Aktuella projekt

Sökande: Marie Olsson, Christer Sjöström

Partners: Svenska Aerogel AB, Äppelriket Österlen ek. för.

Sökande: Peter Witzgall, Paul Becher

Partners: Pheronet AB

Sökande: Faraz Muneer

Partners: Nelson Garden AB

Odlingpluggar används för att odla bland annat bladgrönsaker och blommor, både hos kommersiella och hobbyodlare. Idag används torvbaserade odlingspluggar, vilket inte anses vara hållbart i framtiden då det leder till utsläpp av kol från dränerade torvmarker som leder till klimatförändringar.

Det här projektet syftar till att utveckla hållbara odlingspluggar av olika blandningar av hampfiber, bladfibermassa och rötrestfiber. Dessa kan vara ett bra alternativ som ger växande frön och plantor tillräckligt med vatten, luft och kontinuerlig försörjning av näringsämnen för att förbättra tillväxt och etablering samtidigt som de blir mer hållbara genom minskad klimatpåverkan.

Läs mer om projektet

Medel från Wiklands fond

Sökande: Firuz Odilbekov

Partners: Äppelriket Österlen ek. för, Statens Jordbruksverk

Sökande: Beatrix Alsanius
Partners: Lantmännen SW Seed

Sökande: Teun Dekker

Partners: Nordic Sugar AB, Kiviks Musteri AB, Stiftelsen Lantbruksforskning

För att utveckla en hållbar produktion och ökad resiliens bör naturens egen biodiversitet gynnas och förstärkas som skydd mot skadeinsekter. Denna utmaning är som störst när anuella grödor odlas i rader och ekosystemen vänds upp och ner varje år. Detta projekt syftar till att vidareutveckla tidigare forskning kring hållbar kontroll av bladlus i äpple till att nu även omfatta produktion på åkermark med försök på sockerbetor.

I projektet kombineras metoder för kemisk ekologi, att selektivt attrahera naturliga fiender och avleda myror, med tekniker för diversifiering av ekologi, att skräddarsy perenna blommande åkerkanter.

Sökande: Lotta Nordmark

Partners: Kullabergs Vingård

Druvor för att producera vin är en ny gröda i det svenska landskapet. Svenska viner har blivit väl emottagna både nationellt och internationellt. Men vi behöver ytterligare kunskap för att odla olika sorters vindruvor i kallare klimat. Målet med projektet är att dokumentera tillväxt till skördemogen druvskörd och utveckling av utvalda vindruvor för odling i svalare och kallare klimat genom att dokumentera druvans odlingsvärde. Projektet ska också utvärdera druvans egenskaper. Med ökad kunskap om odlingsvärde och förädling av druvan till vin kommer svensk produktion bibehålla förutsättningarna för uthållig odling med flera olika druvsorter.

Sökande: Ramesh Vetukuri 

Partners: Potatisodlarna, Nelson Garden AB 

Växtsjukdomar orsakade av svamp- och oomycetepatogener (algsvampar) kan ha en förödande effekt på avkastning för tex potatis, tomat och jordgubbar.  Idag bekämpas dessa sjukdomar med intensiv besprutning som kostar mycket pengar och är miljöfarlig samtidigt som vissa patogener/sjukdomsframkallande ämnen blivit resistenta mot bekämpningen. Flera av dessa sjukdomsframkallande ämnena har visat sig producera små RNA-molekyler som antingen dämpar eller stänger av växtens immunsystem för att infektera växten.

Denna studie syftar till att producera denna typ av RNA-molekyler i laboratorium för att sedan bespruta potatis och jordgubbar och undersöka hur dessa ämnen påverkar växten under de första infektionsstadierna av potatisbladmögel och gråmögel, både i växthus och i fältförsök. Denna typ av sjukdomsbekämpning kallas även Spray Induced Gene Silencing (SIGS) och är miljövänlig och GMOfri.

