Aktuella projekt

Senast ändrad: 09 juli 2021

Aktuella projekt som beviljats medel från SLU Partnerskap Alnarp. 

Ämnesgrupp Trädgård

Konkurrera med kvalitet 2: nya äppelsorter för dessert, must och cider (1087)

Sökande: Kimmo Rumpunen

Partners: Äppelriket Österlen, Kiviks musteri, Apolinaire

Projektet ’Konkurrera med kvalitet’ syftar till att utvärdera nya sorter av dessert-, must- och cideräpplen, och startade 2014.

Ett urval av de bästa sorterna kommer under 2020 att särskilt utvärderas avseende lagringsduglighet och kvalitet vid juice och cidertillverkning. Målet är att därefter kunna välja ut några bra sorter som kan rekommenderas antingen för IP-odling (integrerad produktion) eller ekologisk odling.

Läs rapporten här >>

 

Bättre hållbarhet hos frukt genom effektivare etenabsortion (1187)

Sökande: Marie Olsson, Christer Sjöström

Partners: Svenska Aerogel AB, Äppelriket Österlen ek. för.

Jäst – baserat lockbete för prognos och bekämpning av Drosophila susukii (1202)

Sökande: Peter Witzgall, Paul Becher

Partners: Pheronet AB

Smakjakten. Vägen till smakrikare svenska grönsaker (1233)

Sökande: Lars Mogren

Partners: Daniel Berlin i Skåne Tranås AB

Smak har under lång tid varit en nedprioriterad kvalitetsfaktor, men skulle kunna bli ett av de viktigaste konkurrensmedlen på grönsaksmarknaden. Om det går att producera grönsaker som vid jämförelse är oomtvistat smakrikare skulle det få stor betydelse, inte minst för smakfokuserade restauranger som är beroende av exceptionella råvaror.

Projektet avgränsas till att omfatta tre betydelsefulla typer av grönsaker i det svenska köket- kål, lök och morot. Ambitionen är att utforska smakintensifiering och smakupplevelse på ett vetenskapligt sätt.

Läs mer om projektet >>

Utveckling av ett SLU kompetenscentrum för livsmedelsproduktion i cirkulär ekonomi (1240)

Sökande: Sammar Khalil

Partners: SSEC

Utveckling av hållbara odlingspluggar för den hortikulturella näringen (1266)

Sökande: Faraz Muneer

Partners: Nelson Garden AB

Odlingpluggar används för att odla bland annat bladgrönsaker och blommor, både hos kommersiella och hobbyodlare. Idag används torvbaserade odlingspluggar, vilket inte anses vara hållbart i framtiden då det leder till utsläpp av kol från dränerade torvmarker som leder till klimatförändringar.

Det här projektet syftar till att utveckla hållbara odlingspluggar av olika blandningar av hampfiber, bladfibermassa och rötrestfiber. Dessa kan vara ett bra alternativ som ger växande frön och plantor tillräckligt med vatten, luft och kontinuerlig försörjning av näringsämnen för att förbättra tillväxt och etablering samtidigt som de blir mer hållbara genom minskad klimatpåverkan.

Läs mer om projektet

Karaktärisering av svamppopulationer utanpå äppelfrukter från ekologiska och konventionella svenska odlingar, före och efter lagring. (1268)

Medel från Wiklands fond

Sökande: Firuz Odilbekov

Partners: Äppelriket Österlen ek. för, Statens Jordbruksverk

Molekylära tester av utsädets skjutkraft (1279)

Sökande: Beatrix Alsanius
Partners: Lantmännen SW Seed

Innovation för hållbar bladluskontroll i en tid utan neonikotinoider: från fruktträd till åkermark (1285)

Sökande: Teun Dekker

Partners: Nordic Sugar AB, Kiviks Musteri AB, Stiftelsen Lantbruksforskning

För att utveckla en hållbar produktion och ökad resiliens bör naturens egen biodiversitet gynnas och förstärkas som skydd mot skadeinsekter. Denna utmaning är som störst när anuella grödor odlas i rader och ekosystemen vänds upp och ner varje år. Detta projekt syftar till att vidareutveckla tidigare forskning kring hållbar kontroll av bladlus i äpple till att nu även omfatta produktion på åkermark med försök på sockerbetor.

I projektet kombineras metoder för kemisk ekologi, att selektivt attrahera naturliga fiender och avleda myror, med tekniker för diversifiering av ekologi, att skräddarsy perenna blommande åkerkanter.

 

Sortprovning på vinsorters anpassning till kallare klimat (1286)

Sökande: Lotta Nordmark

Partners: Kullabergs Vingård

Druvor för att producera vin är en ny gröda i det svenska landskapet. Svenska viner har blivit väl emottagna både nationellt och internationellt. Men vi behöver ytterligare kunskap för att odla olika sorters vindruvor i kallare klimat. Målet med projektet är att dokumentera tillväxt till skördemogen druvskörd och utveckling av utvalda vindruvor för odling i svalare och kallare klimat genom att dokumentera druvans odlingsvärde. Projektet ska också utvärdera druvans egenskaper. Med ökad kunskap om odlingsvärde och förädling av druvan till vin kommer svensk produktion bibehålla förutsättningarna för uthållig odling med flera olika druvsorter.

