Lövskogar och gräsmarker

Senast ändrad: 20 oktober 2020

För både gräsmarker och lövskogar behöver artikel 17-rapporteringen stärkas. Samtidigt finns ett fortsatt intresse av att följa vardagslandskapet även när NILS basinventering avslutats och en uppmaning om att ta ett helhetsgrepp när det gäller miljöövervakningen, där nationell och regional miljöövervakning tillsammans ger ett mervärde. Tillsammans har det här resulterat i en ny stickprovsdesign, till stora delar ny fältmetodik och två nya inventeringar som startade fältsäsongen 2020.

Stickprovsdesign

Gräsmarks- och lövskogsinventeringarna har använt samma stickprovsdesign och för båda inventeringarna har den flexibla designen använts för att kunna inventera både ovanliga och vanliga fenomen.

För stickprovsdesignen användes en urvalsram som inkluderar hela Sverige. I denna första fas valdes stickprov av trakter  slumpmässigt ur urvalsramen, där varje trakt bestod av 196 provytor inom 1 km × 1 km. För att garantera att varje stickprov är representativt gjordes stickprovsurvalen med en metod för balanserad sampling (Grafström & Schelin 2014). Balanserad sampling använder hjälpinformation i form av variabler som beskriver aspekter av landskapet som är viktiga för var de fenomen som ska inventeras finns, eller inte finns, eller som kan påverka ett fenomens kvalitet. Algoritmen som används garanterar att stickprovens egenskaper kommer att efterlikna urvalsramens och hela Sveriges med avseende på de ingående hjälpvariablerna.

Grunden till att vi kan inventera både ovanliga och vanliga fenomen inom samma stickprovsdesign är att vi valt flera stickprov med olika täthet. Förenklat innebär designen att vanliga fenomen inventeras i glesare stickprov medan ovanliga fenomen inventeras i tätare stickprov. När det gäller gräsmarksinventeringen använder vi t.ex. ett glest stickprov för att inventera vanliga typer av gräsmarker i hela landet medan vi använder ett tätare stickprov för ovanligare gräsmarkstyper i södra Sverige och ett ännu tätare stickprov för ovanliga gräsmarkstyper i norra Sverige, eftersom de är än mer sällsynta där. De glesare stickproven ingår i de tätare så att trakterna i ett glest stickprov är en del av de trakter som ingår i ett tätare stickprov.

På samma sätt som det går att välja olika stickprovstäthet i olika delar av landet utifrån hur vanligt ett eftersökt fenomen är går det att göra andra typer av regionala förtätningar t.ex. för inventering inom ett län. Den regionala förtätningen innebär då att ett tätt stickprov väljs så att tillräckligt många trakter finns inom regionen för den aktuella inventeringen.

I ett andra steg av stickprovsdesignen genomförs en inventering med hjälp av fjärrdata, främst ortofoto, av alla provytor inom aktuella stickprov. Inventeringen med hjälp av fjärrdata görs för att identifiera provytor som helt säkert inte innehåller någon gräsmark eller lövskog, eftersom sådana provytor inte behöver inventeras i fält. Det gör att vi, särskilt för ovanliga fenomen, kan välja täta stickprov utan att fältkostnaderna blir särskilt höga – eftersom vi genom inventering i ortofoto vet vilka trakter vi inte behöver besöka i fält. Även de provytor som potentiellt innehåller gräsmark eller lövskog av intresse för inventeringarna ges en grov klass av gräsmark eller lövskog. Urvalet av provytor för fältinventering görs sedan baserat på klasserna från inventeringen i ortofoto. Principerna för den här stickprovsdesignen finns mer utförligt beskrivna i ”Ny design för riktade naturtypsinventeringar inom NILS och THUF” (Adler m.fl. 2020).

Fältmetodik 

Utifrån erfarenheter inom NILS tidigare basinventering, THUF och havsstrandinventeringen, samt förändrad efterfrågan på data så har vi utvecklat en till stora delar ny fältinventeringsmetodik (manual för inventeringen i fält). Vi har fokuserat på övergripande klassningar eftersom olika typer av klassificeringar av landskapet är vanligt både nationellt och internationellt och av vikt vid såväl redovisningar kopplade till miljömålen, som art- och habitatdirektivet och för jämförelser mellan länder. När det gäller klassningen av naturtyper med höga naturvärden (här: naturtyper som uppfyller kriterierna för annex 1) så ser den i stort likadan ut som den gjort på senare år inom THUF (Gardfjell och Hagner 2019). Det nya här är att vi för första gången registrerar variabler i fält som direkt kan bidra till bedömningar av naturtypernas status. Det är information som har efterfrågats och som vi samlar in för alla naturtyper, både med höga (annex 1) och låga naturvärden. Fördelarna blir att vi får data på t.ex. hur stora arealer som har höga (dvs. fyller annex 1-kriterierna) respektive låga naturvärden, samt att vi kan analysera vad det är som saknas för naturtyper med låga naturvärden. . Eftersom artdata är något som ofta efterfrågas och som krävs för goda bedömningar av status inom många naturtyper med höga naturvärden så har vi även utvecklat och utökat vår artinventering av kärlväxter jämfört med tidigare inventeringar. Samtidigt samlar vi in grundläggande data på buskar och träd inom provytan. För att effektivisera fältinventeringen har vi infört två typer av fältinventering: detaljinventering, som görs på den del av en provyta som innehåller en naturtyp av intresse för någon av inventeringarna och minimal inventering som görs för den del av en provyta som inte innehåller en naturtyp av intresse. Införandet av bl.a. diametermätning och stamräkning i alla typer av lövskogar innebär större möjligheter än tidigare till samskattningar av lövskogar med Riksskogstaxeringens data.

Preliminär redovisning av 2020-års inventeringar

Preliminära skattningar baserat på gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020 visar att vi för många naturtyper, både vanliga och ovanliga, kommer att kunna skatta naturtypernas arealer med en noggrannhet som understiger de stipulerade relativa medelfelen om 20 %, när vi väl har fullföljt en hel femårig inventeringsperiod. 

I rapporten "Preliminär redovisning över arbetet i 2020 års inventeringar av gräsmarker och lövskogar" inklusive Bilaga 5 av Ranlund, Å. m.fl. redovisas det preliminära utfallet från 2020-års inventeringar. 

 


Kontaktinformation

Henrik Hedenås, Programchef NILS
Institutionen för skoglig resurshushållning/Avdelningen för landskapsanalys, SLU
henrik.hedenas@slu.se090-786 86 41

Sidansvarig: pernilla.christensen@slu.se