Medel från Wiklands fond

Sökande: Lotta Fabricius Kristiansen 

Partners: Kiviks musteri AB, Fritidsodlingen Riksorganisation 

Äpple odlas idag i Sverige enligt principerna för integrerat växtskydd (IPM, Integrated Pest Management), med fokus på att förebygga skadegörarproblem genom att övervaka för att sätta in mer reaktiva åtgärder när det verkligen behövs. En vidareutveckling av IPM-principerna, speciellt för insektspollinerade grödor som äpple, är IPPM (Integrated Pest and Pollinator Management), där hänsyn tas till pollineringsbehov och pollinatörshälsa vid val av växtskyddstrategi och andra odlingsåtgärder. Inom både IPM och IPPM finns det ett stort behov av ekologisk kunskap för att veta vilka åtgärder som påverkar nyttodjur, som naturliga fiender till skadegörare och pollinatörer av grödor. För att omsätta sådan kunskap till tillämpbara åtgärder i kommersiell och fritidsodling behövs evidensbaserad rådgivning. Trädgårdsodling är ett område med relativt få rådgivare och liten forskning, vilket gör att evidensbasen är begränsad. I det här projektet anlägger vi nyttodjurparker vid fyra skånska äppelodlingar, för att motverka de utmaningar dagens odlingslandskap innebär för biologisk mångfald och för att skapa nyttor inom äppelodling. Nyttodjurparkerna utformas med potential att gynna nyttodjur inom äppelodling för ett ökat skördeutbyte, fungera som en fristad för biologisk mångfald i brukade landskap och vara en mötesplats för människor och biologisk mångfald. Vi utvärderar hur nyttodjurparkerna nyttjas och dessutom hur de påverkar intilliggande äppelodlingar, genom både beprövade (t ex fångstfällor för skadedjur och solitärbiholkar) och nya metoder (t ex bihälsokort och sandhögar för solitärbin). Erfarenheter vid anläggningen och utfallet av utvärderingarna används för att utveckla metoder för rådgivning genom nyttodjursparkens olika progressionsfaser. Projektet drar nytta av flera andra pågående projekt och kommer även synergistiskt att gynna delar av dessa projekt. 

Läs mer om projektet

Sökande: Beatrix Alsanius

Partners: Alnarp Food Tech Ekonomisk förening

Syftet med projektet är att undersöka förutsättningarna för ett kretsloppsbaserat gödselmedel och dess användning för hobbyodlare. Målet med projektet är att ta fram ett komplext flytande gödselmedel baserat på kretsloppsprodukter från RecoLab Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, NSVA, i Helsingborg. Utifrån en riskanalys, baserad på relevanta EU-direktiv, kommer förekomsten av humanpatogener, virus, tungmetaller, pesticider och näringsinnehåll analyseras. Resultatet är tänkt att ligga till grund för en kommersialisering av en flytande växtnäringsprodukt och när projektet är slut förväntas ett 100 % säkert, lokalproducerat och komplext flytande gödselmedel för hobbyodlare helt baserad på kretsloppsprodukter kunna produceras. Produkten kommer innebära en stor förbättring för trädgårdsbranschen, som ges möjligheten att erbjuda en helt ny typ av gödselprodukt som dessutom bidrar till att nå miljömål så som giftfri miljö, minskad övergödning och grundvatten av god kvalitet. Produkten tillverkas i Sverige vilket gynnar den lokala ekonomin, minskar transporter och ger möjligheter till fler arbetstillfällen.

Sökande: Lena Ekelund Axelsson
Partners: LRF Trädgård

(inkl medel ur Wiklands fond)

Kunskap och innovation lyfts fram som avgörande faktorer för att möta de utmaningar som jordbruks- och trädgårdsföretagare står inför. Många länder världen över arbetar därför för att utveckla och stärka sina ’kunskaps- och innovationssystem’ inom lantbruk och landsbygdsutveckling.

Det finns ett behov av att hitta sätt att engagera lantbrukare, forskare och andra aktörer i gemensamma kunskapsutvecklingsprocesser. Syftet med detta projekt är att testa och utvärdera arbetsmodeller inför start och genomförande av grupprocesser med företagare, forskare och andra aktörer, inom cirkulär bioekonomi i trädgårdsnäringen. Fallstudien utgörs av ett projekt vid LRF Trädgård, där kunskapsutveckling och innovation inom cirkulär bioekonomi ska bidra till ökad tillväxt och lönsamhet i trädgårdsnäringen. Projektet tar tillvara kunskap och resultat från tidigare projekt inom SLU Partnerskap Alnarp där kunskaps- och innovationssystemet inom trädgårdsnäringen studerades. Detta är en fortsättning på SLU Partnerskap Alnarp projekt 1342.

Sökande: Ramesh Vetukuri
Partners: Nelson Garden AB

Sökande: Håkan Asp 
Partners: Gasum AB, Stiftelsen Lantbruksforskning  

Sökande: Sammar Khalil 
Partners: Alnarp Food Tech Ekonomisk förening  

Sökande: Jonas Skytte af Sätra  
Partners: Äppelriket Österlen ek för

Fruktträdskräfta, som orsakas av svampen Neonectria ditissima, anses idag utgöra det främsta hotet mot kommersiell odling av dessertäpplen i Sverige. Sjukdomen angriper träd och kan spridas till frukten. Därigenom kan den orsaka förluster för odlare både i form av skördebortfall och i form av röta vid lagring. Dock saknas idag kunskap om hur stora förluster sjukdomen kan orsaka under lagring, samt om det finns någon skillnad mellan olika sorter. Målet med projektet är att fylla den kunskapsluckan, och göra det möjligt för odlare och odlingsorganisationer att bättre värdera kostnad/nyttan av olika odlingstekniska åtgärder för att kontrollera sjukdomen. Frukt samlas in från 10-15 odlingar och lagras. När frukten har nått rätt mognadsstadium för försäljning kommer mängden frukt som drabbats av lagringsröta att kvantifieras. Därefter kommer den frukt som drabbats av lagringsröta analyseras morfologiskt samt med mikroskop och molekylär teknik för att fastställa om rötan orsakats av N. ditissima. Totala lagringsförluster och lagringsförluster orsakade av N. ditissima kommer analyseras statistiskt baserat på information om äppelsort och andra odlingstekniska åtgärder.