Innovationer inom växtskydd: Sprayinducerad genkontrollteknik för hållbar kontroll av potatisbladmögel och gråmögel på jordgubbar (1317)

Sökande: Ramesh Vetukuri 

Partners: Potatisodlarna, Nelson Garden AB 

Växtsjukdomar orsakade av svamp- och oomycetepatogener (algsvampar) kan ha en förödande effekt på avkastning för tex potatis, tomat och jordgubbar.  Idag bekämpas dessa sjukdomar med intensiv besprutning som kostar mycket pengar och är miljöfarlig samtidigt som vissa patogener/sjukdomsframkallande ämnen blivit resistenta mot bekämpningen. Flera av dessa sjukdomsframkallande ämnena har visat sig producera små RNA-molekyler som antingen dämpar eller stänger av växtens immunsystem för att infektera växten.

Denna studie syftar till att producera denna typ av RNA-molekyler i laboratorium för att sedan bespruta potatis och jordgubbar och undersöka hur dessa ämnen påverkar växten under de första infektionsstadierna av potatisbladmögel och gråmögel, både i växthus och i fältförsök. Denna typ av sjukdomsbekämpning kallas även Spray Induced Gene Silencing (SIGS) och är miljövänlig och GMOfri.

 

Nyttodjurparker för multipla ekosystemtjänster vid äppelodlingar (1335)

Medel från Wiklands fond

Sökande: Lotta Fabricius Kristiansen 

Partners: Kiviks musteri AB, Fritidsodlingen Riksorganisation 


Äpple odlas idag i Sverige enligt principerna för integrerat växtskydd (IPM, Integrated Pest Management), med fokus på att förebygga skadegörarproblem genom att övervaka för att sätta in mer reaktiva åtgärder när det verkligen behövs. En vidareutveckling av IPM-principerna, speciellt för insektspollinerade grödor som äpple, är IPPM (Integrated Pest and Pollinator Management), där hänsyn tas till pollineringsbehov och pollinatörshälsa vid val av växtskyddstrategi och andra odlingsåtgärder. Inom både IPM och IPPM finns det ett stort behov av ekologisk kunskap för att veta vilka åtgärder som påverkar nyttodjur, som naturliga fiender till skadegörare och pollinatörer av grödor. För att omsätta sådan kunskap till tillämpbara åtgärder i kommersiell och fritidsodling behövs evidensbaserad rådgivning. Trädgårdsodling är ett område med relativt få rådgivare och liten forskning, vilket gör att evidensbasen är begränsad. I det här projektet anlägger vi nyttodjurparker vid fyra skånska äppelodlingar, för att motverka de utmaningar dagens odlingslandskap innebär för biologisk mångfald och för att skapa nyttor inom äppelodling. Nyttodjurparkerna utformas med potential att gynna nyttodjur inom äppelodling för ett ökat skördeutbyte, fungera som en fristad för biologisk mångfald i brukade landskap och vara en mötesplats för människor och biologisk mångfald. Vi utvärderar hur nyttodjurparkerna nyttjas och dessutom hur de påverkar intilliggande äppelodlingar, genom både beprövade (t ex fångstfällor för skadedjur och solitärbiholkar) och nya metoder (t ex bihälsokort och sandhögar för solitärbin). Erfarenheter vid anläggningen och utfallet av utvärderingarna används för att utveckla metoder för rådgivning genom nyttodjursparkens olika progressionsfaser. Projektet drar nytta av flera andra pågående projekt och kommer även synergistiskt att gynna delar av dessa projekt. 


Läs mer om projektet

Samarbetsmodell för innovation i grupprocess med företagare, forskare och andra aktörer - fallstudie cirkulär bioekonomi i trädgårdsnäringen, del 1. (1342)

Sökande: Lena Ekelund Axelson

Partners: LRF Trädgård

Framtagning av lokalproducerad kretsloppsnäring (1346)

Sökande: Lena Ekelund Axelson

Partners: LRF Trädgård

 

Ämnesgrupp Växtodling

Hur påverkas sockerbetor av eftersådda sommarmellangrödor som etablerats efter stärkelsevete (1090)

Sökande: Sven-Erik Svensson, Åsa Olsson
Partners: Nordic Sugar AB, The Absolut Company, Hushållningssällskapet Skåne

Optimering av bladmögelbehandlingar i matpotatissorter med medelgod resistens (1193)

Sökande: Erland Liljeroth, Laura Grenville

Partners: Hushållningssällskapet Skåne

Kan högre humlediversitet i landskapet öka fröskörden hos rödklöver (1199)

Sökande: Åsa Lankinen, Mattias Larsson
Partners: Lantmännen SW Seed

Förbättringstekniker som kan kopplas till förbättrad fysiologisk utveckling hos växter. Inverkan av chitosan och Växtproteinblandningar (1231)

Sökande: Eva Johansson

Partners: Nelson Seed

Ogräskonkurrerande egenskaper hos vårspannmål (1273)

