Om NILS

Senast ändrad: 16 oktober 2020
Al vid tjärn. Fotograf: Åsa Gallegos Torell

Bakgrund

NILS startades för att följa vardagslandskapet, och finansieras huvudsakligen, av Naturvårdsverket. NILS första inventeringsår, 2003, föregicks av ett utvecklingsarbete som påbörjades i slutet av 1990-talet och som bland annat innehöll en informationsanalys där ett stort antal forskare och myndigheter fick tillfälle att lämna förslag på innehåll och metoder. 

Behov av data för uppföljning av miljökvalitetsmålen har varit grundläggande i utformning och val metoder. Vidare ska data kunna utgöra underlag för rapportering i förhållande till hållbarhetsmålen och andra internationella konventioner. Mer generellt finns det ett påtagligt behov av nya och bättre data om tillstånd och förändringar i det svenska landskapet, samt av långa tidsserier av data som underlag för strategier och beslutsprocesser. Detta är inte minst viktigt i ett klimatförändringsperspektiv.

NILS har samlat in data från vardagslandskapet nationellt till och med sommaren 2018 och därefter fortsatt enbart i fjällen för att under sommaren 2020 testa en ny förbättrad design och samplingmetod nationellt i en lövskogs- och en gräsmarksinventering. Utveckling av fler nationella inventeringar pågår fortlöpande utifrån de behov som finns. I och med nyutvecklingen av inventeringar har ursprungliga NILS gått över till att vara ett samlingsnamn för flera olika nationella inventeringar och det ursprungliga NILS kallas därmed fortsättningsvis en inventering för att följa Vardagslandskapet och det nya NILS står för Nationella Inventeringar av Landskapet i Sverige och är ett samlingsnamn för flera inventeringar med delvis olika beställare/finansiärer.

Uppdraget att genomföra NILS är lagt till institutionen för skoglig resurshushållning, avdelningen för Landskapsanalys, SLU i Umeå, där den nära kopplingen till forskning och erfarenheter av verksamheten inom Riksskogstaxeringen tas tillvara i så stor utsträckning som möjligt. NILS är också en del av SLU:s verksamhetsområde miljöanalys och inventeringar inom NILS ingår där i program Jordbrukslandskap och Biologisk mångfald. Inom NILS arbetar vi brett, vilket innebär att kontaktytan är väl utbyggd och att många utvecklingsprojekt bedrivs i samarbete med olika miljöanalys-, forskningsmiljöer och myndigheter.

Mål

Vardagslandskapet 2003-2018

Ursprungliga NILS mål initialt var att övervaka biologisk mångfald i alla landmiljöer i Sverige, att följa förändringar i vardagslandskapet. En viktig del i programmet var att studera förändringar i landskapskomposition och landskapsstruktur som kan påverka den biologiska mångfalden. Mellan 2003-2018 samlade NILS in, analyserade och presenterade data om tillstånd och förändringar samt påverkan av markanvändning på biologisk mångfald och natur- och kulturlandskapsvärden. NILS övervakade var och i vilken omfattning vissa utvalda arter förekom, vilket kräver detaljerade undersökningar i fält, och dels övervaka storskaliga mönster i landskapet, vilket kräver andra metoder än fältinventering. Därför genomfördes datainsamlingen i NILS med en kombination av fältinventering och flygbildstolkning och dessa metoder utnyttjas för undersökningar på olika skalor.

Detta upplägg innebär att statistiskt säkra skattningar kan göras för landet som helhet eller på landsdelsnivå. För vissa vanligare variabler är det möjligt att göra godtagbara skattningar även för mindre geografiska områden, exempelvis större län eller grupper av län.

Fjällinventering 2003 och fortsatt

I fjällinventering har NILS fortsatt fältinventera från 2003 och fortsatt utifrån den ursprungliga designen. Test av ny design och sampling har genomförts i fjällen vilket lett fram till den nya designen och de nya nationella inventeringarna (se nedan).

Lövskogs- och gräsmarksinventeringen 2020 och fortsatt

Behovet av att stärka Artikel 17 rapporteringen och att NILS mer skulle komplettera andra inventeringar än att överlappa ledde fram till att en ny design togs fram. Med den nya designen som tillämpas i lövskogs- och gräsmarksinventeringen ändrades målet från att fånga och följa vardagslandskapet till att ge ett bättre underlag till Artikel 17 rapporteringen och de mer ovanliga naturtyper.

Design

NILS ursprungliga stickprov består av 639 rutor om 5x5 km vardera fördelade över alla landmiljöer, se NILS design

NILS i fjällen utgår från det ursprungliga stickprovet och designen men håller på att utvecklas mot det nya som även används i lövskogs- och gräsmarksinventeringen, se rapporten "Design med representativa urval i en hierarki som möjliggör förtätning" för mer information.


Kontaktinformation

Henrik Hedenås, Programchef NILS
Institutionen för skoglig resurshushållning/Avdelningen för landskapsanalys, SLU
henrik.hedenas@slu.se090-786 86 41

Sidansvarig: Pernilla.Christensen@slu.se