Sökande: Larissa Gustavsson  
Partners: Äppelriket Österlen ek för, Kiviks musteri AB, Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) 

Sökande: Sven-Erik Svensson, Åsa Olsson
Partners: Nordic Sugar AB, The Absolut Company, Hushållningssällskapet Skåne

Sökande: Erland Liljeroth, Laura Grenville

Partners: Hushållningssällskapet Skåne

Sökande: Eva Johansson

Partners: Nelson Seed

Från Hemmesdyngefonden

Sökande: David Hansson

Partners: Statens Jordbruksverk, Hushållningssällskapet Skåne

Från Hemmesdyngefonden

Sökande: Helena Persson Hovmalm
Partners: Food Hills AB

Hållbarhet och hälsa är tydliga drivkrafter hos dagens konsumenter och det finns ett ökat intresse för en ny skördeprodukt av soja, gröna bönor utan balja, i Sverige. Gröna sojabönor är en gröda med hög proteinhalt som idag främst finns som fryst vara och importeras från Kina. Konsumenter köper gärna inhemskt producerade råvaror vilket talar för möjligheten att utveckla en svensk produktion av gröna sojabönor. Det finns dock kritiska moment vid etableringen, vilket projektet ska studera. Även analyser av sorter för att titta på optimal skördetidpunkt och kvalitet hos den skördade produkten ska genomföras.

Från Hemmesdyngesfonden

Sökande: Sven-Erik Svensson

Partners: Nordic sugar AB, The Absolute Company, Stiftelsen Lantbruksforskning, Hushållningssällskapet Skåne

Denna studie undersöker om eftersådda mellangrödor, efter skörd av stärkelsevete och som förfrukt till sockerbetor, kan leda till en hållbar intensifiering av sydsvenska odlingssystem där bland annat spannmål, raps och sockerbetor ingår. Målet är att undersöka hur 12 mellangrödor, i renbestånd respektive i blandningar, gödslade respektive ogödslade, som odlats på Kronoslätt under hösten 2019 påverkar;  nematodförekomsten, ogrässituationen, kvävedynamiken samt skördens storlek och kvaliteten på de sockerbetor som skördats på fältet under oktober 2020. Sockerskörden och sockerhalten beräknas öka när sockerbetor etableras efter en mellangröda, jämfört med när sockerbetor odlas utan mellangröda. Projektet är en fortsatt studie på ett tidigare SLUPartnerskap Alnarp-projekt under 2018 och 2019.

Medel från Hemmesdyngefonden

Sökande: Erland Liljeroth 

Partners: Lyckeby Starch AB 

Potatis har utmärkt näringsvärde och det är därför viktigt att behålla potatisodlingen i Sverige. Potatis odlas också för stärkelseproduktion och tekniska tillämpningar. Flera allvarliga växtsjukdomar hotar potatisodlingen. Förutom bladmögel, som fortfarande är det viktigaste växtskyddsproblemet som kräver omfattande bekämpning med fungicider ökar problemen med torrfläcksjuka (orsakas av A. solani), delvis för att A. solani har utvecklat resistens mot flera fungicider och delvis på grund av ett varmare och torrare klimat. Projektet är en del i ett större industridoktorandprojekt med Sveriges stärkelseproducenter. Fältförsök genomförs som del i projektet under 2021 och ska undersöka hur man kan optimera kemiska bekämpningsstrategier och hur sortresistens, optimerad gödsling, beslutsstödsystem samt växtstärkande och biologiska medel kan integreras i praktiska växtskyddsstrategier, speciellt mot torrfläcksjuka.

Sökande: Elaine Ceresino 

Partners: Lantmännen SW Seed 

Det vete som odlas i Sverige är till stor del höstvete som sås på hösten och skördas på sensommaren året efter. Dock har höstvete svagare gluten än vårvete och i industriell bakning behöver därför vårvete mixas med höstvetet för att tillräcklig glutenstyrka ska uppnås. I tidigare studier inom ramen för SLU Partnerskap Alnarp har ett stort vetematerial som innehåller kromosomer eller delar av kromosomer från andra besläktade grässorter studerats. Detta material har visat sig innehålla linjer med både högt proteininnehåll och hög glutenstyrka, egenskaper som påverkar bakningsegenskaperna i vete som skulle kunna överföras via förädling till svenska höstvetelinjer.

Denna studie ska utvärdera kvaliteten / egenskaperna hos de mest intressanta vetelinjerna genom mer sofistikerade bakningsanalyser, och utvärdering av proteinpolymerisation under degbearbetning. Lantmännen kommer att bidra med bakningsanalys, medan SLU i Alnarp kommer att fokusera på proteinpolymerisation vid blandning av deg.