Från Hemmesdyngefonden

Sökande: David Hansson

Partners: Statens Jordbruksverk, Hushållningssällskapet Skåne

Svensk odling av sojabönor för grönskörd (1274)

Från Hemmesdyngefonden

Sökande: Helena Persson Hovmalm
Partners: Food Hills AB

Hållbarhet och hälsa är tydliga drivkrafter hos dagens konsumenter och det finns ett ökat intresse för en ny skördeprodukt av soja, gröna bönor utan balja, i Sverige. Gröna sojabönor är en gröda med hög proteinhalt som idag främst finns som fryst vara och importeras från Kina. Konsumenter köper gärna inhemskt producerade råvaror vilket talar för möjligheten att utveckla en svensk produktion av gröna sojabönor. Det finns dock kritiska moment vid etableringen, vilket projektet ska studera. Även analyser av sorter för att titta på optimal skördetidpunkt och kvalitet hos den skördade produkten ska genomföras.

Fältstudie för att testa effektiviteten hos bakteriella biokontrollmedel vid kontroll av sjukdom på senblight på potatis (1282)

Sökande: Ramesh Vetukuri

Partners: Potatisodlarna

Phytophthora infestans, en algsvamp, orsakar bladmögel på potatis. Denna svampsjukdom kan snabbt infektera hela fält och därför används fungicid besprutning för att kontrollera sjukdomen, vilket har en stor miljöpåverkan. Det finns ett stort behov av att utveckla alternativa medel för kontroll av sent uppkommen bladmögel. Vi har visat att tillväxtfrämjande rhizobakterier (PGPR),Serratia, kan fungera som biokontrollmedel och är effektiva för att kontrollera bladmögel i laboratorium och i små fält utomhus. Småskaliga fältförsök visade också att Serratia-arter kan ge skydd mot tidig sjukdom. Projektet går ut på att testa effektiviteten hos Serratia- och Bacillus-arter för att skydda potatis mot bladmögel under verkliga förhållanden i fältförsök.

 

Skördeeffekter i sockerbetor 2020 efter mellangrödor som etablerats efter stärkelsevete (1284)

Från Hemmesdyngesfonden


Sökande: Sven-Erik Svensson

Partners: Nordic sugar AB, The Absolute Company, Stiftelsen Lantbruksforskning, Hushållningssällskapet Skåne

Denna studie undersöker om eftersådda mellangrödor, efter skörd av stärkelsevete och som förfrukt till sockerbetor, kan leda till en hållbar intensifiering av sydsvenska odlingssystem där bland annat spannmål, raps och sockerbetor ingår. Målet är att undersöka hur 12 mellangrödor, i renbestånd respektive i blandningar, gödslade respektive ogödslade, som odlats på Kronoslätt under hösten 2019 påverkar;  nematodförekomsten, ogrässituationen, kvävedynamiken samt skördens storlek och kvaliteten på de sockerbetor som skördats på fältet under oktober 2020. Sockerskörden och sockerhalten beräknas öka när sockerbetor etableras efter en mellangröda, jämfört med när sockerbetor odlas utan mellangröda. Projektet är en fortsatt studie på ett tidigare SLUPartnerskap Alnarp-projekt under 2018 och 2019.

 

IPM för hållbara strategier för bekämpning av torrfläcksjuka i potatis (1309)

Medel från Hemmesdyngefonden


Sökande: Erland Liljeroth 

Partners: Lyckeby Starch AB 

Potatis har utmärkt näringsvärde och det är därför viktigt att behålla potatisodlingen i Sverige. Potatis odlas också för stärkelseproduktion och tekniska tillämpningar. Flera allvarliga växtsjukdomar hotar potatisodlingen. Förutom bladmögel, som fortfarande är det viktigaste växtskyddsproblemet som kräver omfattande bekämpning med fungicider ökar problemen med torrfläcksjuka (orsakas av A. solani), delvis för att A. solani har utvecklat resistens mot flera fungicider och delvis på grund av ett varmare och torrare klimat. Projektet är en del i ett större industridoktorandprojekt med Sveriges stärkelseproducenter. Fältförsök genomförs som del i projektet under 2021 och ska undersöka hur man kan optimera kemiska bekämpningsstrategier och hur sortresistens, optimerad gödsling, beslutsstödsystem samt växtstärkande och biologiska medel kan integreras i praktiska växtskyddsstrategier, speciellt mot torrfläcksjuka.

 

Glutenstyrka och Bakningskvalitet i Utvalda vetelinjer med främmande kromosomfragment (1310)

Sökande: Elaine Ceresino 

Partners: Lantmännen SW Seed 

Det vete som odlas i Sverige är till stor del höstvete som sås på hösten och skördas på sensommaren året efter. Dock har höstvete svagare gluten än vårvete och i industriell bakning behöver därför vårvete mixas med höstvetet för att tillräcklig glutenstyrka ska uppnås. I tidigare studier inom ramen för SLU Partnerskap Alnarp har ett stort vetematerial som innehåller kromosomer eller delar av kromosomer från andra besläktade grässorter studerats. Detta material har visat sig innehålla linjer med både högt proteininnehåll och hög glutenstyrka, egenskaper som påverkar bakningsegenskaperna i vete som skulle kunna överföras via förädling till svenska höstvetelinjer.

