthåriga hundar som vistas utomhus (2010)

SCAW skrev en rapport avseende Jordbruksverkets förfrågan om korthåriga hundar är lämpade att hållas utomhus dygnet runt och året om och hundars aktivitet/passivitet under dessa omständigheter.

Nationellt centrum för djurvälfärd. 2010. Rapport avseende Jordbruksverkets förfrågan om korthåriga hundar är lämpade att hållas utomhus dygnet runt och året om och hundars aktivitet/passivitet under dessa omständigheter.


Kontaktinformation