Sökande: Laura Grenville-Briggs Didymus 

Partners: ScanBi Diagnostics AB 

Kakao (Theobroma cacao L.) är en av de största jordbruksvarorna i Västafrika som ger råvaror till choklad- och konfektyrindustrin i hela världen. Avkastningen idag är fortfarande mycket låg jämfört med potentialen av grödan. Detta beror delvis på otillräcklig tillgång till förädlat grundmaterial och delvis på begränsningar på grund av sjukdomar så som svartmögel, vilket får stora effekter för de fattiga länder där kakao produceras. Projektet ska undersöka växtmaterial i Sierra Leone för att hitta nya genetiska markörer för att bekämpa framförallt svartmögel i kakao och samtidigt bredda den genetiska basen för de sorter som används inom produktionen idag. Samtidigt ska projektet ge riktlinjer för bra jordbruk och förbättrad produktion av de idag odlade genotyperna av kakao och dess specifika egenskaper för att ge en ökad produktion i Sierra Leone. Metoden kan senare möjligen även användas till att utveckla resistens mot potatisbladmögel under svenska förhållanden.

Sökande: Mariette Andersson

Partners: Lyckeby Starch AB

Användningen av CRISPR-Cas9 som forsknings- och växtförädlingsmetod ökar lavinartat i världen. Med metoden kan man tillföra mutationer (förändringar) i förutbestämda punkter hos genomet, till skillnad från traditionell mutationsförädling där mutationer får en slumpmässig fördelning. Med denna, och ett antal andra förädlingsmetoder, gör man förändringarna i en cell, som sedan blir ursprunget för en ny planta. På SLU i Alnarp har forskare utvecklat CRISPR-Cas9 som ett verktyg för potatisforskning och förädling, där metoden numera används rutinmässigt och ett antal nya egenskaper i potatis är framtaget med denna teknik. 

Även om metoden är oerhört effektiv och precis, har den sina utmaningar. Skottbildning från växtceller innebär att en viss frekvens av linjer får en så kallad somaklonal variation, sidoeffekter utöver de önskade. Denna variation kan påverka olika karaktärer hos en planta, till exempel fenotyp och avkastning. Detta projekt vill använda plantor som har ursprung från en cell, i detta fall CRISPR-potatislinjer, som kommer odlas i fält och studeras för om och i så fall hur de skiljer sig från modersorter för att på så vis veta hur stor del av linjerna som varierar från den önskade egenskapen. Syftet är att se hur många nya kandidater växtförädlingsindustrin behöver för att introducera en ny sort. Kunskapen kommer bli viktig vid framtida försöksupplägg för såväl forskning som för sortframställning. 

Sökande: Åsa Lankinen

Partners: Lantmännen SW Seed

Vall- och grönfoderväxter odlas på 1,1 miljoner hektar åkermark, vilket gör dessa till Sveriges största gröda. En väl fungerande grovfoderproduktion i Sverige, med tillgång till lämpliga sorter för svenska förhållanden, påverkar svenska gårdars lönsamhet och möjlighet att producera protein från svenska åkrar. En viktig del av vallens proteinproduktion sker via kvävefixerande vallbaljväxter, där rödklöver är mest använd i Sverige.

Avkastningen i rödklöverfröodling varierar extremt mycket, vilket kan leda till allvarliga brister i tillgång på utsäde. Orsakerna varierar men de kan vara odlingstekniska, sortbundna eller andra, såsom brist på pollinatörstjänster då det skett en minskning av pollinerande insekter. Detta är en fortsättning på tidigare projekt från 2019.

Projektet fokuserar på pollinationstjänsternas betydelse för fröproduktionen hos sena rödklöversorter, där fröproduktionen är en särskilt stor utmaning. I projektet undersöks om och i vilken omfattning en hög abundans och diversitet av pollinatörer i kulturlandskapet ger ökade och stabila fröskördar av sen rödklöver.

Sökande: Lotta Nordmark

Partners: Arvalla AB

För att uppnå livsmedelsstrategins mål med att öka konkurrenskraft och lönsamhet i primärproduktionen behövs nya innovativa arbetsverktyg. Robotisering i produktionen leder till minskade arbetskostnader, energiförbrukning och maskinkostnader och öka kvaliteten på skördad produkt. Det tekniska kunnandet finns men digitalisering och robotisering bör bli tillgängligt för fler producenter och nyttjas till fler arbetsmoment i odlingssystemens maskinkedjor. En rad faktorer hämmar teknikspridningen och en av de viktigaste faktorer är pålitlig metodik som står bakom innovationen. Det finns idag projekt i Sverige där robotiserat ogräsreningssystem tas fram. De svenska systemen är unika då det ska klara av att rensa ogräs i rader mellan plantor med mycket små radavstånd. I detta projekt ska metodutveckling och datainsamling ske, och även kartläggning av befintliga robotiserade metoder för ogräsbekämpning för datainsamling till AI-styrda algoritmer. Dessutom ska en prototyp för individuell ogräsrensning av bladgrönsaker, sk. babyleaf utvecklas.