Denna studie ska utvärdera kvaliteten / egenskaperna hos de mest intressanta vetelinjerna genom mer sofistikerade bakningsanalyser, och utvärdering av proteinpolymerisation under degbearbetning. Lantmännen kommer att bidra med bakningsanalys, medan SLU i Alnarp kommer att fokusera på proteinpolymerisation vid blandning av deg.

 

Mot hållbar kakaoproduktion i Västafrika: Genetiska identitets- och mångfaldsstudier med KASP-SNP (1318)

Sökande: Laura Grenville-Briggs Didymus 

Partners: ScanBi Diagnostics AB 

Kakao (Theobroma cacao L.) är en av de största jordbruksvarorna i Västafrika som ger råvaror till choklad- och konfektyrindustrin i hela världen. Avkastningen idag är fortfarande mycket låg jämfört med potentialen av grödan. Detta beror delvis på otillräcklig tillgång till förädlat grundmaterial och delvis på begränsningar på grund av sjukdomar så som svartmögel, vilket får stora effekter för de fattiga länder där kakao produceras. Projektet ska undersöka växtmaterial i Sierra Leone för att hitta nya genetiska markörer för att bekämpa framförallt svartmögel i kakao och samtidigt bredda den genetiska basen för de sorter som används inom produktionen idag. Samtidigt ska projektet ge riktlinjer för bra jordbruk och förbättrad produktion av de idag odlade genotyperna av kakao och dess specifika egenskaper för att ge en ökad produktion i Sierra Leone. Metoden kan senare möjligen även användas till att utveckla resistens mot potatisbladmögel under svenska förhållanden.

 

Kartläggning av somaklonal variation i potatis vid användandet av CRISPR-Cas9 (1333)

Sökande: Mariette Andersson

Partners: Lyckeby Starch AB

Användningen av CRISPR-Cas9 som forsknings- och växtförädlingsmetod ökar lavinartat i världen. Med metoden kan man tillföra mutationer (förändringar) i förutbestämda punkter hos genomet, till skillnad från traditionell mutationsförädling där mutationer får en slumpmässig fördelning. Med denna, och ett antal andra förädlingsmetoder, gör man förändringarna i en cell, som sedan blir ursprunget för en ny planta. På SLU i Alnarp har forskare utvecklat CRISPR-Cas9 som ett verktyg för potatisforskning och förädling, där metoden numera används rutinmässigt och ett antal nya egenskaper i potatis är framtaget med denna teknik. 

Även om metoden är oerhört effektiv och precis, har den sina utmaningar. Skottbildning från växtceller innebär att en viss frekvens av linjer får en så kallad somaklonal variation, sidoeffekter utöver de önskade. Denna variation kan påverka olika karaktärer hos en planta, till exempel fenotyp och avkastning. Detta projekt vill använda plantor som har ursprung från en cell, i detta fall CRISPR-potatislinjer, som kommer odlas i fält och studeras för om och i så fall hur de skiljer sig från modersorter för att på så vis veta hur stor del av linjerna som varierar från den önskade egenskapen. Syftet är att se hur många nya kandidater växtförädlingsindustrin behöver för att introducera en ny sort. Kunskapen kommer bli viktig vid framtida försöksupplägg för såväl forskning som för sortframställning. 

Kan högre humlediversitet i landskapet öka fröskörden hos rödklöver? (1336)

Sökande: Åsa Lankinen

Partners: Lantmännen SW Seed

Vall- och grönfoderväxter odlas på 1,1 miljoner hektar åkermark, vilket gör dessa till Sveriges största gröda. En väl fungerande grovfoderproduktion i Sverige, med tillgång till lämpliga sorter för svenska förhållanden, påverkar svenska gårdars lönsamhet och möjlighet att producera protein från svenska åkrar. En viktig del av vallens proteinproduktion sker via kvävefixerande
vallbaljväxter, där rödklöver är mest använd i Sverige.

Avkastningen i rödklöverfröodling varierar extremt mycket, vilket kan leda till allvarliga brister i tillgång på utsäde. Orsakerna varierar men de kan vara odlingstekniska, sortbundna eller andra, såsom brist på pollinatörstjänster då det skett en minskning av pollinerande insekter.

Projektet fokuserar på pollinationstjänsternas betydelse för fröproduktionen hos sena rödklöversorter.

 

Odlingssystem för robotisering och automation av singulär ogräsbekämpning, med täta bestånd av radodlade grödor för maskinell skörd (1340)

Sökande: Lotta Nordmark

Partners: Arvalla AB

Skördeeffekter i sockerbetor 2021 efter mellangrödor som etablerats efter stärkelsevete (1345)

Sökande: Sven-Erik Svensson

Partners: The Absolut Company, Nordic Sugar AB

 

Ämnesgrupp Marknad och Management

Kunskap och innovation (1092)

Sökande: Lena Ekelund Axelsson

Partners: Sparbanken Skåne, LRF Trädgård och LRF Skåne

Hur ser kunskaps- och innovationssystemet för jordbruks- och trädgårdsnäringen ut idag? Hur påverkas det av ökande digitalisering och internationalisering? Vilka utvecklingsbehov finns? Det är frågor som ställs inom ett projekt för ökad tillväxt i jordbruks- och trädgårdsnäringen.