Sökande: Sven-Erik Svensson

Partners: The Absolut Company, Nordic Sugar AB

Under 2018 – 2020 har det inom ramen av SLU Partnerskap Alnarp genomförs tre projekt (1132, 1190 och 1284) med inriktning på sommarmellangrödor efter stärkelsevete och där mellangrödorna har utvärderats som förfrukt till sockerbetor, i en växtföljd med bland annat raps och spannmål, utöver sockerbetor. Syftet har varit att undersöka hur några nya mellangrödor kan påverka förekomsten av ogräs, markkolsuppbyggnad och betskörd. Detta projekt är en fortsättning på de tidigare och ska undersöka om eftersådda sommarmellangrödor, efter skörd av stärkelsevete och som förfrukt till sockerbetor, kan leda till en hållbar intensifiering av sydsvenska odlingssystem där bland annat spannmål, raps och sockerbetor ingår. Sju sommarmellangrödor, gödslade respektive ogödslade, och ett kontrolled utan mellangröda undersöks för att se hur de påverkar; ogrässituationen, nematodförekomsten, kolinlagringen, kvävedynamiken samt skörden och kvaliteten på de sockerbetor som odlas på försöksfältet under 2021.

Sökande: Åsa Lankinen
Partners: Lantmännen SW Seed, Södra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare

För att uppnå målet med Sveriges livsmedelsstrategi, att skapa tillväxt av bioråvaror på ett hållbart sätt, är det viktigt att trygga alla delar av livsmedelskedjan. Detta projekt inom SLU Partnerskap Alnarp är en komplettering till ett projekt inom ramen för SLU Grogrund och är ett samarbete mellan tre institutioner vid SLU (i Alnarp och Umeå), Lantmännen Lantbruk och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Det övergripande syftet med projektet är att bidra till att effektivisera växtförädlingen för avkastning av frö hos rödklöver, en viktig proteingröda i Sverige. En utmaning inom rödklöverfröodlingen är att avkastningen varierar extremt mycket. Hos rödklöver styrs fröavkastningen av många faktorer, bl. a. tillgång på pollinatörer, odlingstekniska faktorer och sortskillnader (tex ploidigrad). Projektets mål är att hitta stabila kopplingar mellan fröavkastning och genetiska markördata från hela genomet, dvs all genetisk information som finns hos rödklöver. Denna information planeras sedan att användas i framtida förädlingsprogram baserat på genomisk selektion, där urvalet i växtförädlingsprocessen baseras på ett stort antal markörer som man har funnit i hela genomet. Arbetet kommer att centreras runt att mäta växtegenskaper i fältförsök och växthusförsök samt genetika analyser. Projektet har planerade fältförsök på två platser under två år inom ramen för det ursprungliga projektet. Detta projekt inkluderar en tredje plats i fältförsöken, vilket är viktigt för att säkerställa kvaliteten på datainsamlingen.

Sökande: David Hansson 
Partners: Hushållningssällskapet Skåne, Statens Jordbruksverk   

Sökande: Fluturë Novakazi  
Partners: Lantmännen SW Seed 

Sökande: Lena Ekelund Axelsson

Partners: Sparbanken Skåne, LRF Trädgård och LRF Skåne

Hur ser kunskaps- och innovationssystemet för jordbruks- och trädgårdsnäringen ut idag? Hur påverkas det av ökande digitalisering och internationalisering? Vilka utvecklingsbehov finns? Det är frågor som ställs inom ett projekt för ökad tillväxt i jordbruks- och trädgårdsnäringen.

Projektet förväntas förbättra förutsättningarna för kunskapsflöde mellan företag och akademi och skapa rätt satsningar på tillämpad kunskap och innovation för nya, bättre produkter och produktionsprocesser som kan leva upp till - och helst överträffa - kunders och konsumenters förväntningar på svenska livsmedel.

Sökande: Carl-Otto Swartz, Sven-Erik Svensson

Partners: Hushållningssällskapet Skåne, projektet finansieras via Stiftelsen Lantbruksforskning

Medel från Wijklands fond

Sökande: Jan Larsson
Partners: Kullabergs vingård, Statens Jordbruksverk

I Sverige är vinodling relativt nytt men med en ökad kunskap om både produktion av råvaran och vintillverkning, vilket gjort att kvalitén på kort tid höjts. Samtidigt ökar intresset för vintillverkning i landet med fler och fler större producenter. Samtidigt finns det väldigt lite litteratur som beskriver de ekonomiska förutsättningarna för just vinproducenter i Sverige, som det finns inom andra produktionsgrenar inom lantbruk och trädgård. Vinproduktionen som ny produktionsinriktning ger lantbruks‐ och trädgårdsföretag ökad variation inom företaget och i odlingslandskapet, vilket också höjer den biologiska mångfalden. För att kunna öka motivationen och kunna ge intressenter som finns redan idag ekonomiska verktyg behövs en ekonomisk analys och kalkyler som visar på kostnader och intäkter. Syftet med detta projekt är att analysera intäkter och kostnader i vinframställning med speciellt fokus på investeringar både i vingården och vintillverkningen och bland producenter med olika storlekar ur ett svenska perspektiv. Detta ska även kunna besvara frågor kring när mekanisering är relevant och i vilken utsträckning.