Projektet förväntas förbättra förutsättningarna för kunskapsflöde mellan företag och akademi och skapa rätt satsningar på tillämpad kunskap och innovation för nya, bättre produkter och produktionsprocesser som kan leva upp till - och helst överträffa - kunders och konsumenters förväntningar på svenska livsmedel.

 

Precionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan (1191)

Sökande: Carl-Otto Swartz, Sven-Erik Svensson

Partners: Hushållningssällskapet Skåne, Stiftelsen Lantbruksforskning

Ekonomin i svensk vinodling och vinmakeri (1308)

Medel från Wijklands fond


Sökande: Jan Larsson
Partners: Kullabergs vingård, Statens Jordbruksverk

I Sverige är vinodling relativt nytt men med en ökad kunskap om både produktion av råvaran och vintillverkning, vilket gjort att kvalitén på kort tid höjts. Samtidigt ökar intresset för vintillverkning i landet med fler och fler större producenter. Samtidigt finns det väldigt lite litteratur som beskriver de ekonomiska förutsättningarna för just vinproducenter i Sverige, som det finns inom andra produktionsgrenar inom lantbruk och trädgård. Vinproduktionen som ny produktionsinriktning ger lantbruks‐ och trädgårdsföretag ökad variation inom företaget och i odlingslandskapet, vilket också höjer den biologiska mångfalden. För att kunna öka motivationen och kunna ge intressenter som finns redan idag ekonomiska verktyg behövs en ekonomisk analys och kalkyler som visar på kostnader och intäkter. Syftet med detta projekt är att analysera intäkter och kostnader i vinframställning med speciellt fokus på investeringar både i vingården och vintillverkningen och bland producenter med olika storlekar ur ett svenska perspektiv. Detta ska även kunna besvara frågor kring när mekanisering är relevant och i vilken utsträckning.

 

 

Ämnesgrupp Skog

Snogeholms landskapslaboratorium och etablering av skog på åkermark (1192)

Sökande: Emma Holmström, Guilia Attochi

Partners: Skogsstyrelsen Region Syd

Test och screeningresistens i europeisk lärk mot lärkkräfta (1195)

Sökande: Michelle Cleary, Mateuz Liziniewicz

Partners: Skogforsk 

Grupplantering i stora inverser –ett sätt att öka överlevnad efter plantering och skapa blandskog? (1235)

Sökande: Urban Nilsson

Partners: Södra Skogsägarnas ek. för.

Projektet ska undersöka möjligheter att skapa en effektivare markberedning vid gran- och tallplanteringar i sydsvensk skog. Genom att plantera i grupper i stora inverser förväntas högre överlevnad och förbättrad tillväxt samtidigt som markpåverkan och kostnad blir mindre eller i nivå med traditionella markberedningsmetoder.

Försöken kommer att resultera i långsiktiga produktionsförsök för jämförelse av ren tallskog, ren granskog och blandskog mellan tall och gran.

Resistenstestning av utvalda askar (1237)

Sökande: Michelle Cleary

Partners: Skogforsk

Plantering av poppel på granåkrar med långa sticklingar – effekt av markberedning, kalkning och gödning (1238)

Sökande: Henrik Böhlenius

Partners: Persson f.N.B.AB, Södra skogsägarna ek. för.

Poppel och hybridasp är de trädslag som växer snabbast i svenskt klimat. Men åkermarken, där den växer bäst idag, är begränsad. Granåkrar är den skogsmark som liknar åkermarken med t.ex. hög bördighet.

Projektet ska studera förutsättningarna för, och förväntas ge rekommendationer och råd för, etablering av poppel på granåkrar med 2 m långa sticklingar.

Identifiering av hänsynsträd med hjälp av höjddataraster (1239)

Sökande: Matts Lindbladh

Partners: Skogforsk

Projektet är en kombination av två pågående externa projekt. En pilotstudie på Skogforsk som identifierar äldre hänsynsträd (levande träd som lämnas kvar som naturhänsyn vid slutavverkning) i unga planterade granbestånd med hjälp av skillnader i medelhöjd på pixelnivå inom bestånd. Och ett projekt via Södras stiftelse som upprättar en GIS-databas med bestånd i gallringsfas. Det aktuella projektet ska inventera granarna kring dessa hänsynsträd för att sedan använda beståndsdata till att bygga ut och validera Skogforsks modell. Modellen kan sen vara ett första steg i att identifiera hänsynsområden digitalt för att kunna användas som planeringsverktyg innan gallring.

Behandling av tallplantor mot bete av rådjur och hjort. En metodstudie (1270)

Sökande: Urban Nilsson

Partners: Sveaskog

Hur mycket av pergamentsvampen är egentligen levande vid stubbehandling i praktiken? (1277)

Sökande: Jonas Rönnberg

Partners: Interagro Skog AB

Rotröta orsakar stora ekonomiska förluster för svenskt skogsbruk varje år. Ett sätt att komma till rätta med och minska spridningen av rotröta orsakad av Heterobasidion är stubbehandling, men det är dyrt och måste utföras korrekt för att vara effektivt.