Sökande: Per Hansson

Partners: Landshypotek Bank AB, Landshypotek ek för, Skånemejerier ek för samt LRF Skåne

Digitaliseringen pekas ut som en viktig faktor för ökad effektivitet och produktivitet i jordbruket. Trots att många tekniska lösningar finns på plats går utvecklingen långsamt. Ett problem som uppmärksammas är att det tar lång tid att implementera ny teknik och digitala lösningar i ledningssystem på företagsnivå. Syftet med detta projekt är att genom benchmarking av det finska kompetensnätverket AgriHubi, identifiera möjliga områden för samarbete, samt generera ytterligare forsknings- och utvecklingsprojekt inom området företagsledning, entreprenörskap och innovation riktat till de gröna näringarna. Målet är att därigenom att på ett strukturerat och långsiktigt sätt bidra till att stärka kunskapssystemet samt öka konkurrenskraft, lönsamhet och produktion inom lantbruket.

Sökande: Emma Holmström, Guilia Attochi

Partners: Skogsstyrelsen Region Syd

Sökande: Michelle Cleary, Mateuz Liziniewicz

Partners: Skogforsk 

Sökande: Urban Nilsson

Partners: Södra Skogsägarnas ek. för.

Projektet ska undersöka möjligheter att skapa en effektivare markberedning vid gran- och tallplanteringar i sydsvensk skog. Genom att plantera i grupper i stora inverser förväntas högre överlevnad och förbättrad tillväxt samtidigt som markpåverkan och kostnad blir mindre eller i nivå med traditionella markberedningsmetoder.

Försöken kommer att resultera i långsiktiga produktionsförsök för jämförelse av ren tallskog, ren granskog och blandskog mellan tall och gran.

Sökande: Michelle Cleary

Partners: Skogforsk

Sökande: Henrik Böhlenius

Partners: Persson f.N.B.AB, Södra skogsägarna ek. för.

Poppel och hybridasp är de trädslag som växer snabbast i svenskt klimat. Men åkermarken, där den växer bäst idag, är begränsad. Granåkrar är den skogsmark som liknar åkermarken med t.ex. hög bördighet.

Projektet ska studera förutsättningarna för, och förväntas ge rekommendationer och råd för, etablering av poppel på granåkrar med 2 m långa sticklingar.

Sökande: Matts Lindbladh

Partners: Skogforsk

Projektet är en kombination av två pågående externa projekt. En pilotstudie på Skogforsk som identifierar äldre hänsynsträd (levande träd som lämnas kvar som naturhänsyn vid slutavverkning) i unga planterade granbestånd med hjälp av skillnader i medelhöjd på pixelnivå inom bestånd. Och ett projekt via Södras stiftelse som upprättar en GIS-databas med bestånd i gallringsfas. Det aktuella projektet ska inventera granarna kring dessa hänsynsträd för att sedan använda beståndsdata till att bygga ut och validera Skogforsks modell. Modellen kan sen vara ett första steg i att identifiera hänsynsområden digitalt för att kunna användas som planeringsverktyg innan gallring.

Sökande: Urban Nilsson

Partners: Sveaskog

Sökande: Jonas Rönnberg

Partners: Interagro Skog AB

Rotröta orsakar stora ekonomiska förluster för svenskt skogsbruk varje år. Ett sätt att komma till rätta med och minska spridningen av rotröta orsakad av Heterobasidion är stubbehandling, men det är dyrt och måste utföras korrekt för att vara effektivt.

Kvaliteten av stubbehandling har ifrågasatts den senaste tiden. Med nya DNA/RNA-tekniker ska det här projektet undersöka kvaliteten eller med andra ord livskraften på behandlingsmedlet när det appliceras på stubbytan.

Sökande: Youssef Khaled
Partners: Södra Skogsägarna ek. för.

Rotröta orsakar stora ekonomiska förluster inom svenskt skogsbruk varje år. Stubbehandling kan användas för att minska spridningen av rotröta, men det är en dyr metod som måste utföras korrekt för att vara effektiv. För beslut om behandling eller slutavverkning krävs kunskap om sjukdomsnivån i ett bestånd. Genom användning av drönare med mulitspektrala sensorer, en kamera som delar upp ljuset i olika våglängder och skapar flera lager av bilder från samma träd, kan man få ett nytt och tidseffektivt sätt att uppskatta sjukdomsnivån.

Projektet syftar till att skapa en ny fjärranalyslösning, där infekterade och friska träd har kopplats till utseendet på bilderna från de olika våglängdsområdena för bedömning av rumsliga och kvalitativa aspekter av en störning på skogen, i detta fall Heterobasidion rotröta.

Sökande: Henrik Böhlenius 
Partners: Skogforsk, Södra Skogsägarna ek för, Persson f:N B AB 

Trycket på skogsråvara kommer att öka generellt och i synnerhet för lövträd för användningsområden inom textilier eller biodrivmedel. Poppel är ett av de trädslagen som har snabbast tillväxt i svenskt klimat. Den senaste forskningen har också visat att förädlad björk kan ha en mycket hög produktionsförmåga. Vi har dock begränsad kunskap om hur olika markförhållanden påverkar produktions möjligheterna för poppel och förädlad björk.

Syftet med projektet är att etablera långsiktiga produktionsytor för poppel och björk i Götaland i befintliga planteringar. Resultat från projektet kommer att ingå i ett av Energimyndigheten finansierat större projekt som skall beskriva poppels möjlighet att fungera som råvara till biodrivmedel. Resultaten kommer bland annat att utmynna i praktiska rekommendationer och råd till skogsägare som vill etablera poppel eller björk på tidigare brukade marker.

Sökande: Urban Nilsson 
Partners: Skogsstyrelsen Region Syd 

Trakthyggesbruket, dvs att man etablerar en ny generation träd samtidigt i beståndet, medför en ökad risk för vindfällning vid hyggesupptagning genom att skog i kanter mot angränsande bestånd exponeras för hårda vindar. Hyggesupptagningen ger ökad vindhastighet över den kala ytan vilket ökar belastningen på träd i kanter till omgivande skog. Större hyggen innebär ökad vindhastighet och därmed större risk för vindfällning. I detta projekt skall vi undersöka effekten av att skapa stormfasta hyggeskanter på framtida bestånd som angränsar till hyggen i vindriktningen. Projektet delas upp i fyra delprojekt som börjar med en litteraturstudie för att samla forskning och praktisk erfarenhet från Europa och övriga världen. Data från riksskogstaxeringen ska användas för att skapa två modeller för att kvantifiera risken för stormfällning. Modellerna ska sedan användas för att mäta effekt och kostnad för att anpassa hyggeskanter för minskad stormfällningsrisk. Slutligen ska demonstrationsytor med stormfasta beståndskanter läggas upp på SLU:s försöksparker i södra Sverige.

Sökande: Emma Holmström
Partners:Sveaskog

Dagens skogsbruk med stora avverkningar, har en stor inverkan på många ekosystem och de tjänster de tillhandahåller. Några av barrträdets minsta invånare är skogsmyror. De anses ge ett värdefullt skydd mot flera skadeinsekter i skogen och de fungerar också som en viktig näringskälla för t.ex. hackspettar och är viktiga utsädespridare för många skogsväxter. Slutavverkningar har visat sig ha stor inverkan på bestånden av skogsmyrorna. Bestånden minskar, bon överges, individer visar tecken på stress och lägre hälsa, och reproduktionen störs. I slutändan riskerar myrorna att dö ut i ett område och omkolonisering är långsam.

Projektet syftar till att öka kvaliteten på den generella hänsyn som görs vid slutavverkningar samt öka kunskapen om de effekter som kvarlämnade evighetsträd har på framtida beståndets biologiska mångfald. Detta kommer att göras genom en fältstudie där träd sparas kring myrstackar som sedan jämförs med kontrollytor där träden runt stacken avverkas som vanligt. Studien vill undersöka om sparade träd bidrar till att stacken överlever slutavverkning, dvs om det är bra att välja träd runt myrstackar som hänsynsträd i ett bestånd så att det befintliga ekosystem kan överleva en hygges- och ungskogsfas och därmed behålla kontinuitet av det tidigare beståndets artsammansättning.

Sökande: Jörg Brunet
Partners: Skogforsk, Skogsstyrelsen region syd

Utvärdering av ek i etableringsfas
Kunskapen om olika ädellövsmaterials genetiska egenskaper såsom vitalitet, härdighet, produktion och stamkvalitet är idag mycket bristfällig i Sverige. Vid skogsodling av ek har hittills intresset koncentrerats till vanlig ek (Quercus robur). Men det finns även två andra intressanta ekarter, nämligen bergek (Q. petraea) och amerikansk rödek (Q. rubra). Skogforsk har därför under två år påbörjat ett projekt att avkommepröva både skogsek, bergek och rödek i genetiska fältförsök. Detta projekt syftar till att utvärdera skogsek och bergek i två nyanlagda försök med ingående fokus på skador. En skadeinventering kommer att utföras under etableringsfasen med speciellt fokus på mjöldagg och insektsangrepp (framförallt snytbagge). Även en genetisk utvärdering görs med avseende på tillväxt, skadebild och klimatanpassning. Rödek finns med som ett referensträdslag och kommer att kunna bidra med viktig information till skillnader i ekologi och skadeangrepp mellan ekarter. Fältförsöken är de enda i Sverige för systematisk utvärdering av dessa tre ekarter. Projektet kommer att ge värdefull kunskap om val av skogsodlingsmaterial av ek.