Kvaliteten av stubbehandling har ifrågasatts den senaste tiden. Med nya DNA/RNA-tekniker ska det här projektet undersöka kvaliteten eller med andra ord livskraften på behandlingsmedlet när det appliceras på stubbytan.

 

Drönare - ett vapen mot dyr rotröta (1280)

Sökande: Youssef Khaled
Partners: Södra Skogsägarna ek. för.

Rotröta orsakar stora ekonomiska förluster inom svenskt skogsbruk varje år. Stubbehandling kan användas för att minska spridningen av rotröta, men det är en dyr metod som måste utföras korrekt för att vara effektiv. För beslut om behandling eller slutavverkning krävs kunskap om sjukdomsnivån i ett bestånd. Genom användning av drönare med mulitspektrala sensorer, en kamera som delar upp ljuset i olika våglängder och skapar flera lager av bilder från samma träd, kan man få ett nytt och tidseffektivt sätt att uppskatta sjukdomsnivån.

Projektet syftar till att skapa en ny fjärranalyslösning, där infekterade och friska träd har kopplats till utseendet på bilderna från de olika våglängdsområdena för bedömning av rumsliga och kvalitativa aspekter av en störning på skogen, i detta fall Heterobasidion rotröta.

 

Markförhållandens påverkan på poppel och björkens produktionsförmåga (1301)

Sökande: Henrik Böhlenius 
Partners: Skogforsk, Södra Skogsägarna ek för, Persson f:N B AB 

Trycket på skogsråvara kommer att öka generellt och i synnerhet för lövträd för användningsområden inom textilier eller biodrivmedel. Poppel är ett av de trädslagen som har snabbast tillväxt i svenskt klimat. Den senaste forskningen har också visat att förädlad björk kan ha en mycket hög produktionsförmåga. Vi har dock begränsad kunskap om hur olika markförhållanden påverkar produktions möjligheterna för poppel och förädlad björk.

Syftet med projektet är att etablera långsiktiga produktionsytor för poppel och björk i Götaland i befintliga planteringar. Resultat från projektet kommer att ingå i ett av Energimyndigheten finansierat större projekt som skall beskriva poppels möjlighet att fungera som råvara till biodrivmedel. Resultaten kommer bland annat att utmynna i praktiska rekommendationer och råd till skogsägare som vill etablera poppel eller björk på tidigare brukade marker.

Stormfasta beståndskanter (1311)

Sökande: Urban Nilsson 
Partners: Skogsstyrelsen Region Syd 

Trakthyggesbruket, dvs att man etablerar en ny generation träd samtidigt i beståndet, medför en ökad risk för vindfällning vid hyggesupptagning genom att skog i kanter mot angränsande bestånd exponeras för hårda vindar. Hyggesupptagningen ger ökad vindhastighet över den kala ytan vilket ökar belastningen på träd i kanter till omgivande skog. Större hyggen innebär ökad vindhastighet och därmed större risk för vindfällning. I detta projekt skall vi undersöka effekten av att skapa stormfasta hyggeskanter på framtida bestånd som angränsar till hyggen i vindriktningen. Projektet delas upp i fyra delprojekt som börjar med en litteraturstudie för att samla forskning och praktisk erfarenhet från Europa och övriga världen. Data från riksskogstaxeringen ska användas för att skapa två modeller för att kvantifiera risken för stormfällning. Modellerna ska sedan användas för att mäta effekt och kostnad för att anpassa hyggeskanter för minskad stormfällningsrisk. Slutligen ska demonstrationsytor med stormfasta beståndskanter läggas upp på SLU:s försöksparker i södra Sverige.

 

Stackmyror och generell hänsyn (1329)

Sökande: Emma Holmström
Partners:Sveaskog

Genetisk variation, klimatanpassning och skadebild hos ek i etableringsfasen (1332)

Sökande: Jörg Brunet
Partners: Skogforsk, Skogsstyrelsen region syd

Utvärdering av ek i etableringsfas
Kunskapen om olika ädellövsmaterials genetiska egenskaper såsom vitalitet, härdighet, produktion och stamkvalitet är idag mycket bristfällig i Sverige. Vid skogsodling av ek har hittills intresset koncentrerats till vanlig ek (Quercus robur). Men det finns även två andra intressanta ekarter, nämligen bergek (Q. petraea) och amerikansk rödek (Q. rubra). Skogforsk har därför under två år påbörjat ett projekt att avkommepröva både skogsek, bergek och rödek i genetiska fältförsök. Detta projekt syftar till att utvärdera skogsek och bergek i två nyanlagda försök med ingående fokus på skador. En skadeinventering kommer att utföras under etableringsfasen med speciellt fokus på mjöldagg och insektsangrepp (framförallt snytbagge). Även en genetisk utvärdering görs med avseende på tillväxt, skadebild och klimatanpassning. Rödek finns med som ett referensträdslag och kommer att kunna bidra med viktig information till skillnader i ekologi och skadeangrepp mellan ekarter. Fältförsöken är de enda i Sverige för systematisk utvärdering av dessa tre ekarter. Projektet kommer att ge värdefull kunskap om val av skogsodlingsmaterial av ek.