Sökande: Jonas Rönnberg
Partners: Interagro Skog AB

Ökad effektivitet vid stubbehandling
Rotröta orsakar årligen miljardförluster för skogsbruket i Sverige. Rotticka är den svamp som är allvarligast. Den sprider sig med sporer under den varma tiden av året och etablerar sig i färska stubbar från gallring och slutavverkning. Stubbehandling är det mest lönsamma alternativet för att minska spridningen av rottickan. Många entreprenörer har dock ifrågasatt stubbehandlingens effektivitet i praktiken. I en nyligen utförd studie med stöd från Skogssällskapets forskningsstiftelse, där stubbehandlingen i praktiken följdes upp visade det sig att den inte alltid utförs rätt och därför inte heller alltid har förväntad effekt på rottickans etablering i stubbarna. I samband med att resultatet från den tidigare studien presenterades uppstod tanken att stubbehandlingen med rätt coachning av maskinlagen och ledningen skulle kunna uppnå ett mycket bättre resultat än vad som var fallet i den tidigare studien. Syftet med detta projekt är att analysera effekten av intensiv träning av maskinlagen på deras resultat efter stubbehandling i jämförelse med hur maskinlag med normalt stöd presterar.
 

Sökande: Emma Holmström
Partners: Skogsstyrelsen Region Syd

Brandbekämpning i svensk skog har varit en prioriterad samhällssatsning under lång tid och mängden bränder i svensk skogsmark har därmed varit reglerad över hela landet och i alla skogstyper. Detta projekt ska utvärdera hur lövträden i skogslandskapet påverkar brandförloppen i spontana bränder. Det kan vi idag göra genom att använda digitala kartor, baserade på fjärranalys och riksskogstaxeringens provytor. Under senaste decenniets utveckling har vi blivit än bättre på att göra noggranna skattningar av skogens struktur och komposition, dvs. stående volym och trädslag. Vi kan därmed göra modeller över brandförlopp och se om lövinslag i skogen ger förväntad förändring av brandförloppet tillsammans med bland annat topografi och markfuktighetskartor.

Sökande: Karin Hjelm
Partners: Södra Skogsägarnas ek för.

Ett viktigt steg i skogsbruket är föryngringsfasen. För att bibehålla ett hållbart brukande, öka kolinbindningen och bidra till ökad skogstillväxt är snabb plantetablering med hög överlevnad och tillväxt av stor vikt. Men, risken för skador på de nyplanterade plantorna är stor och snytbaggen är den sammantaget största skadegöraren. Tills nyligen har insekticider varit den vanligaste skyddsmetoden, men dessa ersätts nu alltmer med beläggningsskydd. Resultat tyder på att de mest effektiva skydden har liknande effekt som insekticider.

Det finns en tendens till att snytbaggarna gnager ovanför de mekaniska skydden, vilket kan påverka fortsatt tillväxt och kanske även överlevnad. I detta projekt följs plantorna på individnivå, vilket ger ett unikt tillfälle att få en bild över olika skador såsom av snytbaggar, ögonvivel och svart bastborre, men även betesskador, och deras betydelse för plantornas överlevnad och tillväxt de första åren efter plantering. Resultaten kommer att visa hur olika skydd och skadegörare påverkar plantornas utveckling de fyra första åren efter etablering. Den kunskap som genereras i projektet kommer att vara mycket viktigt för att ta fram åtgärder för att öka kvaliteten i framtida föryngringar.

Sökande: Henrik Böhlenius
Partners: Skogforsk

Sökande: Martin Goude  
Partners: Sveaskog 

Sökande: Therese Strömvall Nyberg 
Partners: Södra Skogsägarna ek för 

Sökande: Iva Franic  
Partners: Sveaskog 

Tidigare studier har visat att importerade trädfrön kan ha patogena svampar i sig från början vilket kan få stora konsekvenser för svensk skog. Dessa används sedan för förökning på plantskolor innan utplantering i skog. För att vi ska få friska växter för framtida skogar finns det ett behov av att bättre kontrollera angreppsnivåer i de fröpartier som samlas in och lagras.

Behandlingar som värme eller UV-C-ljus är alternativ som kan appliceras på frö för att minska att svampen införs i frön. Dessa metoder har inte testats i stor omfattning på skogsträdfrö och effekterna av sådana behandlingar på trädfrösvampar är alltså okänd. I projektet kommer forskarna att bedöma svampar gällande tall- och granfrön (Pinus sylvestris, Picea abies, Pinus contorta) före och efter UV-C ljus- och värmebehandlingen. RNA-baserad sekvensering med hög genomströmning kommer att användas för att identifiera och kvantifiera livskraftiga svampar i frön. Inriktningen på endast livskraftiga svampar är viktigt för att noggrant kunna bedöma effektiviteten av behandlingarna. Projektet syftar till minska risken för att introducera och sprida svamppatogener med frön som används i plantskolor för återplantering av skog.

Sökande: Michelle Cleary  
Partners: Skogforsk