Coachning av maskinlag ökar effektiviteten vid stubbehandling (1339)

Sökande: Jonas Rönnberg
Partners: Interagro Skog AB

 

Ämnesgrupp Biobaserade Industriråvaror:

Etablering av mutationspopulationer i raps och fältkrassing (1264)

Sökande: Li-Hua Zhu
Partners: Lantmännen SW Seed

Oljegrödor som t.ex. raps producerar värdefulla oljor som kan användas för livsmedel, biodiesel och industriella råvaror. Vidare innehåller frökakorna av dessa oljegrödor höga proteinhalter av hög kvalitet, som skulle kunna utgöra en viktig proteinkälla för högvärdigt foder och livsmedel. Dock används idag rapskakan huvudsakligen endast för kofoder pga höga halter av antinutrienter, som ger besk smak och tom är giftiga i vissa fall. Därför behöver halten av dessa antinutrienter minskas i frö från raps och fältkrassing. Syftet med det sökta projektet är att ta fram mutationspopulationer av raps och fältkrassing för att få en ökad genetisk variation i förädlingsmaterialet. Detta öppnar möjligheter att identifiera linjer med önskade egenskaper som t.ex. minskade halter av antinutrienter i denna samling. Sådana linjer kan sedan användas i pågående och framtida forsknings- och förädlingsprogram.

 

Miljövänlig hydrolys för att skapa innovativ kvalitet i gluten (1269)

Sökande: Elaine Ceresino
Partners: Svenska Lantmännen Ek För

Gluten används alltmer i mat för att öka funktionalitet och ge en unik struktur till växtbaserade produkter. Vetegluten är både ätbar och anses vara en säker naturlig polymer och dess egenskaper med hög viskositet och förmåga att bilda nät gör att de passar bra i degar, kosttillskott och som stabilisator inom livsmedelsindustrin. Men gluten är också känd för att vara olöslig i vatten och att det bildas anhopning av molekyler som påverkar produktkvaliteten. Det här projektet ska använda mikrobiella enzymer från olika källor för att skräddarsy egenskaper hos gluten för att få en mer multifunktionell produkt med högre löslighet, vattenbehållande egenskaper och som kan främja ytstabilitet. Syftet är att ge ett alternativ för att förbättra kvaliteten för många växtbaserade produkter inom livsmedels och biobaserad industri. 

 

Rusta för torkan - en modell-baserad metod för ökad beredskap inom svensk växtproduktion (1271)

Sökande: Thomas Prade
Partners: RISE, LRF Gotland

En hållbar och konkurrenskraftig svensk växtproduktion är beroende av en tillräcklig och tillförlitlig vattentillgång för att uppnå sin fulla potential. Under lång tid har vattenbrist varit en ickefråga i Sverige då vi historiskt haft en jämförelsevis mycket god vattentillgång. Situationen har dock förändrats och i takt med att effekterna av klimatförändringar blir mer märkbara så har behovet att öka jordbrukssektorns beredskap för extremväder blivit allt tydligare.

I detta projekt utvecklas ett simuleringsverktyg där tillgång och efterfrågan på bevattningsvatten kan studeras under olika klimatscenarier. Verktyget kommer kunna användas på gårdsnivå för att förutse effekterna av ett eller flera återkommande torrår och för att, genom simuleringsexperiment, utvärdera vilka förebyggande åtgärder som har störst potential att säkra jordbrukarens beredskap för framtida torrperioder.

 

Nya metoder för användning av Neutroner och röntgenstrålar för undersökning av vetekvalité under varierande klimat (1281)

Sökande: Ramune Kuktaite
Partners: Lilla Harrie Valskvarn AB

Klimatpåverkan på brödkvaliteten i vårvete: validera nya proteinkvalitetsmetoder med bakning (1315)

Sökande: Ramune Kuktaite 
Partners: Lantmännen SW Seed 

Projektet skall fokusera på att utvärdera klimatpåverkan på vårvetes kvalitet och öka förståelse för användning av den nya kromatografiska metoden för utvärdering av proteiner och glutenstyrka.

I denna studie skall SLU i Alnarp och Lantmännen SW Seed utvärdera material framtaget under 2017-2020 som innehåller olika genotyper med variationer i proteinkvalitet i mjölet. Mjölet ska sedan utvärderas vidare i deg och brödbakning.

Ett innovativt inslag i projektet är att jämföra den nya kromatografiska metoden med dagens metoder för att mäta glutenkvaliteten inom industrin som sedan användas i utvärdering av deg och brödbakningsegenskaper.

 

Mer vall på slätten för klimateffektiv primärproduktion (1334)

Sökande: Carl-Otto Swartz
Partners: SLF

Lantbruk i slättbygd är ofta specialiserad på växtproduktion utan egen användning av vallfoder att göra hö eller ensilage av. Det betyder att växtföljden ofta består av enbart ettåriga grödor (t.ex. höstraps, höstvete, sockerbetor och vårkorn). Samtidigt är det välkänt att det finns många nyttor med att inkludera vallodling i växtföljder, det ger exempelvis förbättrad markkolsbalans och markbördighet, minskad förekomst av ogräs och tillskott av biologiskt fixerat kväve. Odling för försäljning, avsalu, till foder eller biogassubstrat, kombinerat med att man utvinner protein (som kan bli både humanföda och proteinfoder) i så kallade bioraffinaderier, möjliggör dessutom innovativ avsättning av vallbiomassa. För att sådana idéer ska bli verklighet är det angeläget att utforska drivkrafter och hinder i lantbrukares perspektiv. Detta projekt ska kartlägga odlarerfarenheter och förutsättningar för innovativ avsättning av vallbiomassa, och därigenom identifiera åtgärder för ökad vallodling på slätten i synergi med klimatnytta och lönsam växtproduktion.

Kartläggning av nedbrytningsprocessen hos FiberCell-pappersmaterial (1341)

Sökande: Sammar Khalil
Partners: Björkemar Construction & Consulting BCC AB

Ämnesgrupp Djur:

Hur påverkar olika golvsystem i gångar i liggbåsstallar hållbarheten hos kor (1263)

Sökande: Evgenij Telezhenko
Partners: Stiftelsen Lantbruksforskning, Hushållningssällskapet Skåne, Skånemejerier ek. för.

Ökad kunskap behövs för hur olika golvytor i liggbåsstallar påverkar hållbarheten hos mjölkkor och vilka de långsiktiga konsekvenserna är för olika golvlösningar för djurvälfärd och ekonomi. Ett projekt inom SLU Partnerskap Alnarp ska analysera hur olika golvsystem i stallgångar påverkar hälsa, fertilitet och hållbarhet hos mjölkkor.

Projektet kommer att analysera data från fler än 200 mjölkgårdar med lösdrift och liggbås och är en del av ett större projekt finansierat av SLF (Stiftelsen Lantbruksforskning). Resultatet kommer utgöra underlag för bedömning av optimala golvsystem för både djurvälfärd och företagets ekonomi.

Förekomst av Treponema spp. i mjölkkobesättningar som orsak till ett smittsamt klöveksem - komplettering av SLF-projektet ´Gödselfiber som strö´ (1303)

Sökande: Knut-Håkan Jeppsson 
Partners: Hushållningssällskapet Halland 

Klövsjukdomen digital dermatit (DD) är ett smittsamt eksem som framförallt drabbar mjölkkor vilket ger hälta, minskad mjölkproduktion och kostnad för behandling av sjukdomen samt kan orsaka för tidig utslagning. Cirka 50% av svenska mjölkkobesättningar har haft något registrerat fall i samband med klövvård. Orsaken till DD är inte helt klarlagd men eksemet är bakteriellt orsakat med arter av Treponema spp (species). Hygienen i gödselgångarna, gödselhanteringen och båshygienen har stor betydelse för förekomsten av bakterierna. Idag finns metoder att med hjälp av PCR (Polymerase chain reaction) analysera sjukdomsalstrande smittämnen i provmaterial. I projektet kommer PCR användas för att analysera DD-bakterierna i ca 40 lösdriftsbesättningar parallellt med projektet ́'Gödselfiber som strö' finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning där dessa gårdar använder antingen recirkulerad gödselfiber eller träspån (såg- eller kutterspån) som strömedel. Syftet är att se om gödselfibern ökar risken för dessa bakterier och därigenom risken för det smittsamma eksemet.

 

SustAinimal - WP6 SYD om djurens roll för ökad livsmedelsproduktion, hållbarhet och konkurrenskraft (1350)

Sökande: Anders Herlin
Partners: Hushållningssällskapet Skåne, ett kompletterande projekt till Formas centrumbildning SustAinimal
 
Projektet SustAinimal är en centrumbildning, finansierat av FORMAS, som skall arbeta med att identifiera produktionsdjurens roll för ökad, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige. Projektet skall utveckla kunskap om djurens roll för ökad, mer hållbar och lönsam livsmedelsproduktion med hänsyn till regionala, geografiska och ekologiska förutsättningar som finns i Sverige. Förhållanden och utmaningar för jordbruket varierar mellan regioner på grund av variationer i markegenskaper, klimat, traditioner och produktionsintensitet och jordbrukets roll för landsbygdens försörjning skiljer sig åt mellan regioner. Därför är det viktigt att stödja idén att de bästa lösningarna för livsmedelsproduktion varierar mellan regioner, när man använder resurserna optimalt, den riktade ökningen av livsmedelsproduktionen och tillräcklig anpassningskapacitet i tider med kriser beaktas. Dessa förhållanden skall genomföras i regionala noder för norra, västra och södra Sverige. Detta projekt syftar till att etablera en sydsvensk nod för SustAinimal.
 


Ämnesgrupp Kommunikation

VentureLab@SLU

Sökande: Nicholas Jakobsson
Partners: Region Skåne

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

SLU Partnerskap Alnarp
partnerskapalnarp@slu.se

Sidansvarig: parvin.mazandarani@slu.se